På den här sidan beskrivs översiktligt några av de mest intressanta rymdsonderna som just nu studerar olika aspekter av vårt solsystem. Min tanke är att här ge lite bakgrundsfakta om de olika sonderna. Några av de mer kända, äldre rymdsonderna beskrivs mer detaljerat i särskilda flikar. Här finns också några av rymdteleskopen och rymdobservatorierna med. Även om dessa i huvudsak utforskar universum utanför vårt solsystem händer det emellanåt att de hittar något spännande på någon av planeterna, månarna etc. Rymdsonderna beskrivs i bokstavsordning.
Om man till äventyrs är intresserad av alla upptänkliga rymdsonder som har skickats upp, som är uppe just nu, eller som planeras att skickas upp, så bör man studera någon av dessa länkar:
http://www.nasa.gov/missions/index.html
http://armchairastronautics.blogspot.com.es/2014/02/the-whole-history-of-solar-system.html
FÖRTECKNING OCH KORT BESKRIVNING (uppdaterad 2014-02-10)
Akatsuki
(Bildkälla: JAXA)
Akatsuki är en japansk rymdsond som sändes upp 21 maj 2010. Sonden skulle kretsa runt Venus och utforska denna planet mer etaljerat. Uppskjutningen misslyckades dock såtillvida att sonden inte lyckades gå in i denna omloppsbana utan hamnade i bana runt solen istället. Japanska rymdmyndigheten JAXA kommer att göra ett nytt försök att få sonden i rätt bana runt Venus 2015.
Länk: http://www.stp.isas.jaxa.jp/venus/top_english.html
Artemis
(Bildkälla: NASA)
Artemis står för Acceleration, Reconnection, Turbulence and Electrodynamics of the Moon Interaction with the Sun. Det förklarar ganska väl vad rymdsondens uppdrag är. Det är nämligen så att Artemis (som består av två separata rymdsonder) studerar just hur månen interagerar med solen och studera magnetfältet mer exakt och i 3D. Artemis 1 har den 27 juni 2011 gått in i omloppsbana runt månen och Artemis 2 den 17 juli 2011. Rymdsonderna har via mycket komplicerade omloppsbanor runt jorden och tack vare utnyttjande av gravitationskrafterna, och med mycket liten bränsleåtgång, slungats ut mot månen. Artemis ska kretsa kring månen vid de s.k Lagrange-punkterna, dvs punkter där det är balans mellan jordens och månens gravitation.
Cassini-Huygens
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Cassini-Huygens är en rymdsond som framförallt utforskar Saturnus och dess månar. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan NASA och ESA. Rymdsonden sändes upp i oktober 1997 och har sedan 2004 gjort mängder med intressanta observationer kring Saturnus-systemet. Rymdsondens minisond (Huygens) sändes ner mot Saturnusmånen Titan i januari 2005 och gjorde även den många spännande upptäckter. Bl a har rymdsonden upptäckt att Saturnus ringsystem är mer komplext än vad man tidigare trott. Sonden har också studerat Saturnus magnetfält och dess starka påverkan på månarna. Månen Titan visade sig ha stora metansjöar, vidsträckta sanddynor och en smogfylld atmosfär. Flytande ammoniak tycks finnas på månen. Även Saturnusmånen Enceladus har utforskats av rymdsonden. Denna mycket intressanta och aktiva måne kastar upp kaskader av vattenånga och ispartiklar som påtagligt påverkar Saturnus atmosfär. Forskarna tror att det kan finnas flytande vatten och därmed förutsättningar för primitiva livformer. Bilder av denna måne visar också ett vinterlandskap med tjockt snötäcke. Enceladus påverkar också Saturnus genom någon slags "elektrisk" koppling. Ett stort antal andra månar har också utforskats och det kommer fortlöpande nya bilder och observationsresultat från Cassini (se bloggen).
Changé-2
(Bildkälla: CNSA)
.
Chang’e 2 är en kinesisk rymdsond som kretsat runt månen och som i juni 2011 rapporterades ha lämnat sin omloppsbana runt månen för att utforska de yttre delarna av solsystemet. Sonden har utforskat månytan och bl a studerat tänkbara platser att landa på. Chang'e 2 nådde i slutet av augusti 2011 den s.k Lagrange-punkten 2 (L2). Med Lagrangepunkt menas den punkt där gravitationen mellan två himlakroppar, i detta fallet solen och jorden, tar ut varandra vad gäller påverkan på rymdsonden. I april 2012 satte sonden kurs mot en asteroid, 4179 Toutatis, som den passerade den 13 december 2013.
Changé-3
(Bildkälla: CNSA)
.
Chang’e 3 är en rymdsond som sändes mot månen i december 2013. Med sonden medföljde en månlandare och ett månfordon (som fått namnet Yutu) som landade på månen den 14 december 2013. Både landare och fordon utforskar månytan. Fordonet har en laser som ska studera månskorpans struktur och sammansättning. Se bloggen för ytterligare information.
Länk: http://www.xinhuanet.com/english/special/change3/
CoRoT
(Bildkälla: CNES)
CoRoT (Convection, Rotation and planetary Transits) är ett rymdobservatorium som bl a letar efter exoplaneter. Observatoriet sändes upp i december 2006 och dess uppdrag har i flera omgångar förlängts, nu senast till mars 2013. Projektet leds av den franska rymdmyndigheten CNES men har också deltagande från bl a ESA. CoRoT kretsar på 900 kilometers höjd över jorden. Observatoriet har varit relativt framgångsrikt i sitt sökande efter exoplaneter. Man har hittills (dec 2012) funnit ca 25 stycken. Teleskopet fick i november 2012 tekniska problem med en dator. Läs om CoRoT:s exoplanetupptäckter i bloggen.
Läs mer på: http://sci.esa.int/science-e/www/area/index.cfm?fareaid=39
Curiosity
Se under "MSL" nedan.
Dawn
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Dawn sköts upp i september 2007. Sonden har i uppdrag att studera asteroiden Vesta samt dvärgplaneten Ceres. Dessa två himlakroppar tros ha bildats tidigt ur den ackretionsskiva som solsystemet skapats. Syftet med projektet är att få ökad kunskap om solsystemets tidiga historia samt om likheter och olikheter hos dessa två himlakroppar. Detta är första gången som en asteroid studeras mer i detalj, även om ett flertal rymdsonder tidigare färdats förbi asteroider. Rymdsonden gick in i omloppsbana runt Vesta den 17 juli 2011 och har tagit mängder med foton av asteroiden, som i många stycken har överraskat forskarna. Bilderna visar ett kraterfyllt landskap, djupa canyons och sprickor samt några av solsystemets högsta berg. Man har upptäckt stora skillnader mellan asteroidens nordpol och dess sydpol, som tyder på ett stort meteornedslag. I september 2012 satte sonden kurs mot dvärgplaneten Ceres, dit den beräknas nå i februari 2015. Det kommer fortlöpande mängder med nya fakta från Dawns utforskning av Vesta (se bloggen).
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/main/index.html
Gaia
(Bildkälla: ESA)
Rymdobservatoriet Gaia sköts upp i december 2013. Den har i uppdrag är att studera en miljard stjärnor i vår galax Vintergatan för att ge oss en bättre bild av Vintergatans struktur och utveckling. Målsättningen är att vi ska få en betydligt mer detaljerad bild av alla dessa stjärnor och av Vintergatan som helhet. Gaiaprojektet är fortsättningen på ett annat stort rymdsondsprojekt, Hipparcos, som sköts upp 1989 och observerade ungefär 100.000 stjärnor under fyra års tid. Målsättningen för Gaia är att observera 1 miljard stjärnor, dvs 10.000 gånger mer än Hipparcos. Gaias mätningar är dessutom 100 gånger mer exakt än Hipparcos mätningar.
