Rymdsonden Voyager 1 har nu lämnat solsystemet

NASA meddelade för en liten stund sedan att rymdsonden Voyager 1, som första rymdsond, lämnat solsystemet och nu far fram i den interstellära rymden. Sonden sändes upp den 5 september 1977. Det innebär att det tog 36 år innan sonden for ut ur solsystemet. Eller kanske "bara" 35 år? Det tycks som om sonden for ut redan för kanske ett år sedan (se nedan). Voyager 1 är nu 19 miljarder kilometer från jorden.

Illustration av Voyagersonden (Bildkälla: NASA)

Nya data visar att sonden i ca ett år färdats igenom joniserad gas (plasma) bortom den "bubbla" som solvinden skapar. Det tar mer än 40.000 år tills Voyager 1 når nästa stjärna! Läs mer om Voyager 1 och dess systersond Voyager 2 HÄR.

Högintressanta rymdteleskopet Gaia sänds upp i november

Det händer mycket på rymdsondsfronten i höst. Förutom månsonden LADEE, som sändes upp i lördags, kommer inte mindre än fyra ytterligare rymdsonden/rymdteleskop att sändas upp före årsskiftet! Sådan frekvens i sonduppskjutningar har det inte varit på flera decennier.

Det är dessutom flera relativt stora rymdsondsprojekt som nu påbörjas. LADEE har en budget på över en miljard dollar. Flera av de kommande projekten är också kostsamma. Vad har vi då att se fram emot i höst? Jo, rymdteleskopet Gaia och de två Marssonderna MAVEN och Mars Orbiter (Mangalayaan) samt den kinesiska månsonden Chang'e-3. Här kommer den första artikeln i en serie om fyra som handlar om dessa sonder och teleskop. Den handlar om rymdteleskopet Gaia. I det senaste numret av Populär Astronomi finns en mycket bra artikel om Gaia, som beskriver dess förhistoria, dess uppdrag och hur den fungerar mer i detalj. Dessutom har ESA utförligt beskrivit Gaia och dess uppdrag i sin senaste bulletin (läs HÄR). 

Rymdteleskopet Gaia

Ett av den europeiska rymdmyndigheten ESA:s stora projekt, rymdteleskopet Gaia, står redo att skjutas upp i rymden från Franska Guyana. Gaias uppdrag är att, under en period på 5 år, kartlägga en miljard stjärnor i Vintergatan! Om uppdraget lyckas kommer vi att få en betydligt mer detaljerad karta över vår galax. Vi kommer också att få ökad kunskap om Vintergatans ursprung, struktur och utveckling.

Illustration av Gaia (Bildkälla: ESA)

Att observera en miljard stjärnor är förstås en enorm insats. Med tanke på att varje stjärna dessutom ska studeras 70 gånger förstår man vilket omfattande projekt detta är. Vid varje observation ska stjärnors ljusstyrka, färg, och framförallt position, studeras. Precisa mätningar av stjärnors position vid olika tillfällen ger mer exakta kunskaper om stjärnors rörelser. Med kunskaper om position, rörelse och avstånd kan simuleringar göras av Vintergatana utveckling. Forskarna kommer att få enorma mängder data i sina databaser. Man får hoppas att Gaias datorer och datakommunikationsutrustning fungerar som de ska!

Gaia förväntas upptäcka en mängd andra  objekt i samband med sina stjärnstudier. Det kan vara allt från asteroider och kometer till exoplaneter och allt från nyfödda stjärnor till svarta hål och stjärnor som exploderar. 

Gaia är ett av de mest spännande rymdprojekten på mycket länge. I november sker som sagt uppskjutningen. Teleskopet kommer att placeras vid solens-jordens Lagrangepunkt nr 2. Där finns redan ett flertal andra teleskop, såsom WMAP, Planck och Herscel. även James Webb-teleskopet ska dit så småningom. 

Med sina två rektangulära teleskop på ca 0,7 kvadratmeter var, riktade åt olika håll, ska den kartlägga skyn. Gaia roterar sakta för att hela stjärnhimlen ska kunna observeras. När kan vi då förvänta oss att få data från Gaia? Det tar några månader för Gaia att nå L2-punkten så vi får ha lite tålamod.