Läser senaste numret av Illustrerad Vetenskap där det finns en intressant artikel om "Vintergatans vagabonder". Artikeln handlar om exoplaneter som av någon anledning kastats ut ur ett solsystem och far omkring i tomma rymden. När ett solsystem bildas kan planeter med lite större massa börja förflytta sig inåt, närmare stjärnan/solen. De krafter som då uppstår kan slunga iväg mindre planeter ut ur systemet. Forskare tror att det finns ett par hundra miljarder sådana "ensamma" planeter i vår galax! De är förstås omöjliga att se annat än om de skulle passera framför en mer avlägsen stjärna. Den lilla effekt på stjärnljuset som detta åstadkommer kan mätas och planeterna därmed upptäckas. Enligt Illustrerad Vetenskap har man genom idoga observationer av ett mycket stort antal stjärnor upptäckt 10 tänkbara "planetvagabonder".
En av de forskare som studerat dessa planeter, Dorian Abbot vid University of Chicago, kallar de ensamma planeterna för "Steppenwolf planets". De är som ensamma stäppvargar ute i rymden. Man kan ju tycka att sådana planeter borde vara bortom alla upptänkliga beboeliga zoner, men även i den kallaste rymden finns förutsättningar för liv. Det förutsätter dock att planeten har en massa som är 3-4 gånger större än jordens och att den är geotermiskt aktiv, dvs att energin kommer från planetens inre. Även om planetytan täcks av ett tjockt lager is kan det under den ytan finnas flytande vatten som hålls flytande av planetens inre värme. Detta gör att det t o m i en så ogästvänlig miljö kan finnas förutsättningar för liv. Popular Science skrev en atikel om detta i februari 2011, läs här.
Dagens Nyheters vetenskapsreporter Karin Bojs har också en intressant artikel i dagens DN. I artikeln beskrivs de senaste rönen kring exoplaneter i dubbelstjärnesystem. Keplerteleskopet har ju hittat tre exoplaneter i sådana system, Kepler 16b, Kepler 34b och Kepler 35b. Det finns några miljoner sådana till att upptäcka i vår galax Vintergatan! Så någonstans där ute i galaxen kanske det finns ett solsystem med någon lite mer utvecklad livsform som tittar upp mot två solar en varm sommardag! Fascinerande tanke!
Läs mer på: http://www.popsci.com/science/article/2011-02/rogue-steppenwolf-planets-could-harbor-life-even-without-stars-sustain-them-astrophysicists-say
Läs mer på: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tva-solar-ar-helt-normalt
söndag 15 januari 2012
När upptäcks den första exomånen?
Det är 20 år sedan som de första exoplaneterna upptäcktes (eller rättare sagt de första upptäckta exoplaneterna verkligen bekräftades. Redan 1989 gjordes en exoplanetupptäckt, men den bekräftades först 1996). Det var Alexander Wolszczan och Dale Frail som 1992 upptäckte att pulsaren PSR 1257 12 hade två planeter som kretsade runt den. Det var en upptäckt som förvånade eftersom man trott att planeter endast fanns runt huvudseriestjärnor. Sedan dess har ytterligare 724 planeter upptäckts till dags dato. En fråga man kan ställa sig är när den första exomånen upptäcks.
UniverseToday har en intressant artikel om ett av de senaste fynden som rymdteleskopet Kepler har gjort, exoplaneten Kepler 16b som kretsar runt ett dubbelstjärnesystem. Denna planet upptäcktes i september 2011. Planeten kretsar runt båda stjärnorna, vilket alltså innebär att de två stjärnorna kretsar runt varandra innanför planetens omloppsbana. Båda stjärnorna har massor som är mindre än solens, 0,69 resp 0,20 solmassor. Stjärnorna är mycket nära varandra på ett avstånd av endast ca 35 miljoner kilometer, medan planeten kretsar runt de två stjärnorna på ca 100 miljoner kilometers avstånd. Denna planet lär inte hysa något liv eftersom det är en Saturnusstor gasjätte som kretsar i yttre delarna av den s.k beboeliga zonen. En intressant fråga när det gäller Kepler 16b är dock om det kan tänkas finnas någon måne runt planeten. En sådan måne skulle i så fall kunna ha förutsättningar för liv. Det krävs dock att månen är tillräckligt massiv för att kunna bibehålla en atmosfär liknande den jorden har.
Den beboeliga zonen kring olika typer av stjärnor (Bildkälla: NASA)
Det här med "beboelig zon" är inget statiskt tillstånd i ett solsystem. Den beboeliga zonen förflyttas utår i ett solsystem allteftersom en stjärna utvecklas och förbränner väte till helium. Ökat tryck och ökad temperatur påverkar stjärnans yttre skikt, vilket gör att en planet som ursprungligen låg i den beboeliga zonen blir för het, medan planeter som låg precis utanför den beboeliga zonen nu hamnar innanför. Livsprocesser har förutsättningar att starta i dessa planeter.