Epoxi
(Bildkälla: NASA)
Epoxi är namnet på det fortsatta uppdraget för Rymdsonden Deep Impact. I bloggen kommer jag att använda "Rymdsonden Epoxi" som benämning. Uppdraget startade i juli 2007 med målet att närstudera kometen Hartley 2 för att undersöka olikheter mellan kometer för att utröna hur dessa utvecklas. Sonden flög förbi Hartley 2 i november 2010 och fann en mycket udda himlakropp. Kometen är mycket aktiv och sprutar ut stora mängder is och vatten när den värms upp av solen. Uppdraget är nu avslutat, men det kommer fortfarande en del intressanta fakta från sondens observationer. Bl a har forskare upptäckt stora olikheter mellan kometens två "lober", vilket antyder att kometen bildats genom en kollision mellan två olika kometer. I augusti 2013 tappade NASA kontakten med rymdsonden.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/epoxi/index.html
GRAIL A och B (döpta till Ebb och Flow)
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden GRAIL, som står för Gravity Recovery and Interior Laboratory, är två likadana rymdsonder, GRAIL-A och GRAIL-B, som har studerat månens gravitationsfält. De två sonderna flög i samma bana runt månen och har genom noggranna mätningar i detalj kartlagt variationer i månens gravitationsfält. De två sonderna har dessutom utforskat månytan, dess struktur och geologiska utveckling. Målet med projektet är att utforskningen av månen ska ge ökad kunskap om jordens och de jordlika planeternas utveckling. I sondernas uppdrag ingick också att försöka ge svar på om månen egentligen är resultatet av att en gigantisk kollision mellan två himlakroppar ("the big splat"). Det finns forskning som tyder på att det har funnits två månar runt jorden. I december 2012 slutfördes rymdsondernas uppdrag med en spektakulär kraschlandning mot en bergvägg nära månens nordpol.Läs mer om månsonderna i bloggen.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/grail/main/index.html
Herschel Space Observatory
(Bildkälla: ESA)
Herschel-projektet drivs av ESA, men även NASA är med på ett hörn. Herschel sändes ut i rymden i maj 2009 och består av ett rymdobservatorium med bl a ett stort rymdteleskop (3,5 meters reflektorteleskop av Cassegrain-typ). Till största delen studerar Herschel uppkomsten av stjärnor och galaxer i det tidiga universum, men i uppdraget ingår också att studera den kemiska sammansättningen på ytan och i atmosfären hos planeter, månar, kometer m.m. Det är ganska sällan som det rapporteras nyheter som berör solsystemet, men det kommer sådana emellanåt. Bl a har Herschel studerat Saturnusmånen Enceladus (tillsammans med rymdsonden Cassini) och funnit stora mängder vattenånga. Herschel har också funnit att kometen Hartley 2 har samma vattensammansättning som jordens oceaner, vilket kan innebär att våra oceaner härstammar från många isbergsstora kometer som kolliderat med jorden. I april 2013 slutade Herschel att fungera. En del av Herschels senare upptäckter redovisas i bloggen.
Länk: http://sci.esa.int/science-e/www/area/index.cfm?fareaid=16
Hinode (Solar-B)
(Bildkälla: JAXA)
Hinode är en japansk rymdsond som sändes upp den 22 september 2006 för att studera solen. Hinode ska studera solens magnetfält, solaktiviteten och hur solens energi överförs till koronan. Tillsammans med de observationer som görs av rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory) har mycket detaljerade bilder av solaktiviteten erhållits.
Länk: http://hinode.nao.ac.jp/index_e.shtml
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/hinode/index.html
Hubble Space Telescope
(Bildkälla: NASA)
Hubble-teleskopet är väl kanske det mest kända objekt som sänts ut i rymden på de senaste årtiondena. Teleskopet som kom upp redan i april 1990 har presenterat mängder med spektakulära data och bilder om alla möjliga aspekter av universum. Astronauter har med hjälp av rymdfärjor vid några tillfällen genomfört service på Hubble-teleskopet för att därigenom öka dess livslängd och skapa möjligheter till ännu mer avancerade observationer. För det mesta handlar observationerna om galaxer, nebulosor, stjärnhopar och stjärnor, men emellanåt kommer en del spännande bilder och fakta om solsystemets planeter, månar m.m. I mitten av juli 2011 upptäckte teleskopet att Pluto har en fjärde måne och i juli 2012 en femte måne. I bloggen finns en hel del att läsa om Hubbleteleskopets upptäckter.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/hubble/main/#.Up4qxcTuLVE
Länk: http://hubblesite.org/
Juno
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Juno sköts upp den 5 augusti 2011 för att utforska Jupiter och dess månar. Junos uppdrag är att utforska hur den stora gasplaneten Jupiter egentligen skapats samt studera dess struktur, atmosfär och magnetosfär. Mer specifikt innebär detta att:
- utforska vattenhalten i atmosfären, vilket ger kunskap om hur planeten skapats
- mäta atmosfärens sammansättning och temperatur samt studera molnrörelser m.m.
- kartlägga magnetfält och gravitation mer i detalj
- utforska Jupiters magnetosfär nära de båda polerna
- leta efter tecken på en mer fast yta på planeten
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/juno/main/index.html
Kepler
(Bildkälla: NASA)
Kepler är ett rymdobservatorium med uppgift att söka efter s.k exoplaneter, dvs planeter som kretsar kring andra stjärnor än solen. Kepler sköts upp i mars 2009 och har sedan dess upptäckt över 160 exoplaneter och dessutom pekat ut mer än 3.800 exoplanetkandidater. I december 2011 upptäcktes en exoplanet som i många avseenden är relativt lik jorden och som kretsar runt en stjärna som är lik vår sol. Den kretsar dessutom inom den s.k beboeliga zonen, som är ett visst specifikt område kring en stjärna där det kan finnas förutsättningar för liv. Med jämna mellanrum presenteras nya fynd från Keplerteamet. I maj 2013 fick teleskopet allvarliga tekniska problem, vilket tillfälligt satte stopp för vidare exoplanetsökande. I början av 2014 ser det dock ut som om teknikerna funnit en lösning på problemen, vilket i så fall innebär att Kepler kan fortsätta sin utforskning. Läs mer i bloggen om Keplers fynd.
Länk: http://kepler.nasa.gov/
LADEE
(Bildkälla: NASA)
Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer (LADEE) sändes upp i september 2013. LADEE, som är i storlek som en mindre bil, ska kretsa kring månen och samla in detaljerade data om månatmosfärens struktur och sammansättning. Den ska studera förekomsten av dammstoft i atmosfären. Månens tunna atmosfär kan vara ganska typisk för mindre himlakroppar i vårt solsystem. Studier av månatmosfären kan därför ge värdefulla kunskaper om vårt solsystem i stort och om dess utveckling. LADEE testar också en avancerad laserkommunikation med NASA:s kommunikationscentraler på jorden. Mer om LADEE finns att läsa i bloggen.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/ladee/main/#.Up4yuMTuLVE
Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO)
(Bildkälla:NASA)
Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO), som sändes upp i juni 2009, är en månsond som i detalj studerar förhållandena på månen som förberedelse för eventuella ytterligare bemannade rymdfärder dit. Rymdsonden kartlägger månens topografi och har tagit de mest detaljerade bilderna hittills av månytan med dess kratrar. Sonden har också kartlagt landningsplatserna för de olika bemannade Apollofärderna till månen. På månens "baksida" har LRO funnit en s.k "hot spot". Det är ett område som uppvisar en tydlig vulkanisk historia. LRO beskrivs mer i detalj i bloggen.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/LRO/main/index.html
Mars Express
(Bildkälla: ESA)
Rymdsonden Mars Express sköts upp den 2 juni 2003 för att utforska Mars, i den europeiska rymdmyndigheten ESA:s regi. Den bestod av en sond som kretsar runt Mars och en Marslandare, Beagle 2. Landaren kraschade dock på Marsytan, vilket gjorde den funktionsoduglig. Uppdraget för Mars Express är att kartlägga planetens yta mycket detaljerat och undersöka ytans sammansättning. Även atmosfärens sammansättning undersöks och hur atmosfären interagerar med solvinden. Mars Express har funnit ett flertal indikationer på tidig förekomst av vatten och har bl a utforskat en krater, med ett deltaliknande landskap som tycks ha varit en sjö en gång i tiden. Mars Express har tagit mängder med fina bilder från sin bana runt Mars (se bloggen).
Länk: http://www.esa.int/esaMI/Mars_Express/index.html
Mars Odyssey
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Mars Odyssey är en del i NASA:s stora forskningsprojekt om planeten Mars. Sonden sköts upp i april 2001 med uppdraget att utforska planetens yta och dess beståndsdelar, förekomsten av vatten och is samt mer i detalj studera strålningen. En del i uppdraget handlar om att undersöka förutsättningarna för bemannade rymdfärder till Mars. Uppdraget har successivt förlängts och har nu alltså pågått i drygt 10 års tid. På senare tid har sonden bl a utforskat Mars polaris. Mars Odyssey har också hjälpt till vid de övriga expeditionerna till Mars under 2000-talet bl a för att hitta lämpliga landningsplatser för de två Mars-fordonen Spirit och Opportunity, som landade på Mars i januari 2004 och för Curiosity som landade i augusti 2012. Sonden har väsentligt ökat vår kunskap om Mars. Mer om detta finns att läsa i bloggen.
