Planetmatematik - en jämförelse av planeternas storlek, massa m.m

NASA har många fascinerande websidor och man kan ägna mången dag åt att botanisera bland alla spännande faktauppgifter om allt mellan himmel och jord (bokstavligen!). Jag hittade en sida (se här) med grundläggande fakta om våra planeter. Visste du att Jupiter har en diameter som är nästan 29 gånger större än den minsta av solsystemets planeter, Merkurius, diameter. Eller att de tre innersta planeterna i solsystemet, dvs Merkurius, Venus och jorden har nästan identisk densitet, lite drygt 5 gram per kubikcentimeter. Det är rätt tungt det!

Antalet månar i solsystemet är enligt NASA just nu 169 styck (Om man räknar bort de månar som kretsar kring dvärgplaneter m.m). Jupiter leder ligan med hela 64 månar tätt följt av Saturnus med sina 62 månar. Alla de fyra yttre planeterna har ringar, även om Saturnus ringsystem är det i särklass mest framträdande.

Av planeterna är Venus något av jordens systerplanet. Det finns många likheter mellan Venus och jorden. Storleken är nästan densamma liksom densiteten m.m. En gång i tidernas begynnelse hade kanske Venus bättre förutsättningar för liv än idag då växthusklimat värmt upp planeten till sisådär 450 grader Celcius.

Kolla in den här bilden där planeternas storlek och avstånd från solen är skalenliga.


(Bildkälla: NASA)

Rymdsondsstatus i maj 2012

Var befinner sig alla rymdsonder just nu? Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har med hälp av amatörastronomen Olaf Frohns "rymdsondskarta" skrivit en statusrapport. Kartan visas nedan, men klicka på länken till Planetary Society Blog för en bättre bild. Här kommer lite sammandrag från Emilys rapport med mina kommentarer om de mest intressanta rymdsonderna.


(Bildkälla: Olaf Frohn via Planetary Society Blog)

De flesta rymdsonder fortsätter, liksom i april, med sina observationer av solen, planeter, månar, asteroider m.m. De största förändringarna i maj är att rymdsonden Dawn nu lämnar sin låga omloppsbana runt asteroiden Vesta för att återigen inta en lite högre bana. Så småningom, i augusti, lämnar sonden Vesta för en långfärd till nästa mål: dvärgplaneten Ceres. Rymdsonden Messenger gör tvärtom och flyger nu närmare Merkurius. Det tar bara 8 timmar att kretsa ett varv runt planeten. Rymdsonden Cassini fortsätter sina spännande förbiflygnngar av Saturnusmånar. I maj är det bl a Titan, Dione och Enceladus som ska studeras. Rymdsonden MSL med Marsfordonet Curiosity kommer allt närmare Mars. Nu är det mindre än 3 månader till landning! Det blir sommarens stora nöje att följa denna sond.

I övrigt fortsätter ESA:s rymdsond Venus Express ända till år 2014 med att utforska Venus hemligheter. Tvillingsonderna Ebb och Flow i det s.k GRAIL-projektet har tagit mängder med bilder av månen (se här). En annan månsond, Artemis, är mer anonym. NASA verkar inte ha rapporterat något på länge från den. Desto mer rapporteras från rymdsonden LRO:s utforskning av månen för att inte tala om de olika solsondernas (SDO, SOHO, Stereo) utforskning av solen. Sonderna tycks översvämma oss med bilder från månen och solen. Undrar just vem som orkar hantera hundratusentals bilder? Bra websidor har dom i alla fall med mängder med intressanta bilder (se websidorna för SOHO, SDO och Stereo).

Rymdsonderna MRO, Mars Odyssey och Mars Express fortsätter studera Mars. NASA:s Marsfordon Opportunity står fortfarande parkerad vid Endeavourkratern för att "samla kraft". Den ska väl snart börja köra runt lite igen på Mars. Från Mars Express kommer det en hel del intressanta nyheter. Uppdraget har blivit förlängt till 2014. Mars Odyssey är den hittills mest långlivade Marssonden och fortsätter rapportera nyheter i en strid ström. Alla dessa Marssonder har bra websidor (Kolla in Mars Express här, MRO här och Mars Odyssey här) med en enorm mängd fina bilder.

Två rymdsonder som är på väg mot yttre solsystemets himlakroppar är Juno och New Horizons. Juno mot Jupiter och New Horizons mot Pluto. Allt verkar gå planenligt så här långt och 2016 resp 2015 ska de nå fram. ESA:s rymdsond Rosetta är på väg mot en komet, 67/P Churyumov-Gerasimenko, som den når 2014. Även rymdsonden ICE kan tänkas rikta in sig på en komet, med det finskklingande namnet Wirtanen, år 2018.

Sedan har vi ju de riktiga långfärdssonderna Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och 2. Åtminstone Voyagersonderna verkar leva och frodas på sin färd mot evigheten, eller åtmistone solsystemets yttersta utpost.

Utöver det finns det några rymdsonder som befinner sig i någon slags viloläge i avvaktan på eventuella framtida uppdrag. Den kinesiska sonden Chang'e 2 ligger "still" (fast med väldigt hög fart!!) vid den s.k Lagrangepunkten nr 2. Vad den ska göra härnäst är i dagsläget oklart. Japanska sonden Akatsuki kretsar kring solen för att så småningom (kring 2017 eller så) göra ett andra försök att nå Venus. Det första försöket 2010 misslyckades. NASA:s sond Deep Impact kretsar också runt solen i avvaktan på ytterligare ett asteroiduppdrag.

Visst finns det en och annan intressant rymdsond att följa!

Sveriges nya satelliter

Websidan Arielspace har en artikel om den svenska rymdstyrelsens satsning på nya satelliter. Jag har skrivit en del om detta tidigare här i bloggen, men Arielspace har en mer detaljerad beskrivning av de olika satellitprojekten som nu ska utvärderas. Utvärderingsprocessen pågår och i slutet av året kommer förhoppningsvis beslut om vilka projekt som går "final" och som så småningom kanske realiseras. Som göteborgare och exoplanetfantast håller jag förstås på det Chalmersledda CHEOPS-projektet (Läs mer här om detta projekt).