Om exoplaneter och förutsättningar för liv

Expressen skriver lite om exoplaneter och om den senaste utforskningen inom området. Artikeln beskriver bl a Keplers senaste fynd och ställer frågan om när vi kan tänkas upptäcka den första jordtvillingen, dvs en planet som är väldigt lik jorden.

Jag tror att man redan i år kommer att identifiera ett antal mycket jordlika planeter avseende massa, avstånd från stjärnan m.m och att några av dem kretsar kring stjärnor som liknar vår sol. Dessa exoplaneter kommer att ligga väl inom den s.k beboeliga zonen och ha goda förutsättningar för att hysa liv. Det som dock krävs för något mer avancerade livsformer är också att planeterna har "rätt" atmosfär, att de inte blivit utsatta för alldeles för mycket meteorbombardemang m.m. Det krävs kanske också en planetstruktur i ett solsystem som bidrar till att skydda planeter inom den beboeliga zonen. I vårt solsystem har vi de större planeterna utanför jordens omloppsbana. Det har möjligen varit en framgångsfaktor för liv på jorden. De stora planeterna har sannolikt fångat in en hel del mindre objekt som annars hade träffat jorden.

Det finns också teorier om att en planet som har plattektonik (kontinentalplattor som rör sig) och vulkanism har större förutsättningar att skapa rätt förhållanden. Det verkar behövas mekanismer som "rör om lite" i materian. Det har även framförts tankar om att det är en fördel om planeten har en måne som skapar tidvattenkrafter. Kanske behöver exoplaneten i rätt ögonblick träffas av ett antal kometer som för med sig vatten (vilket kan ha skett här på jorden) så att tillräckligt mycket vatten samlas på planeten. Kan sedan detta vatten påbörja ett kretslopp mellan planet och atmosfär kan det möjligen påskynda livsprocesserna. Dessutom tycks motsvarande kretslopp i den s.k kolcykeln ha betydelse för förutsättningar för liv. Kanske har också vinkeln på exoplanetens rotationsaxel och den tid det tar att rotera runt denna axel betydelse för att reglera värmen på ett effektivt sätt. Det finns sannolikt ytterligare en rad faktorer som påverkar förutsättningarna för liv. Nuvarande rymdteleskop och jordbaserade teleskop har inte kapaciteten att utforska exoplaneterna så detaljerat att alla ovanstående frågor kan klargöras. Det lär nog,  i bästa fall, ske först på 2020-talet.

Det är helt enkelt komplicerade mekanismer som skapar så avancerade livsformer som de vi har på jorden. Det kanske trots allt inte finns så värst många ET:s därute i rymden! Vår planet kan kanske vara mer eller mindre unik. Denna unika värld är vi dock på god väg att förstöra. Se bara NASA:s film om den globala uppvärmningen (ju gulare/rödare, desto varmare):

(Källa: NASA)
Läs mer på: http://www.expressen.se/nyheter/1.2683642/superteleskopen-jagar-nasta-jorden

Läs också: http://www.nasa.gov/home/hqnews/2012/jan/HQ_12-020_2011_Global_Temp.html

Läge för norrsken imorgon! Solen är mycket aktiv just nu.

Rymdsonden SDO observerade igår en långvarig s.k flare samt en större koronamassutkasning från solens yta. Detta solutbrott skedde i riktning mot jorden, vilket torde innebära lite oroligt rymdväder i jordens atmosfär imorgon. Det finns goda möjligheter att få syn på ett rejält norrsken om man befinner sig på nordliga breddgrader och har en klar himmel.

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/multimedia/videogallery/index.html?collection_id=15505&media_id=129419021

Allt större fordon på Mars!

NASA har en intressant artikel och en kul bild på tre generationer Marsfordon. Den minsta är SOJOURNER, som landade på Mars 1997 och var en del av rymdsondsprojektet Mars Pathfinder. Fordonet till vänster på bilden är en kopia av Marsfordonen SPIRIT och OPPORTUNITY (landade på Mars 2004), där den senare fortfarande är fullt funktionsduglig och observerar Marsytan. Det stora fordonet till höger är CURIOSITY, som just nu är på väg mot Mars med rymdsonden MSL. Sojourner är 65 cm lång, Opportunity 1,6 meter lång och Curiosity 3 meter lång.



(Bildlkälla: NASA)

Läs mer på: http://marsrover.nasa.gov/gallery/press/opportunity/20120117a.html

Diskussioner pågår om en internationell månbas

Parallellt med de märkliga anklagelserna från ryskt håll angående vad som orsakade rymdsonden Phobos-Grunts krasch (se föregående inlägg här i bloggen) pågår diskussioner om ett större internationellt samarbete vad gäller upprättande av en permanent månbas. Märkliga äro turerna i den internationella rymdpolitiken!

Roscosmos chef Vladimir Popovkin meddelade igår att man för diskussioner med NASA och ESA om att bygga en forskningsanläggning på månen, alternativt bygga en rymdstation som kretsar runt månen. Man får anta att det rör sig om ett projekt som ligger en bit in på 2020-talet. Ryssland planerar dessutom att sända två obemannade sonder till månen kring år 2020, Luna Glob och Luna Resource.

Kanske blir det som på NASA-filmen nedan!

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/Roscosmos_Revives_Permanent_Moon_Base_Plans_999.html

Mer om orsakerna till rymdsonden PHOBOS-GRUNT krasch

Som jag skrev i ett inlägg igår har Ryssland anklagat USA och dess radarstationer för att (oavsiktligt) ha förorsakat rymdsonden PBOBOS-GRUNT:s krasch. Nu tycks det också som rymdmyndigheten Roscosmos anklagar den egna rymdindustrin för inkompetens. Den haverikommission som tillsatts framför nu att den främsta orsaken till olyckan är allvarliga brister i konstruktionen av rymdsonden. Även brister i testerna inför uppskjutningen lyfts fram. Roscosmos verkar nu tona ner anklagelserna mot USA. Man tänker ändå utreda om radarstationer kan påverka en rymdsond som Phobos-Grunt, eventuellt med medverkan av experter från NASA.

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Space_Agency_Boss_Blames_Makers_for_Satellite_Crash_999.html