Månen Titan i fokus för rymdsonden Cassini

Rymdsonden Cassini har under sommaren och tidig höst fortsatt studera den stora Saturnusmånen Titan. På bilden nedan ses det stora gasmoln som virvlar runt kring månens sydpol (den lite ljusare fläcken).


(Bildkälla: NASA)

Denna måne har studerats ganska ingående och mätningar av månens diameter visar att den är något plattare än den borde vara. Alla himlakroppar som roterar tenderar att bli lite utplattade. I Titans fall borde det röra  sig om ca 410 meter i skillnad mellan diametern vid ekvatorn och mellan polerna. Det visar sig dock att skillnaden i diameter är större än så och uppgår till 680 meter (fascinerande förresten att man lyckas mäta diametern på 10 meter när!). Ett flertal idéer om orsakerna till denna extra tilllplattning har framförts. Man tror att månen har roterat snabbare tidigare i sin historia, vilket skulle kunna förklara det hela. En annan förklaring skulle kunna vara att mängden is vid polerna varierar. I en ny teori framför några forskare vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory att det är Titanvädret som platar till månen. Titanregn förändrar med tiden densitet och ämnessammansättning vid polerna enligt forskarna. Månen har en kolvätecykel som påverkar den. Kraftiga etanregn flödar och omformar ytan.



Titan kretsande kring Saturnus (Bildkälla: NASA)

Läs mer HÄR om NASA:s Titanforskning.

Indien ska skicka rymdsond i omloppsbana kring Mars 2013

Space Daily (läs HÄR) rapporterar att Indien nu offentliggjort planen att sända en rymdsond att kretsa kring Mars redan nästa år. Enligt en representant för den indiska rymdmyndigheten ISRO (Indian Space Research Organization) ska uppskjutningen av rymdsonden ske den 27 november 2013. Sonden ska gå in i en elliptisk bana runt Mars. Uppdraget är att studera Marsatmosfären och söka efter tecken på liv på Marsytan.


Illustration av en framgångsrik indisk rymdsond, Chandrayaan-1 (Bildkälla: Wikipedia)

Planerna på ett rymdsondsprojekt till Mars skrev jag om här i bloggen redan i början av året, men de verkar nu ha konkretiserats ytterligare. Indien har ett par lyckade rymdsondsprojekt under senare år. Rymdsonden Chandrayaan-1 upptäckte t.ex  i september 2009 vatten på månen. Läs mer om de indiska rymdplanerna och tidigare rymdsondsprojekt HÄR.

En Astronomisk Enhet har blivit 9 meter längre

Astronomisk Enhet (AE, eller på engelska AU=Astronomical Unit) är ett viktigt mått inom astronomin, åtminstone när man mäter avstånd inom vårt eget solsystem. En AE har definierats som medelavståndet mellan jorden och solen, och med en koppling till solens massa. Detta avstånd är lite drygt 149 miljoner kilometer. Nu har man vid ett möte i Beijing mer exakt beslutat att en AE = 149.597.870.700 meter. Därmed har en AE blivit 9 meter längre.Det var inte praktiskt att ha den där komplicerade matematiska kopplingen till solens massa eftersom solen löpande förlorar massa. Rent matematiskt skulle därför den astronomiska enheten förändras med tiden och det är ju inte så bra. Så nu har astronomerna en fast och förhoppningsvis bestående definition på detta mått. För oss vanliga dödliga har det sannolikt ingen praktisk betydelse.