Jag skrev för två veckor sedan om den omröstning som SETI Institute har haft vad gäller namnen på två små Plutomånar (läs HÄR). Intresset för att rösta tycks ha varit stort eftersom hela 450.000 röster lades på totalt 21 olika namnförslag. I ett sent skede av omröstningen föreslog den amerikanske Star Trek-skådespelaren William Shatner att även Vulcan skulle vara ett alternativ att rösta på. Det godtogs av SETI Institute eftersom Vulcan i romersk mytologi är eldens gud och har kopplingar till Pluto. Vulcan är också Spocks hemplanet i Star Trek. Med tanke på alla Star Trek-fans i världen vann förstås Vulcan överlägset denna omröstning och fick hela 175.000 röster. Tvåa kom Cerberus med knappt 100.000 röster. Cerberus är i grekisk mytologi den trehövdade hunden som vaktar porten till underjorden.
I slutändan är det dock den internationella astronomiska unionen som beslutar om namn på månarna. Man får väl hoppas att de godkänner resultatet av omröstningen och inte hittar på några egna namn. Det kan ta ett par månader innan vi vet hur det blir.
Läs mer om omröstningen på Plutorocks.
tisdag 26 februari 2013
Kina och Indien satsar rejält på rymden
Jag skrev igår om de indiska planerna på en rymdsond till Mars. Det är bara ett led i den rymdplan som Indien har för den närmaste femårsperioden. I planerna ingår också att sända en rymdsond till månen under 2014. Indien är en stor raketnation, vilket bevisades så sent som igår då en raket med hela sju olika minisatelliter framgångsrikt sköts upp i rymden. SpaceflightNow har en lång artikel om denna uppskjutning på sin websida.
Även Kina är synnerligen aktiva i rymden. Arielspace har på sin websida en längre beskrivning av det kinesiska rymdprogrammet. Förutom fortsatt uppbyggnad av sin lilla rymdstation Tiangong-1 finns i planerna en månlandning under 2013 och "projektering" av en större rymdstation för uppskjutning kring 2020.
Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 planeras sändas mot månen i slutet av året. Sonden inkluderar en månlandare och ett månfordon. Planer finns för ännu en månsond, Chang'e 4, med uppkjutning 2015 och, enligt Xinhuanet ytterligare en månsond, Chang'e 5, 2017. Det är en storsatsning på månen som Kina nu gör. Det tycks finnas ett flertal idéer om hur man skulle kunna utnyttja månen genom att utvinna solenergi och andra naturresurser. Frågan om att bygga en månbas har också diskuterats en del under senare år (läs bl a HÄR) och kanske är det Kina som kommer till skott först. Frågan är om det högaktiva kinesiska månprogrammet kan väcka ett intresset även hos NASA för månen.
Gårdagens "Vetenskapens Värld" i SVT belyste månens betydelse för oss på jorden ur ett flertal olika aspekter.
Även Kina är synnerligen aktiva i rymden. Arielspace har på sin websida en längre beskrivning av det kinesiska rymdprogrammet. Förutom fortsatt uppbyggnad av sin lilla rymdstation Tiangong-1 finns i planerna en månlandning under 2013 och "projektering" av en större rymdstation för uppskjutning kring 2020.
Illustration av Chang'e 3:s månlandare och fordon (Bildkälla: CNSA)
Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 planeras sändas mot månen i slutet av året. Sonden inkluderar en månlandare och ett månfordon. Planer finns för ännu en månsond, Chang'e 4, med uppkjutning 2015 och, enligt Xinhuanet ytterligare en månsond, Chang'e 5, 2017. Det är en storsatsning på månen som Kina nu gör. Det tycks finnas ett flertal idéer om hur man skulle kunna utnyttja månen genom att utvinna solenergi och andra naturresurser. Frågan om att bygga en månbas har också diskuterats en del under senare år (läs bl a HÄR) och kanske är det Kina som kommer till skott först. Frågan är om det högaktiva kinesiska månprogrammet kan väcka ett intresset även hos NASA för månen.
Gårdagens "Vetenskapens Värld" i SVT belyste månens betydelse för oss på jorden ur ett flertal olika aspekter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)