(Bildkälla: ESO)
ESO rapporterar att man gjort upptäckten med hjälp av det kraftfulla ALMA-teleskopet i Chile. Här på jorden uppstår en snögräns på hög höjd när den låga temperaturen gör att den fuktiga luften blir till snö. Alla som rest till fjällen tidigt en vinter har upplevt denna snögräns när man väl kört upp mot toppen. Snögränsen kring en ung stjärna bildas på liknande sätt, långt ut i de kallare delarna av stoftskivan. Först övergår vatten till is och snö och bildar den första snögränsen. Längre ut från stjärnan kan ämnen som koldioxid, metan och kolmonoxid frysa och bli till snö. Det innebär att det finns flera olika snögränser kring en stjärna.
Av en stoftskiva kring en stjärna kan planeter, månar, asteroider och kometer bildas. Det sker genom att stoftkornen kolliderar och klumpar ihop sig till allt större objekt. Snö och is gör att de håller ihop bättre och inte splittras så lätt. Olika typer av planeter bildas vid olika snögränser. I vårt solsystem ligger snögränsen för vatten ungefär vid Mars omloppsbana. Snögränsen för kolmonoxid ligger vid Neptunus omloppsbana. Det som ALMA-teleskopet fått syn på är just snögränsen för kolmonoxid kring TW Hydrae. Kolmonoxid kan vara en viktig komponent i den process som skapar liv. Kolmonoxidis behövs nämligen för att metanol ska bildas. Metanol är en av livets byggstenar.