Den 10-sidiga rapporten (läs rapporten HÄR) innehåller samma målsättningar som tidigare:
A. Söka efter tecken på liv (liv som varit och eventuellt liv idag)
B. Förstå solsystemets struktur och ursprung samt dess utveckling
C. Förstå framtiden för vår planet
De aktiviteter som planeras handlar om att, tillsammans med rymdpartners, fortsätta driva den internationella rymdstationen till åtminstone år 2020. Från år 2025 planeras bemannade rymdfärder till någon lämplig asteroid. År 2030 är det tänkt att de första bemannade rymdfärderna ska ske till Mars. Inledningsvis handlar det om att med en rymdsond gå in i omloppsbana runt Mars och se till att man tryggt kan återvända till jorden. På lite längre sikt planeras Marslandningar med astronauter ombord. Det senare nämns bara helt kort i dokumentet. Som ett led i denna utveckling mot mer långväga destinationer kan det tänkas ske "utflykter" till någon Lagrangepunkt m.m.
År 2016 sker uppskjutningen av rymdsonden OSIRIS-REx med uppdraget att hämta hem lite materia från asteroiden 1999 RQ36, en s.k nära-jorden-asteroid. Denna asteroid tros vara en himlakropp som är "ursprunglig" såtillvida att den inte förändrats så värst mycket under årmiljonernas lopp. Tanken är att sonden ska söka efter organisk materia och utifrån eventuella fynd ska forskarna kunna beräkna förekomsten av sådan materia i solsystemet. Detta projekt ska också bidra med kunskap om dessa nära-jorden-asteroider inför framtida bemannade rymdfärder till sådana objekt. Dessa bemannade rymdfärder är i sin tur ett led i ambitionerna att så småningom sända astronauter till Mars och andra himlakroppar. Att landsätta astronauter på en asteroid lär bli en rejäl utmaning för NASA i och med att asteroider ofta är relativt oregelbundna i formen och därför beter sig lite okontrollerat. Asteroiders gravitation är dessutom synnerligen låg, så det gäller att inte ramla av asteroiden när man väl landat.
Annars är planeten Mars det stora målet för framtida rymdfärder. Just nu följer vi med spänning Curiositys äventyr på Mars. Som jag skrivit tidigare här i bloggen planeras flera rymdsonder till Mars inom den närmaste tiden. Redan i slutet av nästa år är det dags för nästa rymdsond att sändas iväg, sonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution Mission). Uppdraget för MAVEN är att utforska Mars övre atmosfär, jonosfären, samt Mars interaktion med solen och solvinden. Målsättningen med uppdraget är att få ökad kunskap om utvecklingen kring Mars vad gäller atmosfären och dess sammansättning, om klimatutvecklingen samt om hur det hela har påverkat förutsättningarna för liv på Mars.
Ännu en Marsexpedition i närtid är planerad. Förra månaden beslutade NASA om att sända upp rymdsonden InSight till Mars redan år 2016. En landare ska med hjälp av instrument utforska hur pass solitt planetens ytskikt är. Kan det tänkas finnas flytande materia en bit under Marsytan? Sonden ska också försöka ge svar på frågan om varför Mars inte tycks ha plattektonik på samma sätt som jorden.
I dokumentet nämns också, lite vagt dock, fler tänkbara Marsprojekt med början 2018. Är det månne ExoMars-projektet som är i åtanke tro? Detta projekt, som ursprungligen var ett stort samarbetsprojekt med ESA, nämns dock inte i dokumentet. Överhuvudtaget är det mycket vaga skrivningar (läs svammel) om det internationella samarbetet. Det tycks mer handla om samarbete på en strategisk nivå än konkreta projekt.
Bild på Mars tagen av Hubbleteleskopet (Bildkälla: NASA)
NASA betonar i dokumentet att Mars visserligen inte ska ses som slutdestination för bemannade rymdfärder, men att det under de närmaste decennierna är det ultimata målet för rymdfärder. Även de två Marsmånarna Phobos och Deimos nämns som tänkbara objekt att studera lite djupare. Studiet av Mars ska också bidra till att ge ökade kunskaper om vad som kan tänkas ske med jordens klimat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar