(Källa: NASA)
måndag 3 juni 2013
Det tycks finnas vatten på månen
Rymdsonden LRO har skapat en karta över månens sydpol som visar förekomsten av vatten. Forskarna är inte helt säkra på om det är vatten men bedömer det som högst sannolikt.. Det handlar inte om flytande vatten utan om vattenis. Rymdsonden har mätt förekomsten av väte i marken och finns det väte så kan det finnas vatten. För att kunna mäta väteförekomsten har det krävts en mycket stor mängd observationer. Filmen nedan beskriver hur sökandet efter tecken på vatten går till. Även tidigare har man funnit indikationer på att det finns vatten på månen, men det här är första gången som mer heltäckande "bevis" läggs fram.
Hubbleteleskopet ska jaga planeter kring Proxima Centauri
NASA rapporterar att Hubbleteleskopet ska på exoplanetjakt. Planen är att teleskopet 2014 respektive 2016 ska riktas mot vår närmaste stjärngranne Proxima Centauri för att leta efter planeter. Varför just 2014 och 2016? Jo, då råkar denna stjärna passera nästan rätt "över" ett par bakomliggande stjärnor. Man kan då utnyttja en teknik som kallas "Gravitationslins" för att leta efter planeter. Tekniken bygger på det faktum att ljus från en stjärna böjer av om en annan stjärna finns mellan den mer avlägsna stjärnan och oss. Den mer närbelägna stjärnans gravitation påverkar alltså ljusets bana. Om då denna stjärna dessutom har någon planet som kretsar kring den så påverkar det gravitationslinseffekten. Så om några år får vi kanske veta om vi har några planeter kring Proxima Centauri. Det är ju nästan nästgårds med astronomiska mått mätt!
Illustration av Proxima Centauris bana på stjärnhimlen (Bildkälla: NASA)
Rymdsonden Mars Express firar tio år
Igår var det tio år sedan som ESA:s rymdsond Mars Express sändes upp med hjälp av en Soyuz-raket från Baikonur i Kazakstan. Efter ett drygt halvårs färd gick rymdsonden in i omloppsbana runt Mars på juldagen 2003. Rymdsonden har under de år den kretsat kring Mars gjort en mängd intressanta observationer och får väl räknas som en av ESA:s mest framgångsrika projekt. Mars Express har också levererat en enorm mängd fina bilder från den röda planeten. Läs mina tidigare artiklar om Mars Express HÄR.
Dagen till ära publicerar ESA mineralkartor som visar mineralsammansättningen på planeten. En del mineraler har skapats i vatten, en del genom vulkanisk aktivitet och en del genom nedbrytning av materia. Mineralkartorna ger en uppfattning om planetens geologiska utveckling under årmiljonernas lopp.
Bilden nedan sammanfattar de viktigaste fynden som Mars Express gjort under sina tio år i rymden (Klicka på bilden för att förstora den). Bland intressanta fynd kan nämnas upptäckten av mineraler som bildats under påverkan av vatten, indikationer på metan i Marsatmosfären, upptäckten av landområden som tycks ha formats av ismassor och upptäckten av vulkanism som format landskapet relativt sent i planetens historia.
Målsättningen med Mars Express-projektet var att rymdsonden skulle kretsa kring Mars under ett Marsår, dvs knappt två jordår. Nu har den, efter fem förlängningar av uppdraget, alltså farit runt denna planet i snart tio år. Fantastiskt!
ESA har t o m tagit fram en liten broschyr som berättar om Mars Express tio (första) år, se HÄR. Bra jobbat!
Dagen till ära publicerar ESA mineralkartor som visar mineralsammansättningen på planeten. En del mineraler har skapats i vatten, en del genom vulkanisk aktivitet och en del genom nedbrytning av materia. Mineralkartorna ger en uppfattning om planetens geologiska utveckling under årmiljonernas lopp.
(Bildkälla: ESA)
Bilden nedan sammanfattar de viktigaste fynden som Mars Express gjort under sina tio år i rymden (Klicka på bilden för att förstora den). Bland intressanta fynd kan nämnas upptäckten av mineraler som bildats under påverkan av vatten, indikationer på metan i Marsatmosfären, upptäckten av landområden som tycks ha formats av ismassor och upptäckten av vulkanism som format landskapet relativt sent i planetens historia.
(Bildkälla: ESA)
Målsättningen med Mars Express-projektet var att rymdsonden skulle kretsa kring Mars under ett Marsår, dvs knappt två jordår. Nu har den, efter fem förlängningar av uppdraget, alltså farit runt denna planet i snart tio år. Fantastiskt!
ESA har t o m tagit fram en liten broschyr som berättar om Mars Express tio (första) år, se HÄR. Bra jobbat!
Alltfler exoplaneter kommer att kunna upptäckas med direkta metoder
Av de ca 900 exoplaneter som hittills upptäckts har nästan alla upptäckts med hjälp av olika typer av indirekta metoder. Genom att planeterna, när de kretsar kring en stjärna, påverkar stjärnornas rörelser eller det ljus som stjärnorna utstrålar kan forskarna identifiera att det är något objekt som kretsar kring en stjärna. Om sedan detta objekt påverkar stjärnan på ett regelbundet sätt kan man (för det mesta) dra slutsatsen att det rör sig om en planet. Endast ca 30 planeter har upptäckts med direkta metoder. Samtliga dessa (utom möjligen exoplaneten Fomalhaut b) har en massa som är mer än 4 gånger större än Jupiters. Nu rapporterar ESO att man troligtvis upptäckt ytterligare en relativt lätt planet. Ett objekt, som tycks vara en planet, kretsar kring stjärnan HD 95086 och lyser mycket svagt på de bilder man tagit. Planeten beräknas ha 4-5 gånger så stor massa som Jupiter och är därmed en av de lättaste planeterna som hittills avbildats.
