Forskare oeniga om när i tiden det var varmt och vått på Mars

Tidskriften New Scientist skrev häromdagen om de senaste forskningsrönen kring klimatet på Mars i en artikel med titeln "Confounded by Mars: Climate history thrown into doubt". Bakgrunden till artikeln är att forskarna är oeniga om planetens klimathistoria. Den gängse uppfattningen är att Mars en gång i tiden var varmare och hade rikligt med vatten i ett flertal floder. Detta är forskarna ganska eniga om, men det man diskuterar är när i tiden förhållandena var sådana och hur länge de varade. Även flodernas storlek och omfattning diskuteras. Flera forskningsrön pekar på att det kan ha varit mer än 3,5 miljarder år sedan Mars upplevde detta lite trevligare klimat och att det bara varade i några tusental år (och inte i hundratals miljoner år). Sedan blev Mars en kall och ogästvänlig planet. Trots alltmer avancerade rymdsonder och Marsfordon så är vår kunskap om Marsklimatet fortfarande ganska grumlig.

Bilden nedan illustrerar hur NASA såg på saken för lite drygt 10 år sedan inför en av många Marsexpeditioner, Mars Polar Lander. Många Marsforskare har nog fortfarande en bild av ett forntida Mars med stora mängder vatten som rinner genom landskapet och ut i stora oceaner.

Illustration av ett tänkt forntida Marslandskap (Bildkälla: NASA)

Allt fler forskare tror numera att Mars alltid varit kall och torr, med endast kortare perioder av lite varmare och fuktigare klimat. Geologer som studerat bilder av floddalar på Mars anser att de borde vara mer integrerade med varandra i nätverk om vatten flutit under längre perioder. Floddalarnas utseende tyder på att det rör sig om stora mängder vatten som endast flödat under kort period och över relativt korta sträckor. Det finns också forskare som tror att vattnet inte flödat på Marsytan utan under ett tjockt islager. Det talar för att det var minusgrader även under den s.k varma perioden. Kanske var klimatet ungefär som på Antarktis idag? Hur har då isen skapats? Jo, genom långvariga snöfall, som tyder på att det ändå varit någon form av vattenkretslopp.

Curiositys bild av en flodbädd på Mars jämförs med en på jorden (Bildkälla: NASA)

Även spåren av lera som rymdsonderna upptäckt kan i flertalet fall ha åstadkommits av underjordiskt tryck och hetta och rent av vid vulkanutbrott och inte av vatten. De spår av lera som geologerna tror skapats i kontakt med vatten är alla från områden på Mars som är minst 3,6 miljarder år gamla. Under samma tidsperiod tycks också "kanalerna" på Mars ha skapats.

Stort område med lermineraler (Bildkälla: NASA)

Ett av Curiositys uppdrag är att analysera just Marslera. Det ska finnas en hel del sådan i Galekratern där Curiosity landade. Det återstår att se om Curiosity finner att leran skapats av vatten eller av vulkaner. Forskarna tror att det kan vara så att just omfattande vulkanutbrott skapat förutsättningar för lite varmare och fuktigare perioder. Det är svårt att förklara dessa värmeperioder på något annat sätt. Solen, som dessutom lyste svagare för några miljarder år sedan, torde ha haft svårt att ge planeten tillräcklig värme.

Forskarna är som sagt inte eniga i klimatfrågan. Många forskare menar att det trots allt måste varit längre varmperioder på Mars. Hur skulle annars de enorma dalgångarna som finns på Mars ha skapats? Det borde ha tagit tiotals miljoner år att forma den typen av landskap med hjälp av ett mycket riktligt vattenflöde.

Mer utforskning krävs, det är alla eniga om. Vi får väl se om Curiosity så småningom kan tala om för oss hur det ligger till med Marsklimatet. Eller måste vi vänta på en Marslandare eller ett Marsfordon som kan borra ner sig några meter genom ytskiktet? ExoMars kan kanske finna svar på forskarnas frågor om den så småningom sänds iväg till Mars 2018 eller så.