Länk: http://mars.jpl.nasa.gov/odyssey/index.cfm
Mars Orbiter Mission (MOM)
(Bildkälla: ISRO)
Den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission sändes upp i november 2013. Huvudsyftet med detta rymdsondsprojekt är att utveckla teknologi för framtida indiska rymdfärder. Rymdsonden ska i september gå in i en elliptisk bana runt Mars och bl a utforska Marsytan samt planetens atmosfär. Läs mer om Mars Orbiter Mission i bloggen.
Länk: http://www.isro.org/mars/home.aspx
Mars Reconnaissance Orbiter (MRO)
(Bildkälla: NASA)
Mars Reconnaissance Orbiter sköts upp i augusti 2005 med det huvudsakliga uppdraget att söka efter vatten på Mars, både historiskt och idag. Rymdsonden har med sig en mycket avancerad kamera för att mer i detalj kunna fotografera Marsytan. Sonden ska utforska om det funnits och finns förutsättningar för liv på Mars samt studera planetens klimat och geologi mer i detalj. Sonden samverkar med de andra Mars-sonderna i utforskningen av Mars. Sonden har bl a funnit att atmosfärens omfattning förändras periodvis, vilket borde kunna påverka mängden is och vatten. MRO har hittat spår efter vatten. I bloggen rapporteras flitigt om MRO.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/MRO/main/index.html
Mars Science Laboratory (MSL)
MSL:s Marsfordon Curiosity (Bildkälla: NASA)
MSL sköts upp den 26 november 2011 och innehåller ett avancerat Marsfordon, Curiosity, som ska utforska Marsytan än mer detaljerat än de fordon som hittills rullat på planetens yta. Syftet är att leta efter spår av liv på Mars. Curiosity landade planenligt på Mars den 6 augusti 2012. Efter en mycket avancerad landningsprocedur i Gale-kratern har Curiosity kört några kilometer på Mars och den ska så småningom klättra upp för branten till berget Mount Sharp. Fordonet drivs av ett kärnaggregat med Plutonium-238, vilket garanterar en lång livslängd. Curiosity har grävt upp några skopor Marsgrus för vidare analys och borrat i Marsmaterian. Den har dessutom använt sin laserkanon flitigt. Det kommer fortlöpande information från projektet (se bloggen).
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/index.html
MAVEN
(Bildkälla: NASA)
MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) sändes upp i november 2013. MAVEN ska studera hur Mars övre atmosfär påverkas av solen. Ytterst handlar uppdraget om att försöka finna förklaringar till vad som gör att en planet, som till synes tycks ha kunnat vara beboelig, nu blivit synnerligen ogästvänlig för allt liv. Man hoppas få en bild av planetens klimathistoria. Läs mer om MAVEN i bloggen.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/maven/main/#.Up4xRsTuLVE
Messenger
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Messenger (som står för MErcury Surface Space ENvironment GEochemistry and Ranging) sköts upp i augusti 2004 med uppdraget att utforska Merkurius. Sonden gick in i omloppsbana kring Merkurius i Mars 2011. Det är den första rymdsonden som kretsar kring denna planet. Syftet är att bringa lite klarhet i denna mystiska planet. Sonden ska utforska Merkuriusytan mer i detalj. Rymdsonden Mariner 10 gjorde mer översiktliga observationer när den flög förbi planeten 1974-1975. Messenger har kunnat ta betydligt mer detaljerade fotografier av planeten. Merkurius tycks bestå av en mycket stor järnkärna, vilket förbryllat forskarna. Fakta kring kärnan samt fakta om Merkurius magnetfält är några av de områden som rymdsonden ska försöka bringa klarhet i. Mycket stora mängder data har publicerats och tiotusentals bilder tagits som visar ett kraterfyllt landskap. Sonden har också funnit stora lavafält som är upp till 2 kilometer tjocka och som tyder på tidigare kraftig vulkanism på Merkurius. De två polerna skiljer sig åt väldigt mycket, vilket kan bero på att den södra polen formats av ett större meteornedslag. Planetytan har också märkliga håligheter som förbryllar forskarna. I november 2012 rapporterades att vattenis upptäckts i djupa kratrar vid planetens nordpol. Det kommer fortlöpande mängder med rapporter från rymdsonden (se bloggen).