Det är ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile som gjort upptäckten. Det som är lite extra intressant är att stjärnan som planeten kretsar kring "bara" är mellan 10 och 17 miljoner år gammal. Den är således i sin barndom och omges därför fortfarande av en skiva med gas och stoft. Den nyupptäckta planeten kretsar ganska långt från stjärnan, på ett avstånd som är dubbelt så stort som avståndet mellan solen och Neptunus. Planeten bedöms ha en yttemperatur på ca 700 grader Celcius. Avståndet till planeten är ca 300 ljusår. Att kunna avbilda planeter är extremt svårt, men allteftersom teleskopen blir mer avancerade kommer vi att kunna se allt mindre planeter. Det kommer dock att ta många år innan vi kommer att kunna ta bilder av jordkopior. Det lär nog handla om några decennier.
De indirekta metoderna kommer därför trots allt att dominera under det närmaste decenniet. Här sker också en snabb teknisk utveckling. Astrobiology Magazine rapporterar just idag om att ESO:s VLT-teleskop kommer att få en granne däruppe på berget i Chile. Ett nytt observatorium, Next Generation Transit Survey (NGTS), ska byggas. Det är ett samarbetsprojekt mellan ett flertal europeiska universitet, ett chilenskt universitet, den tyska rymdmyndigheten samt observtoriet i Geneve. Det lär också bli ett nära samarbete med ESO. NGTS ska med hjälp av transitmetoden kunna upptäcka uppemot 100 planeter som i storlek är från s.k super-jordar till Neptunus. Sökandet kommer att ske kring våra närmaste stjärngrannar.
Tanken är också att NGTS ska förse kommande rymdteleskop med lite intressanta objekt att titta närmare på. Kring 2017-2018 ska ju bland annat NASA:s teleskop TESS, NASA:s James Webb-teleskop och ESA:s Cheops-teleskop sändas upp. Det förstnämnda har som ett deluppdrag att studera exoplaneter, medan de två andra teleskopen helt ska ägna sig åt den uppgiften. Konkurrensen om exoplanetfynden kan också bli hård uppe i bergen och i öknen i Chile. ESO:s VLT ska få en ny spektrograf och ESO:s E-ELT (European Extremely Large Telescope) ska ta upp konkurrensen på allvar med rymdteleskopen. Detta jätteteleskop kan vara byggt kring år 2020. Det ser ut som det finns förutsättningar för en hel del spännande exoplanetnyheter innan det här decenniet är till ända.
(Bildkälla: ESO)
Det är ESO:s Very Large Telescope (VLT) i Chile som gjort upptäckten. Det som är lite extra intressant är att stjärnan som planeten kretsar kring "bara" är mellan 10 och 17 miljoner år gammal. Den är således i sin barndom och omges därför fortfarande av en skiva med gas och stoft. Den nyupptäckta planeten kretsar ganska långt från stjärnan, på ett avstånd som är dubbelt så stort som avståndet mellan solen och Neptunus. Planeten bedöms ha en yttemperatur på ca 700 grader Celcius. Avståndet till planeten är ca 300 ljusår. Att kunna avbilda planeter är extremt svårt, men allteftersom teleskopen blir mer avancerade kommer vi att kunna se allt mindre planeter. Det kommer dock att ta många år innan vi kommer att kunna ta bilder av jordkopior. Det lär nog handla om några decennier.
De indirekta metoderna kommer därför trots allt att dominera under det närmaste decenniet. Här sker också en snabb teknisk utveckling. Astrobiology Magazine rapporterar just idag om att ESO:s VLT-teleskop kommer att få en granne däruppe på berget i Chile. Ett nytt observatorium, Next Generation Transit Survey (NGTS), ska byggas. Det är ett samarbetsprojekt mellan ett flertal europeiska universitet, ett chilenskt universitet, den tyska rymdmyndigheten samt observtoriet i Geneve. Det lär också bli ett nära samarbete med ESO. NGTS ska med hjälp av transitmetoden kunna upptäcka uppemot 100 planeter som i storlek är från s.k super-jordar till Neptunus. Sökandet kommer att ske kring våra närmaste stjärngrannar.
Tanken är också att NGTS ska förse kommande rymdteleskop med lite intressanta objekt att titta närmare på. Kring 2017-2018 ska ju bland annat NASA:s teleskop TESS, NASA:s James Webb-teleskop och ESA:s Cheops-teleskop sändas upp. Det förstnämnda har som ett deluppdrag att studera exoplaneter, medan de två andra teleskopen helt ska ägna sig åt den uppgiften. Konkurrensen om exoplanetfynden kan också bli hård uppe i bergen och i öknen i Chile. ESO:s VLT ska få en ny spektrograf och ESO:s E-ELT (European Extremely Large Telescope) ska ta upp konkurrensen på allvar med rymdteleskopen. Detta jätteteleskop kan vara byggt kring år 2020. Det ser ut som det finns förutsättningar för en hel del spännande exoplanetnyheter innan det här decenniet är till ända.
Illustration av NGTS
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)