Det här med förutsättningar för att liv ska uppstå på en planet är oerhört komplext. Förutom att planeten ska vara på rätt avstånd från en solliknande stjärna och ha en massa som kan upprätthålla en atmosfär med rätt sammansättning krävs också en mängd annat. Det underlättar avsevärt om planeten är geologiskt aktiv, t.ex har vulkanism eller plattektonik (en jordskorpa betående av plattor som inbördes rör sig). Den ska inte heller vara alltför utsatt av meteorbombardemang. En ytterligare faktor av betydelse är tid. Livet på jorden har uppstått i en mycket långvarig process. Det krävs att en planet får tid att utveckla liv.
Sannolikheten för liv är därför inte så stor, åtminstone inte vad gäller mer avancerade livsformer. Å andra sidan visar forskningsrön att det kan finnas hundratals miljarder planeter enbart i vår galax. Sannolikt finns det ännu fler månar. Någonstans bland alla dessa objekt kan allt finnas på plats för att lite mer avancerade livsformer har hunnit bildas. Bevisligen finns det åtminstone en himlakropp där allt är exakt rätt - jorden! Det är nog bara en tidsfråga innan vi hittar en exoplanet som har en atmosfär som liknar jordens och som befinner sig på rätt plats. Eller en måne kanske?
Det ska bli intressant att följa den fortsatta utforksningen av exoplaneter. Det är nog bara en tidsfråga när den första månen kring en exoplanet upptäcks. Jag tror att det sker redan i år.
Läs mer på: http://www.universetoday.com/92607/goldilocks-moons/
UniverseToday har en intressant artikel om ett av de senaste fynden som rymdteleskopet Kepler har gjort, exoplaneten Kepler 16b som kretsar runt ett dubbelstjärnesystem. Denna planet upptäcktes i september 2011. Planeten kretsar runt båda stjärnorna, vilket alltså innebär att de två stjärnorna kretsar runt varandra innanför planetens omloppsbana. Båda stjärnorna har massor som är mindre än solens, 0,69 resp 0,20 solmassor. Stjärnorna är mycket nära varandra på ett avstånd av endast ca 35 miljoner kilometer, medan planeten kretsar runt de två stjärnorna på ca 100 miljoner kilometers avstånd. Denna planet lär inte hysa något liv eftersom det är en Saturnusstor gasjätte som kretsar i yttre delarna av den s.k beboeliga zonen. En intressant fråga när det gäller Kepler 16b är dock om det kan tänkas finnas någon måne runt planeten. En sådan måne skulle i så fall kunna ha förutsättningar för liv. Det krävs dock att månen är tillräckligt massiv för att kunna bibehålla en atmosfär liknande den jorden har.
Den beboeliga zonen kring olika typer av stjärnor (Bildkälla: NASA)
Det här med "beboelig zon" är inget statiskt tillstånd i ett solsystem. Den beboeliga zonen förflyttas utår i ett solsystem allteftersom en stjärna utvecklas och förbränner väte till helium. Ökat tryck och ökad temperatur påverkar stjärnans yttre skikt, vilket gör att en planet som ursprungligen låg i den beboeliga zonen blir för het, medan planeter som låg precis utanför den beboeliga zonen nu hamnar innanför. Livsprocesser har förutsättningar att starta i dessa planeter.
Det här med förutsättningar för att liv ska uppstå på en planet är oerhört komplext. Förutom att planeten ska vara på rätt avstånd från en solliknande stjärna och ha en massa som kan upprätthålla en atmosfär med rätt sammansättning krävs också en mängd annat. Det underlättar avsevärt om planeten är geologiskt aktiv, t.ex har vulkanism eller plattektonik (en jordskorpa betående av plattor som inbördes rör sig). Den ska inte heller vara alltför utsatt av meteorbombardemang. En ytterligare faktor av betydelse är tid. Livet på jorden har uppstått i en mycket långvarig process. Det krävs att en planet får tid att utveckla liv.
Sannolikheten för liv är därför inte så stor, åtminstone inte vad gäller mer avancerade livsformer. Å andra sidan visar forskningsrön att det kan finnas hundratals miljarder planeter enbart i vår galax. Sannolikt finns det ännu fler månar. Någonstans bland alla dessa objekt kan allt finnas på plats för att lite mer avancerade livsformer har hunnit bildas. Bevisligen finns det åtminstone en himlakropp där allt är exakt rätt - jorden! Det är nog bara en tidsfråga innan vi hittar en exoplanet som har en atmosfär som liknar jordens och som befinner sig på rätt plats. Eller en måne kanske?
Det ska bli intressant att följa den fortsatta utforksningen av exoplaneter. Det är nog bara en tidsfråga när den första månen kring en exoplanet upptäcks. Jag tror att det sker redan i år.
Läs mer på: http://www.universetoday.com/92607/goldilocks-moons/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)