Hur stor är sannolikheten för civilisationer på andra planeter?

Det är mycket som måste stämma in om liv ska uppstå på en planet. Häromdagen skrev jag om forskarna som ansåg att en planets rotationsaxels lutning kunde vara avgörande om livsformer ska utvecklas (läs här). Förutom rotationsaxelns lutning så kan man lista diverse andra faktorer som måste vara uppfyllda för att liv ska uppstå och frodas :

• Planeten måste kretsa runt en stjärna med en hyggligt lång livslängd och som är stabil över tiden. Det är en fördel om stjärnan är ungefär som vår sol i storlek och massa. Sannolikt är dubbelstjärnesystem diskvalificerade då det skulle innebära en märklig dygns- och årsrytm för planeten, med stora variationer i yttemperatur m.m.
• Solsystemet måste innehålla sådana grundämnen som är av betydelse för att liv ska uppstå. Man brukar bl a nämna följande grundämnen: syre, kol, väte och kväve. Dessa ämnen är relativt vanligt förekommande i universum. Väte är ju tillsammans med helium universums huvudingredienser. Syre, kol och kväve är det tredje, fjärde respektive sjätte vanligaste grundämnet i universum. Livet på jorden är kolbaserat och det kan tyckas vara en absolut förutsättning för liv, men det kan inte uteslutas att andra möjligheter finns att liv uppstår. Det räcker dock inte med att grundämnena finns. De måste också finnas i de molekyler som utgör livets byggstenar och som bygger celler. Flytande vatten är dessutom en viktig ingrediens, även om det är möjligt att andra flytande vätskor också kan skapa förutsättningar för liv. Flytande vätskor kan transportera molekyler så att kemiska reaktioner lättare uppstår. 
• Planeten ska kretsa på ett "lagom" avstånd från "sin" stjärna så att det inte blir för varmt eller för kallt. Den måste vara inom den s.k "beboeliga zonen". Planetens rotationstid har sannolikt också stor betydelse för värmeutvecklingen m.m.
• Planeten ska ha en atmosfär som är lagom tät och med rätt sammansättning. 
• Planeten måste befinna sig på en plats i solsystemet som gör att den skyddas från för mycket meteorer och från större asteroider och kometer. Kanske är det en fördel att ha stora massiva planeter i omloppsbanorna utanför eftersom dessa kan fånga in asteroider inna de hotar planeten. 
• Planeten kanske måste ha en yta som består av kontinentalplattor som rör sig inbördes och därmed rör om lite i materian.
• Planeten kanske måste ha vulkanism som också bidrar till att röra om i materian.
• Planeten kanske måste ha en måne, vars tidvattenkrafter har en positiv inverkan på jorden. 
• Planeten kan behöva träffas av kometer som för med sig vatten vid rätt tidpunkt i planetens historia. Detta vatten behöver komma i ett kretslopp.
• Planeten kan också behöva ha ett annat kretslopp, en kolcykel.
• Planeten ska ha turen att under en längre period inte utsättas för några större störningar som abrupt tar död på det liv som utvecklats.

Illustration av exoplaneten Kepler 22b - en lovande kandidat för liv (Bildkälla: NASA)

Även med miljarder planeter kan det vara så att sannolikheten för förekomsten av mer avancerade livsformer inte är så stor. Däremot är det högst troligt att enklare livsformer finns på en mängd olika ställen i universum. Kanske kommer vi att hitta bakteriellt liv på någon av planeterna eller månarna i vårt eget solsystem redan under de närmaste åren.

Nu vill ett universitet ta över ansvaret för en rymdsond

NASA:s ekonomiska kris är verkligen akut och gör att andra tar över NASA:s tidigare uppgifter. Den ryska rymdmyndigheten Roscosmos sköter numera om transporterna till den internationella rymdstationen (ISS) efter att de amerikanska rymdfärjorna lagts ned. Den europeiska rymdmyndigheten ESA förhandlar med Roscosmos om ryskt deltagande i ExoMars-projektet eftersom NASA inte längre kan vara med och delfinansiera projektet. Ett flertal amerikanska företag hoppas få sköta transporter till ISS åt NASA redan inom de närmaste åren. Nu fylls listan på NASA:s tillkortakommanden på med ytterligare en punkt: Californua Institute of Technology (Caltech) vill ta över ansvaret för driften av rymdsonden Galaxy Evolution Explorer (GALEX) efter att NASA meddelat att man inte vill förlänga sondens uppdrag.


Illustration av GALEX (Bildkälla: NASA/JPL-Caltech)

Detta rymdteleskop har framgångsrikt studerat universums utveckling och struktur i ultraviolett ljus sedan den sköts upp i april 2003. Bland viktigare upptäckter kan nämnas den kometliknande svans som stjärnan Mira tycks ha (se bilden nedan), ringar av nya stjärnor kring gamla galaxer, en rad unga galaxer under utveckling samt nya fakta kring mörk energi m.m. Förra veckan meddelade NASA att man satt rymdsonden i s.k "standby mode", vilket innebär att den avbryter sina observationer.


Mira's kometliknande svans (Bildkälla: NASA)

GALEX forskning har till stora delar skötts av Caltech under alla år. Nu vill man förhandla med NASA om att  ta över ansvaret för och ägandet av rymdsonden och fortsätta observationerna. Tydligen har inte NASA rätt att fortsätta olika rymdsonders uppdrag med extern finansiering utan lösningen blir då att överföra ägarskapet av rymdsonden till Caltech, sannolikt utan att universitetet behöver betala en endaste cent. Det kostar dock avsevärda summor att drifta rymdsonden. Caltech väntas lämna definitivt besked i frågan inom den närmaste månaden.

Det finns en hel del intressanta uppdrag för GALEX. De senaste månaderna har den bl a studerar en del av de stjärnor som rymdteleskopet Kepler har tittat på. Kanske kan GALEX hjälpa till i sökandet efter exoplaneter? Så låt oss hoppas att Caltech beslutar sig för att ta över driften av GALEX.

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1202/10galex/