torsdag 29 december 2011

2011 års bästa planet!

Ett flertal av rymdsonderna utforskar, eller är på på väg att utforska, solsystemets planeter. I dagsläget har vi rymdsonder med uppdrag att studera alla planeter utom solsystemets två yttersta, Uranus och Neptunus. Dessutom pågår en hel del utforskning av planeter i andra solsystem än vårt. Nya fynd avseende dessa exoplaneter presenteras i princip varje vecka. Vilka är då 2011 års bästa planeter ur ett rymdsondsperspektiv?

Så här ser jag på det hela:

  1. Jorden - vår egen planet! En stor mängd satelliter m.m studerar jorden liksom ett antal rymdsonder, direkt och indirekt. T. ex solsonderna studerar vilken effekt solen har på rymdvädret och hur det i sin tur påverkar oss på jorden. Varför är då jorden i topp? Jo, det är fortfarande den enda riktigt beboeliga planet som upptäckts. Alla andra planeter är ur mänkligt perspektiv ganska ogärtvänliga platser. Antalet exoplaneter i den s.k beboeliga zonen har visserligen ökat i antal under 2011, men det räcker inte med att hitta en planet i den beboeliga zonen. Det krävs också att en mängd andra förutsättningar ska vara uppfyllda för att det ska bli så där lagom varmt och behagligt som på jorden. Det handlar om atmosfärens sammansättning m.m. Forskare har också under året lagt fram teorier om att förekomsten av en måne av lagom storlek kan ha en positiv inverkan på livet på jorden liksom förekomsten av plattektonik (Läs bl a mitt inlägg från 11 december samt artikel i SpaceDaily). Frågan är dock hur länge jorden är en beboelig planet? Jag har följt klimatdiskussionerna under året med intresse och årets miljökonferens i Durban får väl återigen betecknas som ett misslyckande. Skräckscenarios har målats upp kring vad som händer om temperaturen på vår planet stiger (se bl a Aftonbladets artikel). Frågan diskuterades också en hel del på den stora AGU-konferensen i USA i början av december 2011. Det ser inte bra ut för jorden. Blir det månne så att det är klimatförändringarna som tar död på mänskligt liv (och mycket annat liv) på jorden och inte någon asteroid eller meteor eller något kärnvapenkrig?
  2. Saturnus - planeternas drottning! Det utan tvekan vackraste planetsystemet i vårt solsystem. Saturnus med sitt ringsystem och sitt komplexa månsystem har studerats ingående av rymdsonden Cassini under flera års tid. Saturnus stora storm som rasat månad efter månad runt hela planeten har fascinerat. Vi har också fått se mängder med nya fina bilder av Saturnusmånarna (Se bara min lista över 2011 års bästa månar igår. Det blev en lång rad med Saturnusmånar). Läs mer här.
  3. Merkurius - äntligen i detalj! I och med att rymdsonden Messenger gick in i omloppsbana runt Merkurius har vi nu en helt ny bild av denna lilla planet. Från nära håll kommer nu detaljbilder från en värld som vi inte visste så mycket om innan det här året började. Vi ser ett kraterfyllt landskap, men också konstiga håligheter och klippformationer på delar av planetens yta. Planeten tycks ha bildats av mindre beståndsdelar liknande materian hos vissa meteorer. Det tycks också ha funnits omfattande vulkanism på planeten. Solens närhet gör att solvinden ständigt "sandpapprar" Merkurius yta. Läs mer här.
  4. Mars - den mest studerade planeten! Planeten Mars är forskarnas favoritobjekt. Dels är den relativt nära, dels är frågan om förekomsten av liv på planeten fortfarande inte helt löst. Under året kom ett flertal rapporter om att spår av vatten hittats på olika delar av Mars. Marsfordonet Opportunity körde också förbi en liten gipsformation som sannolikt bildats med hjälp av vatten. Läs om Opportunitys fynd här. Från rymdsonden MRO har det kommit mängder med nya bilder av Marsytan, läs mer här. Dessutom har ESA:s rymdsond Mars Express försett oss med en rad nya fakta om "den röda planeten". Läs mer här. Ytterligare en rymdsond, MSL, är på väg dit med ett avancerat Marsfordon, Curiosity, så 2012 kommer att bli ett än mer spännande Marsår. Tyvärr gick det åt skogen med det rysk-kinesiska Marsprojektet Phobos-Grunt/Yinghuo-1.
  5. Jupiter - kungen av planeter! Planeternas planet har i år fört en lite mer anonym tillvaro. Därav denna blygsamma femteplats på årsbästalistan. Den stora nyheten under året har varit uppskjutningen av rymdsonden Juno (läs mer här). När den om några år kommer fram till Jupiter så är denna planet åter i absolut fokus. Under 2011 har det varit en hel del diskussioner om Jupitermånen Europa och eventuell förekomst av liv. Upptäckten av vad som tycks vara stora oceaner under månens isiga yta har gjort att många forskare vill sända en rymdsond dit för att utforska det hela. Vi får väl se om det blir av.
  6. Venus - fortfarande en diffus värld! Trots att det är vår närmaste grannplanet så har vi bara en rymdsond som studerar den för närvarande, ESA:s Venus Express. Informationen från ESA är tyvärr lite knapphändig (jämfört med NASA) så vi får inte reda på så värst mycket från denna rymdsond. Några nyheter under året har varit att man eventuellt upptäckt tecken på åskväder kring Venus samt att man upptäckt ett mycket tunt ozonlager. Läs mer här.
  7. Uranus - en ouforskad pärla?! Sedan Voyager 2 passerade Uranus 1986 har ingen rymdsond studerat planeten (Hubbleteleskopet har dock tittat lite på den). Uranussystemet med dess 27 månar kan mycket väl vara en minivariant av Saturnussystemet med ringar och allt. Planer finns på en framtida rymdsond till denna lite udda planet, som roterar "liggandes". En färd till Uranus tar dock 15-20 år så vi får ha en stor portion tålamod. Läs mer här.
  8. HD 85512b - den "mest" beboeliga exoplaneten! Enligt ett "Earth Similarity Index" toppar denna exoplanet listan. Läs mer här.
  9. Kepler 20f - en planet stor som jorden! Planeten hittades av Keplerteleskopet i december 2011 och är i storlek en kopia av jorden. Förutsättningarna för liv är dock inget vidare eftersom planeten kretsar relativt nära sin stjärna. Det intressanta med fyndet är att vi fr o m nu sannolikt kommer att få nyheter om en rad nya jordliknande exoplaneter. Läs mer här.
  10. Kepler 22b - en "superjord" i den beboeliga zonen! Exoplaneten är 2,4 gånger större än jorden i diameter och därmed den minsta planet man funnit i den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna. Läs mer här.
File:The Earth seen from Apollo 17.jpg
Bilden av jorden är tagen av Apollo 17 (Bildkälla: NASA)

