Vad händer i rymdsondernas värld i oktober?

Den månatliga rymdsondsöversikten har som vanligt presenterats av Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog (Kolla HÄR). Det tycks kunna bli en månad med en mängd intressanta nyheter om utforskningen av vårt solsystem. I mitten av oktober månad startar nämligen årets stora planetkonferens i USA, the 44th annual meeting of the Division of Planetary Sciences of the American Astronomical Society. Det ska bli intressant att få lite mer forskarfakta om rymdsondernas utforskning m.m. Mycket annat spännande händer också. Här nedan kommer en sammanfattning av det bästa. Först dock månadens rymdsondskarta, sammanställd av Olaf Frohn. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

• SpaceX planerar, i samverkan med NASA, genomföra en uppskjutning av rymdsond till Internationella Rymdstationen (ISS) tidigt på morgonen den 8 oktober svensk tid. Om allt går bra innebär det starten för kommersiell rymdfart i stor skala.
• Marsfordonet Curiosity börjar få upp farten lite och vi kan förvänta oss en rad intressanta fynd när den nu ska börja studera det område på Mars som forskarna döpt till Glenelg. Vi kan nog förvänta oss Curiositys första djupstudie av Marsmaterian. Den har ju en robotarm med instrument som kan borra i Marsterrängen.
• Även det andra Marsfordonet, Opportunity, är på gång med en del intressanta observationer i ett område som heter Cape York.
• Rymdsonden MRO studerar bl a vädret på Mars i syfte att serva de två Marsfordonen med denna viktiga information. Det blåser en hel del vid Mars båda poler just nu.
• Även rymdsonden Mars Odyssey studerar Marsstormar och har levererat denna bild som visar en sådan storm vid Mars nordpol.

(Bildkälla: NASA)

• Rymdsonden Cassini fortsätter studera Saturnus ringar och månen Titan (kolla också mina två tidigare inlägg idag om Titan resp Dione).
• Rymdsonden Dawn är på väg mot dvärgplaneten Ceres. Bara drygt 60 miljoner kilometer kvar att färdas!
• I övrigt fortsätter rymdsonderna sina utforskningar av solen, av planeterna, månarna etc, alternativt fortsätter färdas mot sina mål.

En kallt atmosfärlager har upptäckts på Venus

Planeten Venus har utforskats relativt grundligt av ett antal rymdsonder under årens lopp. All utforskning har kommit fram till att det är en synnerligen ogästvänlig planet för alla former av liv. Det växthusklimat som råder på Venus ger temperaturer på över 400 grader Celsius på planetens yta. Nu kommer dock lite överraskande resultat från rymdsonden Venus Express observationer. Det visar sig nämligen att det finns lager i Venus atmosfär som har temperaturer på -175 grader Celsius. Dessa lager finns ca 125 kilometer ovan planeytan. Det är kallare än någon del av jordens atmosfär trots att Venus kretsar betydligt närmare solen än vad jorden gör. Denna låga temperatur innebär att t o m koldioxid fryser till is. På ESA:s websida finns mer beskrivet om detta märkliga fynd.

(Bildkälla: ESA)

Saturnusmånen Dione i närbild

Rymdsonden Cassini är flitig! Den studerar inte bara Titan (se föregående inlägg här i bloggen) utan passar också på att titta lite närmare på andra Saturnusmånar. En av dessa är Dione, en måne med en diameter på lite drygt 1.100 kilometer. På bilden syns spåren av ett rejält meteornedslag (den ljusa kratern med omnejd en bit norr om ekvatorn och till vänster) som liksom strålar ut åt alla håll. Den här typen av kratrar kallas för "ray craters" på engelska och finns även på andra månar i vårt solsystem.

(Bildkälla: NASA)

Överraskande tydliga årstider på Saturnusmånen Titan

Saturnus måne Titan har visat sig ha överraskande tydliga årstider trots att avståndet till solen är så mycket längre än från t.ex jorden. Forskning om Titan, som presenterades på den europeiska planetkonferensen i Madrid förra veckan, visar att atmosfärens temperatur, kemiska sammansättning och cirkulationsmönster varierar efter årstid. Variationerna är särskilt tydliga vid Titans nordpol, där kolvätesjöar bildas när temperaturen sjunker på vintern. Luften kring polen blir också lite klarare vid vår- och höstdagjämning beroende på att luftlagren i atmosfären rörs om. Att skillnaden mellan årstiderna är såpass stor har förvånat forskarna.

Annars liknar Titan jorden på så vis att dess rotationsaxel är vinklad 27 grader (jordens är vinklad lite drygt 23 grader). Detta påverkar förstås hur mycket sol som träffar olika delar av Titans yta. Det är trots det fascinerande att solen kan ha en så stor inverkan på Titan att det resulterar i tydliga årstider. Avståndet från solen till denna måne är ju trots allt i genomsnitt mer än 1,4 miljarder kilometer, mer än 9 gånger avståndet mellan jorden och solen. Det långa avståndet till solen ger förstås också en lång omloppstid för Saturnus och dess månar runt solen, ca 30 år. Årstidernas längd uppgår därför till 7,5 jordår. Websidan SpaceDaily skriver mer om Titanforskningen.

Titan utforskas utförligt av rymdsonden Cassini. Här kommer några av de senaste bilderna som rymdsonden skickat till jorden.

(Bildkälla: NASA)

 

På bilden nedan syns tydligt "Titanfoggen".

(Bildkälla: NASA)