söndag 1 december 2013

Historisk månfärd ikväll för den kinesiska rymdsonden Chang'e 3

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 är på väg mot månen! Om bara två veckor kan vi få uppleva en månlandning i området Sinus Iridium på 44 grader nordlig breddgrad. Det är faktiskt hela 37 år sedan världen följde en månlandning, då sovjetiska Luna 24 landade på månen. Om projektet lyckas blir Kina den tredje nationen att landa på månen (efter Sovjetunionen och USA). Det var för övrigt en lysande sändning av uppskjutningen på engelskspråkiga CCTV! Helt i klass med NASA:s livesändningar.


Chang'e 3 startklar (Bildkälla: CCTV)


Här har vi raketen i hela sin prakt.


(Bildkälla: CCTV)


Och så här såg det ut när raketen lyfte.


(Bildkälla: CCTV)

Chang'e 3 är som namnet antyder den tredje kinesiska månsonden. Chang'e 1 sändes upp i oktober 2007 och gick in i omloppsbana runt månen. Efter att ha observerat månytan kraschlandade sonden i mars 2009. Chang'e 2 sändes upp i oktober 2010 och gick också in i omloppsbana runt månen, fast betydligt närmare månytan. Sondens uppdrag var att kartlägga området kring Sinus Iridium i detalj för den månlandning som nu ska ske.

Den europeiska rymdmyndigheten ESA hjälper Kina med kontakterna med rymdsonden och ska t o m sända upp lite kommandon till den. Kul med lite internationellt samarbete i ett projekt som detta.

Den första rymdsonden som mjuklandade på månen var sovjetiska Luna 9, i februari 1966. I juni samma år lyckades USA mjuklanda med Surveyor 1.


Luna 9 (Bildkälla: NASA)


Surveyor 1 (Bildkälla: NASA)

Indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission nu på väg mot Mars!

Den indiska rymdmyndigheten ISRO tycks ha lyckats få iväg rymdsonden Mars Orbiter Mission mot Mars. I en serie ganska komplicerade manövrer har rymdsonden successivt lyft allt högre i sin omloppsbana runt jorden och nu alltså "slungats" iväg mot Mars. Imponerande minst sagt! Ska jag vara ärlig trodde jag på en 50/50-chans att man skulle lyckas. Det är svårt att sända iväg sonder till Mars i största allmänhet och väldigt svårt att lyckas med det som ISRO åstadkommit. Om nu Mars Orbiter Mission är på rätt bana mot Mars, vilket det mesta tyder på, blir ISRO den fjärde rymdnationen/rymdmyndigheten att lyckas få en rymdsond till Mars, efter USA, Sovjetunionen/Ryssland och europeiska rymdmyndigheten ESA.


(Bildkälla: ISRO)


Rymdsondernas utforskning av Mars har en lång historia, som beskrivs utmärkt på engelskspråkiga Wikipedia. Under 60- och 70-talens rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen var Mars ett av tävlingsobjekten (tillsammans med månen och Venus). Båda nationerna sände iväg en stor mängd rymdsonder mot Mars, där bara ett fåtal lyckades komma dit. USA blev först både med att lyckas genomföra en förbiflygning (Mariner 4 i juli 1965) och få en rymdsond i omloppsbana runt Mars (Mariner 9 i november 1971). Strax därefter lyckades Sovjetunionen mjuklanda på Mars med rymdsonden Mars 3. Det skedde i december 1971. ESA var betydligt senare med rymdsonder till Mars. Den första europeiska rymdsonden som gick in i omloppsbana runt Mars var Mars Express i december 2003. Både den japanska rymdmyndigheten (med rymdsonden Nozomi) och den kinesiska rymdmyndigheten (med minisonden Yinghuo-1) har gjort försök med rymdsonder till Mars, men misslyckats. I Kinas fall berodde det på att deras lilla sond var en del i ryska Phobos-Grunt-projektet, där uppskjutningen misslyckades och sonderna kraschade i Stilla havet.

Jag har tidigare skrivit om Mars Orbiter Missions komplicerade bana mot Mars. Bilden nedan visar det hela mer i detalj. Ovalerna under siffran 1 illustrerar sondens märkliga bana runt jorden och hur den slutligen slungas iväg mot Mars (siffran 2). Även kring Mars kommer Mars Orbiter Mission att inta en ovanlig omloppsbana (siffran 3), när den anländer dit i september 2014. Enligt websidan SpaceflightNow når den Mars den 24 september, bara två dagar efter NASA:s rymdsond MAVEN.


(Bildkälla: ISRO)

Mars Orbiter Mission har nu en färd på mer än 600 miljoner kilometer framför sig. Det finns mycket som fortfarande kan gå snett i projektet, men den mest komplicerade fasen är nu i alla fall avklarad.