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/messenger/main/index.html
New Horizons
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden New Horizons sköts upp i januari 2006 och är nu mer än halvvägs på väg mot dvärgplaneten Pluto, som den når i juli 2015. Sondens uppdrag är att utforska Pluto och dess månar (särskilt Charon). På sin färd mot Pluto har sonden hunnit göra en stor mängd observationer av bl a Jupiter och dess månar. Jupiters magnetosfär och lilla röda fläck studerades liksom de fyra galileiska månarna (Io, Europa, Ganymedes och Callisto). Utforskningen av Pluto och den stora månen Charon är sondens huvuduppdrag, men det finns också planer på att utvidga uppdraget genom att låta sonden färdas vidare mot det s.k Kuiper-bältet och dess asteroider.
Länk: http://pluto.jhuapl.edu/index.php
Rosetta
(Bildkälla: ESA)
ESA:s rymdsond Rosetta sändes upp den 2 mars 2004. Sondens uppdrag är att under en längre period närstudera en komet, 67P/Churyumov-Gerasimenko som den når i maj 2014. Kometen ska studeras under ett drygt år medan den närmar sig solen. En liten minisond ska landa på kometens yta. Framförallt ska Rosetta studera vad som händer med kometen när den närmar sig och sedan avlägsnar sig från solen. På väg mot 67P/Churyumov-Gerasimenko har Rosetta studerat ett par små asteroider.
Länk: http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta
Soho
(Bildkälla: NASA)
Soho (som står för SOlar and Heliospheric Observatory) sköts upp i december 1995 i ett samarbetsprojekt mellan NASA och ESA. Observatoriet ska detaljstudera solens interna struktur, dess atmosfär, solkoronan samt solvinden. Soho ger löpande information om solens status och bilder så gott som dagligen över hur det ser ut med solfläckar, flares, protuberanser m.m. Läs mer om SOHO i bloggen
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/soho/index.html
Länk: http://sohowww.nascom.nasa.gov/
Solar Dynamics Observatory (SDO)
SDO-bild (Bildkälla: NASA)
Solar Dynamics Observatory (SDO) sköts upp i februari 2010 med uppdraget att undersöka mer i detalj hur solen påverkar jorden. Sonden studerar rymdvädret och hur det påverkar livet på jorden. Sonden har också i uppgift att försöka bringa mer klarhet i hur solen fungerar, hur dess energi flödar ut i dess atmosfär och ut i solsystemet. Tanken är också att få kunskaper som hjälper till att skydda astronauter och satelliter från negativ påverkan från solen. SDO har, liksom Soho, tagit mängder med bilder av solen och en hel del av dem är ganska spektakulära, med soleruptioner, kometer som far in i solen m.m. Forskarna har också upptäckt en metod att tidigt förutsäga större solutbrott, som riskerar att störa kommunikationsutrustning, satelliter m.m. SDO rapporterar fortlöpande mängder med nyheter (se bloggen).
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/sdo/main/index.html
Stereo
(Bildkälla: NASA)
Stereo (som står för Solar TErrestrial RElations Observatory), består av två rymdsonder, Stereo-A och Stereo-B och sköts upp i oktober 2006. Stereo har i uppdrag att studera olika aspekter av solen. Tillsammans med Soho och SDO medverkar Stereo till att förvarna om utbrott på solen som kan skada satelliter m.m. Sonden har också tagit mycket detaljerade fotografier av solen. Läs mer om Stereo i bloggen.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/stereo/main/index.html
Venus Express
(Bildkälla: ESA)
ESA:s rymdsond Venus Express är den enda rymdsonden kring planeten Venus just nu. Den sköts upp den 9 november 2005 med uppdraget att utforska Venus täta atmosfär och försöka ta reda på vad som skapar de kraftiga Venusvindarna, hur molnstrukturen är uppbyggd, hur växthusklimatet på Venus egentligen är, om det finns vulkanisk eller tektonisk aktivitet på planeten m.m.
