Nu blir det köra av för Curiosity!

Sedan Marsfordonet Curiosity landade på den röda planeten i augusti 2012 har den inte kört mer än några hundra meter. Det senaste halvåret har den studerat ett område, stort som en fotbollsplan. Det har blivit lite borrande och lite skjutande med laserkanon. Robotarmen har också fått jobba en del, framförallt med att samla in Marsgrus för djupare analys i det inbyggda minilabbet. Nu verkar det dock som om det är dags för Curiosity att börja köra mot berget Mount Sharp (Aeolis Mons). Det är en sträcka på ca 8 kilometer till bergets fot, en körning så beräknas ta ett par månader. Äntligen säger jag! Det är ju det vi har väntat på. Det ska bli intressant att se hur fordonet klarar av klättringen upp för bergssluttningarna.

Illustration av Curiosity (Bildkälla: NASA)

Stjärnor förtär inte gärna sina planeter

Allteftersom antalet upptäckta exoplaneter ökar förundras man över alla de extrema planeter som tycks finnas. Ett stort antal stora planeter kretsar t.ex väldigt nära sina respektive stjärnor. Dessa s.k "heta Jupiters" kan göra ett varv runt stjärnan på några enstaka dagar. Man kan ju tycka att de inte kan överleva så värst länge i den omloppsbanan utan borde inom en relativt kort tidsperiod slukas av stjärnan. Så verkar dock inte vara fallet. Forskare som studerat data från Keplerteleskopets observationer anser att dessa heta planeter kan stabiliseras i denna omloppsbana och förbli där i miljarder år. Trots att de ursprungligen bildats längre från stjärnan och sedan successivt närmat sig denna tycks de alltså kunna stanna upp och fortleva i en nära omloppsbana kring stjärnan.

(Bildkälla: NASA)

Stora gasplaneter kan inte bildas nära en stjärna utan bildas i ett betydligt svalare område långt från stjärnan. Om en sådan planet börjar migrera inåt i ett planetsystem kan den i processen sparka ut eventuella jordlika planeter ut i rymden. Varför dessa stora gasplaneter börjar förflytta sig närmare stjärnan är fortfarande oklart. Det finns ett flertal teorier kring varför gasplaneterna tycks stanna upp innan de slutligen förtärs av stjärnan, vilket sannolikt trots allt är deras öde. Enligt en teori är det stjärnans magnetfält som håller planeten på avstånd. En annan teori är att planeten når den inre delen av det gas- och stoftmoln som bildar planeter och därför stannar upp. En tredje teori, och den som forskarna anser mest riktig, är att planeten stabiliseras när dess omloppsbana blivit cirkulär med hjälp av stjärnans gravitationskraft.

Vi får vara tacksamma att våra gasplaneter Jupiter och Saturnus inte gjort denna förflyttning inåt i solsystemet. Då hade det för länge sedan varit kört för allt vad liv heter på vår jord.

Enorma översvämningar har format landskapet på Mars

ESA:s rymdsond Mars Express har observerat ett område på Mars, Kasei Valles, som drabbats av enorma översvämningar tidigt i planetens historia. Vattnet har karvat ut omfattande kanalsystem i ett område som täcker mer än 1,5 miljoner kvadratkilometer. Bilden nedan, där 67 individuella bilder kombinerats, visar kanaler med flera tusen kilometers längd och upp till tre kilometers djup. Forskarna tror att området påverkats av vulkanisk och tektonisk aktivitet för tre miljarder år sedan. Mars är idag är en ganska död planet, men tycks en gång i tiden varit synnerligen aktiv.

Kasei Valles med dess kanaler (Bildkälla: ESA)

Nytt nummer av Populär Astronomi

Populär Astronomi damp ner i brevlådan idag. Alltid lika trevligt med denna läsvärda tidskrift. Detta nummer innehåller en hel del nyhetsnotiser om rymdsondernas senaste upptäckter i vårt solsystem. Det är också ovanligt många långa artiklar som berör aktuell forskning m.m.