Utanför listan: Neptunus! Denna planet har under 2011 varit synnerligen anonym. I stort sett har Neptunus nämnts endast när man talar om exoplaneter av "Neptunusstorlek". Det är lite synd. Sedan Voyager 2 flög förbi planeten 1989 har inte planeten studerats av någon rymdsond (Hubbleteleskopet har dock tittat på planeten). Det beror förstås på det stora avståndet dit, men det hade varit intressant att få lite mer fakta om vad som hänt med den stora fläcken på Neptunus som Voyagersonden observerade, hur det är med de häftiga stormarna på Neptunus samt hur det ligger till med Neptunus månar. Till dags dato har man hittat 13 månar, men det är väl inte otroligt att det finns fler.

Synpunkter på listan? Har jag glömt något?

Imorgon: 2011 års bästa rymdsond och 2011 års bästa rymdobservatorium!

Populär Astronomi har också topplistor!

Även Robert Cumming på Populär Astronomi har tagit fram ett par topplistor:

Intressant läsning. Svensk astronomisk forskning verkar till stor del vara inriktad på frågeställningar om Universums begynnelse, de första stjärnorna, den mörka materian men också mycket annat spännande.

Läs mer här: http://www.popast.nu/

En ny flik i bloggen: Exoplaneter!

Jag har nu skrivit lite fakta om utforskningen av exoplaneter i allmänhet och om Keplerteleskopets utforskning i synnerhet. Klicka på fliken "Exoplaneter" i menyraden ovan för att komma till sidan.

Månsonderna GRAIL-A och GRAIL-B siktar in sig på månen

De två rymdsonderna GRAIL-A och GRAIL-B som sköts upp 10 september har sakta men säkert färdats mot månen. De går nu inom de närmaste dagarna in i omloppsbana runt månen, GRAIL-A den 31 december och GRAIL-B dagen efter. Jag skrev lite mer utförligt om uppdraget i samband med uppskjutningen i september, läs här. Även Astrowebb har flera utförliga artiklar om de två rymdsonderna.

De två sonderna flyger i samma bana runt månen och ska genom noggranna mätningar i detalj kartlägga variationer i månens gravitationsfält. Syftet med mätningarna är att få ökad kunskap om månens inre struktur och om hur månen bildades och utvecklades. Det ger också kunskaper om hur jordliknande planeter bildas.

NASA utlyste i höstas också en namntävling där skolungdomar uppmanades att föreslå nya namn på sonderna. De nya namnen ska offentliggöras inom några dagar.

GRAIL craft in tandem
De två GRAIL-sonderna (Bildkälla: NASA)

Läs mer här: http://www.astrowebb.com/

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/overview/index.html

Rymdsonden CASSINI:s bild av Titan visar en hoptryckt sydpol

Rymdsonden CASSINI har tagit en bild som visar en hoptryckt sydpol på Saturnusmånen Titan. Det ser nästan lite platt ut. Det blåa området är Titans övre atmosfärlager och det orangea är nedre lager.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer här: http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_2140.html