Länk: http://www.esa.int/esaMI/Venus_Express/SEMBD3808BE_0.html
Voyager
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonderna Voyager 1 och 2, som sköts upp i rymden redan i september resp augusti 1977, beskrivs mer detaljerat i en särskild flik, men eftersom den fortfarande upptäcker nya spännande saker i solsystemets utkant så beskrivs detta lite kortfattat här. Rymdsondernas primära uppdrag är att observera de yttre delarna av solsystemet, men på vägen dit har mängder med intressanta observationer gjorts. Den ena av rymdsonderna, Voyager 1, rapporteras ha lämnat vårt solsystem någon gång 2012-2013. Det innebär att den färdas i den interstellära rymden på väg mot nästa stjärna.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/voyager/index.html
Wise
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Wise (som står för Wide-field Infrared Survey Explorer) sköts upp i december 2009 och har i uppdrag att scanna stora delar av himlen i infrarött ljus. Den kommer att ta miljontals bilder av alla möjliga objekt, bl a solsystemets mindre ljusstarka objekt såsom asteroider och kometer. Målet är att finna hundratals mindre objekt i jordens närhet och hundratusentals asteroider och kometer i solsystemets asteroidbälte. Syftet är att bringa ökad klarhet i hur dessa objekt bildats och utvecklats. Wise samverkar med andra rymdobservatorier såsom Herschel och Spitzer. I september 2011 rapporterade WISE att antalet medelstora asteroider i jordens närhet tycks vara färre än vad man tidigare trott. WISE har också avfärdat teorin om att en viss typ av asteroider, Baptistinaasteroider, är "skyldig" till dinosauriernas död. WISE mest spektakulära fynd är kanske att jorden har en tidigare okänd följeslagare, en s.k trojan (en asteroid), som rör sig i i princip i samma omloppsbana runt solen som jorden gör.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/WISE/main/index.html
Messenger
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Messenger (som står för MErcury Surface Space ENvironment GEochemistry and Ranging) sköts upp i augusti 2004 med uppdraget att utforska Merkurius. Sonden gick in i omloppsbana kring Merkurius i Mars 2011. Det är den första rymdsonden som kretsar kring denna planet. Syftet är att bringa lite klarhet i denna mystiska planet. Sonden ska utforska Merkuriusytan mer i detalj. Rymdsonden Mariner 10 gjorde mer översiktliga observationer när den flög förbi planeten 1974-1975. Messenger har kunnat ta betydligt mer detaljerade fotografier av planeten. Merkurius tycks bestå av en mycket stor järnkärna, vilket förbryllat forskarna. Fakta kring kärnan samt fakta om Merkurius magnetfält är några av de områden som rymdsonden ska försöka bringa klarhet i. Mycket stora mängder data har publicerats och tiotusentals bilder tagits som visar ett kraterfyllt landskap. Sonden har också funnit stora lavafält som är upp till 2 kilometer tjocka och som tyder på tidigare kraftig vulkanism på Merkurius. De två polerna skiljer sig åt väldigt mycket, vilket kan bero på att den södra polen formats av ett större meteornedslag. Planetytan har också märkliga håligheter som förbryllar forskarna. I november 2012 rapporterades att vattenis upptäckts i djupa kratrar vid planetens nordpol. Det kommer fortlöpande mängder med rapporter från rymdsonden (se bloggen).
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/messenger/main/index.html
New Horizons
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden New Horizons sköts upp i januari 2006 och är nu mer än halvvägs på väg mot dvärgplaneten Pluto, som den når i juli 2015. Sondens uppdrag är att utforska Pluto och dess månar (särskilt Charon). På sin färd mot Pluto har sonden hunnit göra en stor mängd observationer av bl a Jupiter och dess månar. Jupiters magnetosfär och lilla röda fläck studerades liksom de fyra galileiska månarna (Io, Europa, Ganymedes och Callisto). Utforskningen av Pluto och den stora månen Charon är sondens huvuduppdrag, men det finns också planer på att utvidga uppdraget genom att låta sonden färdas vidare mot det s.k Kuiper-bältet och dess asteroider.
Länk: http://pluto.jhuapl.edu/index.php
Rosetta
(Bildkälla: ESA)
ESA:s rymdsond Rosetta sändes upp den 2 mars 2004. Sondens uppdrag är att under en längre period närstudera en komet, 67P/Churyumov-Gerasimenko som den når i maj 2014. Kometen ska studeras under ett drygt år medan den närmar sig solen. En liten minisond ska landa på kometens yta. Framförallt ska Rosetta studera vad som händer med kometen när den närmar sig och sedan avlägsnar sig från solen. På väg mot 67P/Churyumov-Gerasimenko har Rosetta studerat ett par små asteroider.
Länk: http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta
Soho
(Bildkälla: NASA)
Soho (som står för SOlar and Heliospheric Observatory) sköts upp i december 1995 i ett samarbetsprojekt mellan NASA och ESA. Observatoriet ska detaljstudera solens interna struktur, dess atmosfär, solkoronan samt solvinden. Soho ger löpande information om solens status och bilder så gott som dagligen över hur det ser ut med solfläckar, flares, protuberanser m.m. Läs mer om SOHO i bloggen
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/soho/index.html
Länk: http://sohowww.nascom.nasa.gov/
Solar Dynamics Observatory (SDO)
SDO-bild (Bildkälla: NASA)
Solar Dynamics Observatory (SDO) sköts upp i februari 2010 med uppdraget att undersöka mer i detalj hur solen påverkar jorden. Sonden studerar rymdvädret och hur det påverkar livet på jorden. Sonden har också i uppgift att försöka bringa mer klarhet i hur solen fungerar, hur dess energi flödar ut i dess atmosfär och ut i solsystemet. Tanken är också att få kunskaper som hjälper till att skydda astronauter och satelliter från negativ påverkan från solen. SDO har, liksom Soho, tagit mängder med bilder av solen och en hel del av dem är ganska spektakulära, med soleruptioner, kometer som far in i solen m.m. Forskarna har också upptäckt en metod att tidigt förutsäga större solutbrott, som riskerar att störa kommunikationsutrustning, satelliter m.m. SDO rapporterar fortlöpande mängder med nyheter (se bloggen).
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/sdo/main/index.html
Stereo
(Bildkälla: NASA)
Stereo (som står för Solar TErrestrial RElations Observatory), består av två rymdsonder, Stereo-A och Stereo-B och sköts upp i oktober 2006. Stereo har i uppdrag att studera olika aspekter av solen. Tillsammans med Soho och SDO medverkar Stereo till att förvarna om utbrott på solen som kan skada satelliter m.m. Sonden har också tagit mycket detaljerade fotografier av solen. Läs mer om Stereo i bloggen.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/stereo/main/index.html
Venus Express
(Bildkälla: ESA)
ESA:s rymdsond Venus Express är den enda rymdsonden kring planeten Venus just nu. Den sköts upp den 9 november 2005 med uppdraget att utforska Venus täta atmosfär och försöka ta reda på vad som skapar de kraftiga Venusvindarna, hur molnstrukturen är uppbyggd, hur växthusklimatet på Venus egentligen är, om det finns vulkanisk eller tektonisk aktivitet på planeten m.m.
Länk: http://www.esa.int/esaMI/Venus_Express/SEMBD3808BE_0.html
Voyager
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonderna Voyager 1 och 2, som sköts upp i rymden redan i september resp augusti 1977, beskrivs mer detaljerat i en särskild flik, men eftersom den fortfarande upptäcker nya spännande saker i solsystemets utkant så beskrivs detta lite kortfattat här. Rymdsondernas primära uppdrag är att observera de yttre delarna av solsystemet, men på vägen dit har mängder med intressanta observationer gjorts. Den ena av rymdsonderna, Voyager 1, rapporteras ha lämnat vårt solsystem någon gång 2012-2013. Det innebär att den färdas i den interstellära rymden på väg mot nästa stjärna.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/voyager/index.html
Wise
(Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Wise (som står för Wide-field Infrared Survey Explorer) sköts upp i december 2009 och har i uppdrag att scanna stora delar av himlen i infrarött ljus. Den kommer att ta miljontals bilder av alla möjliga objekt, bl a solsystemets mindre ljusstarka objekt såsom asteroider och kometer. Målet är att finna hundratals mindre objekt i jordens närhet och hundratusentals asteroider och kometer i solsystemets asteroidbälte. Syftet är att bringa ökad klarhet i hur dessa objekt bildats och utvecklats. Wise samverkar med andra rymdobservatorier såsom Herschel och Spitzer. I september 2011 rapporterade WISE att antalet medelstora asteroider i jordens närhet tycks vara färre än vad man tidigare trott. WISE har också avfärdat teorin om att en viss typ av asteroider, Baptistinaasteroider, är "skyldig" till dinosauriernas död. WISE mest spektakulära fynd är kanske att jorden har en tidigare okänd följeslagare, en s.k trojan (en asteroid), som rör sig i i princip i samma omloppsbana runt solen som jorden gör.
Länk: http://www.nasa.gov/mission_pages/WISE/main/index.html
