Readly - Tidskrifternas motsvarighet till Spotify!

Jag har nyligen tecknat ett abonnemang på en ny intressant tjänst - Readly. Det är tidskrifternas motsvarighet till Spotify. För 99 kronor i månaden får man tillgång till lite drygt 90 tidskrifter (antalet tycks växa varje vecka!). Bland tidskrifterna finns Forskning & Framsteg, Allt om Vetenskap, en rad fototidningar, datatidningar, resetidningar, historietidningar m.m. Inte nog med att man på sin pekplatta kan läsa nyutkomna nummer av tidskrifterna - man får också tillgång till det senaste årets utgåvor av samtliga tidskrifter! Helt lysande och fungerar perfekt!

Tidskriften Allt om Vetenskap är som sagt en av de tidskrifter som man nu kan läsa direkt i pekplattan. En riktigt bra tidskrift för oss astronomiintresserade med en hel del intressanta rymdnyheter. I det senaste numret har man bl a en intressant artikel om exoplaneter. Det är Alarik Haglund som i artikeln beskriver hur det går till när man utforskar exoplaneter med olika metoder. I artikeln beskrivs bl a hur transitmetoden fungerar. En mycket intressant ny metod, inom ramen för det s.k Project 1640, beskrivs också. Metoden går ut på att blockera ljuset från en stjärna så att man direkt kan studera planeter kring stjärnan. Med hjälp av en koronagraf och adaptiv optik kan även planeter på åtskilliga ljusårs avstånd studeras. Tekniken har testats på planetsystemet kring stjärnan HR 8799 och dess fyra planeter. Planeternas atmosfär kunde observeras trots att planeterna är hela 130 ljusår från oss! Jag skrev kort om nyheten i maj i år (läs HÄR), men Allt om Vetenskap har en betydligt utförligare rapportering om det hela.

Hur skulle det vara att landa på Jupitermånen Europa?

Det pågår intensiv utforskning av planeten Mars i syfte att försöka klarlägga om det har funnits förutsättningar för liv där. En hel skock med rymdsonder och två Marsfordon letar frenetiskt efter miljöer som möjliggör liv och även efter tecken på liv. Det finns en annan himlakropp i solsystemet som kanske har större förutsättningar att hysa liv och det är Jupitermånen Europa. Forskare har i många år diskuterat möjligheten att skicka en rymdsond för att studera denna måne. Det mest intressanta vore att landa på Europa och studera vad det är som skapar de sprickor och förkastningszoner som den isiga månen är överkorsad med. Vilka processer skapar dessa sprickor och finns det organiska molekyler på ytan. Andra frågor av intresse att studera är Europas geologiska aktivitet, dess sammansättning, finns det flytande vatten samt hur Jupiter egentligen påverkar denna måne.

Vår kunskap om denna måne bygger till stor del på de observationer som rymdsonderna Voyager och Galileo gjorde i slutet av 1970-talet respektive slutet av 1990-talet. Särskilt Galileo studerade månen ganska ingående under sina 34 varv runt Jupiter. Rymdsonden Juno är på väg mot Jupiter och når planeten i juli 2016. Rymdsonden JUICE planeras att sändas upp år 2022 med uppdraget att särskilt studera Jupiters fyra stora månar. Sannolikt får vi ökad kunskap om förhållandena på Europa när rymdsonderna börjar sin utforskning. Någon Europa-landare finns dock inte i planerna varken hos NASA eller någon annan rymdmyndighet.

Bilden nedan är en illustration av hur det kan tänkas se ut på Europas yta. Inte helt lätt att landa där! Läs mer om månen Europa på NASA:s websida.

(Bildkälla: NASA)

Exoplanetfakta har uppdaterats

Fliken "Exoplaneter" här i bloggen är nu uppdaterad. Fakta om antalet upptäckta exoplaneter bygger på redovisningen på websidan Exoplanets.eu. Till dags dato har 927 exoplaneter upptäckts. Efter en lite seg vår har det blivit ordentlig fart vad gäller nya upptäckter. Det händer saker varje vecka. Följ utvecklingen HÄR.

Av de 927 exoplaneterna har 532 upptäckts med hjälp av radialhastighetsmetoden och astrometri, 323 med hjälp av transitmetoden, 23 med hjälp av gravitationslinsmetoden, 34 via direkt upptäckt och 15 med hjälp av pulsartiming och annan timing (studera fliken Exoplaneter för mer fakta om respektive metod). Ett flertal av exoplaneterna har efter upptäckt dessutom bekräftats med hjälp av någon av de andra metoderna.

Illustration av en exoplanet (Bildkälla: NASA)

Planetary Habitability Laboratory (PHL) har på sin utmärkta websida ytterligare fakta om de hittills upptäckta exoplaneterna:

• Endast 8 planeter är mindre än jorden. 7 planeter är jordstora. Hela 683 planeter är Jupiterstora eller större. Resterande 229 planeter är antingen s.k superjordar eller Neptunusstora planeter.
• 106 planeter bedöms vara varma, men inte kokheta. Alla planeter i denna grupp är större än jorden, den stora majoriteten t o m så stora som Jupiter, men i gruppen finns 10 s.k superjordar. De allra flesta planeter är således antingen mycket heta (571 styck) eller mycket kalla (191 styck). För 59 planeter är temperaturförhållandena okända.
• De 927 planeterna har upptäckts kring 712 olika stjärnor. Av dessa planetsystem är 80 procent, eller 568 styck, 1-planetsystem, dvs man har ännu inte upptäckt någon ytterligare planet. Vi har 103 stycken 2-planetsystem, 24 stycken 3-planetsystem, 8 stycken 4-planetsystem, 5 stycken 5-planetsystem och 4 planetsystem med 6 eller fler planeter.

Av de 927 planeterna är det ytterst få som är potentiellt beboeliga och ingen i närheten av att vara en s.k jordkopia. PHL rankar planeternas beboelighet enligt följande (klicka på bilderna nedan för att förstora dem):

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)

Alla potentiellt beboeliga planeter som upptäckts så här långt är större än jorden. Om man jämför dessa planeters placering i den beboeliga zonen kring sina respektive stjärnor med hur det ser ut i vårt solsystem ser det ut enligt följande (källa: PHL):

Några av planetsystemen har som synes flera potentiellt beboeliga planeter. Det finns en del intressant att notera när man tittar på bilderna. Jorden är faktiskt lika långt från den beboeliga zonens mitt som Mars! Endast en av planeterna befinner sig mitt i den beboeliga zonen och det är HD 40307g. Flertalet av planeterna är i den inre delen av den beboeliga zonen.

Fler tjusiga bilder finns på PHL:s websida.

Curiosity har fångat Mars två små månar på bild!

Curiosity har tagit en fin bild på de två Marsmånarna Phobos och Deimos. Båda månarna är mycket små. Phobos är hyfsat rund och ca 20 kilometer i diameter och Deimos lite ojämn till formen och ca 10x15 kilometer i storlek.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden MRO tog denna närbild av Phobos i mars 2008....

(Bildkälla: NASA)

...och denna bild på Deimos året efter, i mars 2009. Deimos är en lustigt slät liten stenklump!

(Bildkälla: NASA)