Det blåser i vårt solsystem!

Det är inte bara vi på jorden som har dåligt väder med stormar och moln i största allmänhet. Även andra planeter i vårt solsystem har omfattande molnsystem och enorma stormar som härjar under lång tid. Det mest kända exemplet på oväder i vårt solsystem är väl Jupiter och dess röda fläck. Denna storm tros ha pågått i minst 340 år! Den studerades ingående av rymdsonden Galileo när den kretsade hela 33 varv runt planeten mellan 1995 och 2003. Galileo släppte dessutom en minisond ner genom den mycket turbulenta Jupiteratmosfären. Sonden överlevde 57 minuter innan trycket på den blev för stort och värmen för hög.

Stora röda fläcken fotograferad av Voyager 1 år 1979 (Bildkälla: NASA)

En annan planet som haft ett omfattande oväder under lång tid är Saturnus (se min tidigare artikel HÄR). Förutom stormen som slingrat sig runt hela Saturnus har det vid planetens nordpol bildats en enorm sexkantig molnformation. Rymdsonden Cassini har studerat Saturnusvädret ingående under en längre tid. Här blåser det rejält!

Sexkantig molnformation på Saturnus (Bildkälla: NASA)

Även på Uranus och Neptunus är det blåsigt värre. På Uranus kan vindhastigheten nå 900 kilometer i timmen! Jag skrev en artikel om Uranus i oktober 2012 (läs HÄR). Bilden nedan visar Neptunus som liksom Jupiter har en stor mörk fläck. Den upptäcktes av Voyager 2 när den passerade planeten 1989. Fem år senare när Hubbleteleskopet riktades mot planeten hade fläcken försvunnit. Däremot har nya fläckar dykt upp. De här fläckarna betyder blåst!

Neptunus (Bildkälla: NASA)

Venus med sin tjocka atmosfär upplever ständigt dåligt väder. Det är en synnerligen ogästvänlig planet med vindhastigheter en bit upp i atmosfären som får jordens tornados att blekna. Även på Mars kan det blåsa rejält, även om det är en mild västanfläkt jämfört med de större planeterna. Nedan visas några bilder som rymdsonden MRO tagit av moln på Mars

(Bildkälla: NASA)

Det yr sand på Mars (Bildkälla: NASA)

Finns det då ingen vindstilla planet i vårt solsystem? Jo, Merkurius. Planeten, som just nu ingående observeras av rymdsonden Messenger, har en mycket tunn atmosfär och i princip ingen vind alls. Förutom en mycket kraftig solvind som påverkar planetens yta. Men det är en helt annan sak det.

Magnifik närbild på Saturnusringarna

Rymdsonden Cassini har tagit en magnifik närbild på Saturnus mäktiga ringsystem. Bilden togs så sent som igår! Kul att man kan få bilder från rymden nästan i realtid nuförtiden. Det ser ut som rymdsonden nästan är på väg att köra in i ringarna, men bilden är faktiskt tagen på lite mer än 1 miljon kilometers avstånd från Saturnus.

(Bildkälla: NASA)

Jordliknande planeter tycks vara mer ovanliga än man tidigare trott

Till dags dato har man upptäckt ca 860 exoplaneter. Av dessa är mer än 90 procent Neptunus- eller Jupiterstora planeter. Nästan alla de övriga är s.k superjordar, dvs planeter som är något större än jorden. En ny forskningsstudie menar nu att ett stort antal av dessa planeter förmodligen borde kategoriseras som små Neptunusliknande planeter. Websidan Spaceref rapporterar idag om studien.

Illustration av en exoplanet (Bildkälla: NASA)

De planeter som forskarna har studerat har massor som kan vara uppemot 5 gånger jordens massa och kretsar nära sina stjärnor. En stor del av dessa superjordar är omslutna av relativt stora mängder vätgas som de sannolikt fångat in från solnebulosan när stjärna och planeter bildades. Tidigare har man trott att den här typen av planeter successivt tappar den här gasen ut i rymden och blir mer jordliknande, men studien visar att så inte tycks vara fallet. En hel del gas tycks bli kvar kring planeten under hela dess livstid. Om forskarna har rätt så kan superjordar längre ifrån stjärnorna ännu mer effektivt behålla gasen. Även om de är inom den beboeliga zonen blir de därmed sannolikt inte särskilt beboeliga. De blir då mer lika Neptunus än jorden, vilket inte innebär några lysande utsikter för utveckling av liv. 

Forskarnas teori sätts på prov om inte tidigare så 2017, när ESA:s rymdsond CHEOPS sänds upp. Den ska just studera superjordar i detalj och försöka utröna hur pass beboeliga de kan tänkas vara. Antalet planeter som kan hysa liv kan komma att reduceras högst väsentligt.

CHEOPS (Bildkälla: ESA)