De olika Lagrangepunkterna (Bildkälla: Wikipedia)
söndag 31 mars 2013
Uranus har en udda trojan
New Scientist rapporterar att forskare har upptäckt att Uranus har en asteroidliknande trojan som "leder" planeten i dess Lagrangepunkt 4. Den ca 60 kilometer stora himlakroppen har samma omloppsbana som Uranus och befinner sig ca 3 miljarder kilometer "före" planeten i banan. Det är första gången man upptäcker en sådan s.k trojan kring Uranus. Tidigare har man trott att Jupiters starka gravitationskraft omöjliggjorde trojaner kring Saturnus och Uranus. Sedan tidigare har man upptäckt trojaner kring Mars, Neptunus och jorden, men fyndet av denna trojan kring Uranus visar att relativt stora himlakroppar kan befinna sig i intressanta positioner för att liv ska kunna uppstå. Forskarna menar att stora exoplaneter skulle kunna ha jordliknande trojaner som befinner sig inom den beboeliga zonen kring en stjärna. Frågan är bara hur man ska kunna upptäcka dessa objekt. De är ju t o m svåra att finna kring planeterna i vårt solsystem.
Saturnus ringar och månar är antika
Forskare som analyserat rymdsonden Cassinis data har fastställt att Saturnus ringar och månar bildats redan i solsystemets begynnelse. De skapades samtidigt som planeterna började bildas ur den gasskiva som omgav solen för drygt 4 miljarder år sedan. Dessa forskningsrön visar att solsystemets objekt kan tänkas ha bildats ganska snabbt efter att solen började fusionera väte till helium. Flera av Saturnusmånarna har tjocka istäcken och forskarna tror att även vattenisen bildats tidigt. Kometer kan föra med sig is till planeter och månar, men kring Saturnus är det så mycket is att kometerna inte kan ha levererat allt.
Några av Saturnus ringar och månar (Bildkälla: NASA)
USA startar tillverkning av plutonium till rymdsonder
Rymdsonder får numera oftast sin energiförsörjning i form av solenergi med hjälp av stora solpaneler. Dessa fungerar alldeles utmärkt så länge rymdsonden befinner sig i de inre delarna av solsystemet. För mer komplexa uppdrag, typ Marsfordonet Curiosity eller för rymdsondsuppdrag längre bort från solen räcker dock inte solenergin till utan det krävs andra energikällor. Det brukar då handla om kärnkraft och användning av plutonium-238. Det är en plutoniumisotop som används specifikt i rymdsonders RTG:er (RTG= Radioisotope Thermoelectric Generator). Under de senaste årtiondena har NASA köpt plutonium från Ryssland, men meddelar nu att man startar upp egen tillverkning. Inledningsvis är tillverkningstakten så låg som 1,5 kilo plutonium-238 per år. Det innebär att det krävs några årsproduktioner till en enda rymdsond.
Mer än 20 rymdsondsuppdrag under de senaste årtiondena har varit beroende av plutonium. Det rör sig framförallt om rymdsonder till Jupiter, Saturnus och ännu längre bort från jorden. Rymdsonder som Galileo, Cassini, New Horizons m.fl har varit kärnkraftsdrivna. Även Curiosity har en liten kärnreaktor för att klara det mycket avancerade uppdrag som fordonet har.
Kärnkraft och rymdsonder har varit ett kontroversiellt ämne. När t.ex rymdsonden Galileo skulle sändas till Jupiter förekom omfattande demonstrationer. Risken för en kärnkraftsolycka vid uppskjutning av rymdsonder har diskuterats en hel del. Forskare menar dock att risken är mycket liten även om ett haveri uppstår vid uppskjutningen.
Mer än 20 rymdsondsuppdrag under de senaste årtiondena har varit beroende av plutonium. Det rör sig framförallt om rymdsonder till Jupiter, Saturnus och ännu längre bort från jorden. Rymdsonder som Galileo, Cassini, New Horizons m.fl har varit kärnkraftsdrivna. Även Curiosity har en liten kärnreaktor för att klara det mycket avancerade uppdrag som fordonet har.
Kärnkraft och rymdsonder har varit ett kontroversiellt ämne. När t.ex rymdsonden Galileo skulle sändas till Jupiter förekom omfattande demonstrationer. Risken för en kärnkraftsolycka vid uppskjutning av rymdsonder har diskuterats en hel del. Forskare menar dock att risken är mycket liten även om ett haveri uppstår vid uppskjutningen.
Illustration av en RTG (Bildkälla: NASA)
Ny japansk asteroidexpedition nästa år
SpaceflightNow skriver om att Japan förbereder sig för en ny rymdsondsexpedition till en asteroid. Uppskjutning av rymdsonden Hayabusa 2 beräknas ske i december 2014. Det blir en uppföljare till Hayabusa 1 och med samma uppdrag; att plocka upp asteroidmateria ner till jorden. Det var ju ett mycket framgångsrikt uppdrag där man, visserligen efter en hel del tekniska problem, lyckades få med en (mycket) liten mängd materia från asteroiden 25143 Itokawa. Den här gången är ambitionen att plocka upp betydligt mer materia från den kilometerstora asteroiden 1999 JU3. Hayabusa 2 når asteroiden år 2018 och ska kretsa runt den i ca 18 månader innan den ska närmas sig asteroidytan och plocka upp materia. Om allt går som planerat landar rymdsondskapseln på jorden i december 2020.
Illustration av Hayabusa 2 (Bildkälla: JAXA)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)