Den beboeliga zonen vad gäller exoplaneter måste inte betyda jordlika förhållanden

Mycket av utforskningen av exoplaneter handlar om att inom ramen för den s.k beboeliga zonen, dvs i ett avgränsat område från en solliknande stjärna, hitta jordliknande planeter och förutsättningar för liv. Det börjar alltmer ifrågasättas om inte detta är en ganska inskränkt syn på "liv", som utgår från jorden som modell. Faktum är ju att det kan finnas helt andra förutsättningar än de vi råkar ha som också kan skapa olika former av liv.


Exoplaneter och den beboeliga zonen (Bildkälla: NASA)

Även om det finns en logik i att söka efter jordliknande planeter, då det ju bevisligen finns liv på jorden, så finns det astrobiologer som vill vidga begreppet "beboelig zon". En grupp forskare vid Washington State University har tagit fram ett system för klassificering av planeter, månar och exoplaneter utifrån två olika faktorer:

1. En "Earth Similarity Index" (ESI), som är en kategorisering av en himlakropps jordlika förhållanden ur olika aspekter.
2. En "Planetary Habitability Index" (PHI), som beskriver vilka kemiska och fysikaliska parametrar som teoretiskt befrämjar möjligheterna till liv under mer extrema förhållanden, som inte är särskilt jordlika.

Tanken är att den stora mängden exoplaneter, och där antalet sannolikt kommer att öka explosionsartat de kommande åren, ska klassificeras mer systematiskt. Snart kommer vi också att hitta en stor mängd exoplanetmånar. Även dessa kan ju ha förutsättningar för liv.  Även om fokus även framöver kommer att vara på jordliknande exoplaneter, så finns det skäl att börja studera även andra typer av planeter menar forskargruppen.

I vårt solsystem lyfts ofta Saturnusmånen Titan upp som ett exempel på en himlakropp där liv kan finnas trots att förhållandena avviker radikalt från förhållandena på jorden. Titans stora sjöar av kolväten kan hysa liv. Faktum är att Titan tillsammans med exoplaneten Gliese 581g (20 ljusår bort) av forskarna rankats högst som himlakroppar med möjlighet till liv. När det gäller jordlika planeter (mätt utifrån ESI) så är Gliese 581 g den planet som hittills visat sig vara mest lik vår jord (indexvärdet 0,89, där jorden = 1,0). Mars och Merkurius har högsta indexvärdet av planeterna i vårt solsystem, 0,70 resp 0,60. När det gäller PHI-indexet så är Titan högst rankat (index 0,64), följt av Mars (0,59) och Jupitermånen Europa (0,47) i vårt solsystem. Av exoplaneterna är återigen Gliese 581 g högst rankat (index 0,49).

Utan tvekan finns det behov av ett mer utvecklat klassificeringssystem för exoplaneterna. Det är också intressant att samma system används för att klassificera planeter och månar i vårt solsystem.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Habitable_Does_not_Mean_Earth_Like_999.html

Läs också: http://www.bbc.co.uk/news/mobile/science-environment-15863549