Statusuppdatering exoplaneter

Jag har gjort en statusuppdatering vad gäller utforskningen av exoplaneter i fliken Exoplaneter. Där finns "allt" om exoplaneter beskrivet. Här kommer ett litet utdrag av texten.

Per den 13 januari 2012 (källa: Exoplanet.eu) har 854 exoplaneter upptäckts varav 498 med hjälp av radialhastighetsmetoden och astrometri, 291 med hjälp av transitmetoden, 16 med hjälp av gravitationslinsmetoden, 32 via direkt upptäckt och 17 med hjälp av pulsartiming och annan timing (Många av exoplaneterna har efter upptäckt dessutom bekräftats med hjälp av någon av de andra metoderna).

Av exoplaneterna som upptäckts med radialhastighetsmetoden/astrometri har samtliga en större massa än jordens.Flertalet av dessa planeter har omloppstider runt sina stjärnor på under 1 år. Det finns dock en en hel del exoplaneter med långa omloppstider; den längsta är 38 år. Många av planeterna är Jupiterstora och kretsar kring sina respektive stjärnor på endast några miljoner kilometers avstånd och gör ett varv på några få dygn!

Av exoplaneterna som upptäckts med transitmetoden har alla utom en (Kepler 42d) en massa som är (eller åtminstone har beräknats vara) större än jordens. Samtliga exoplaneter som upptäckts med transitmetoden har en omloppstid runt sin stjärna på under ett år. Den längsta omloppstiden är noterad för Kepler 47(AB) c med 303 dygn. I denna grupp finns ett tiotal planeter med omloppstider på under 1 dygn!

Av planeterna som upptäckts med övriga metoder har de flesta som upptäckts med gravitationslinsmetoden långa omloppstider (ca 10 år), alla som upptäckts via direkt upptäckt hög massa (utom två nyupptäckta planeter som har relativt låg massa) och alla som upptäckts med pulsartiming m.m relativt hög massa (nästan alla > än Jupiters massa).

Bilden nedan visar temperatur och storlek på exoplaneterna (klicka på bilden för att förstora den).

(Källa: Planetary Habitability Laboratory)

Vita dvärgar avslöjar planeters sammansättning

När stjärnor som vår sol blir gamla och börjar sjunga på sista versen expanderar de kraftigt och blir röda jättar. I den processen tar stjärnan kål på alla planeter, månar, asteroider m.m som kretsar nära stjärnan. I vårt solsystem innebär detta slutet för Merkurius och Venus. Även jorden och Mars påverkas mycket kraftigt av den solvind som drabbar dem. New Scientist rapporterar att forskare vid University of California (UCLA) studerat ett antal vita dvärgar och upptäckt "onormalt" mycket tyngre grundämnen i atmosfären. Det är helt enkelt rester av de jordliknande planeter som stjärnan tagit kål på.

(Bildkälla: NASA)

Flera vita dvärgar omges av stoftringar liknande Saturnus ringar (fast mycket större förstås). Genom att studera sammansättningen av ämnen i de vita dvärgarnas atmosfär kan man fastslå vilken ämnessammansättning planeterna hade innan de förtärdes av stjärnan. Det har visat sig att sammansättningen överensstämmer med jordens sammansättning, med ämnen såsom syre, magnesium, kisel och järn. Jordliknande planeter kring andra stjärnor tycks alltså vara ganska lika vår jord vad gäller uppbyggnad och sammansättning. Forskningsstudien visar att kunskap om förhållanden kring andra stjärnor kan erhållas med hjälp av lite oväntade metoder.

Forskningen visar också att de vita dvärgarna tycks fortsätta sluka materia från asteroider m.m trots att de är döende. Det kan vara överlevande planeter längre ut i planetsystemen som gravitationellt påverkar mindre objekt och skickar in dem mot de vita dvärgarna.

UCLA-studien presenterades vid förra veckans amerikanska astronomikonferens i Long Beach, Kalifornien.