Hur ser den svenska rymdpolitiken ut? Och hur många känner till vad den innehåller? Inte så värst många skulle jag tro. Det är helt enkelt svårt att ha koll på vad regering och riksdag anser vara de strategiskt viktiga områdena att satsa på i utforskningen av rymden. Trots en lång och framgångsrik rymdhistoria så känns det som om vi är på väg att överge vår egen rymdpolitik för att istället förlita oss på en gemensam europeisk rymdpolitik. Det är lite synd.
Jag skrev om den svenska rymdbudgeten i september i år (se HÄR). Som framgår av den artikeln så går merparten av pengarna till avgifter till internationella organisationer, främst ESA. Ett djupare europeiskt samarbete är förstås positivt, men kan också ta död på mycket av den innovationskraft som finns i Sverige kring t.ex utveckling av satelliter.
Ett litet land som Sverige kan ha svårt att göra sin röst hörd vad gäller rymdsatsningar. Även om det av ESA beslutade Cheops-projektet, med uppdrag att studera exoplaneter, har ett svenskt deltagande, så har andra intressanta svenska projektförslag lagts i malpåse. Åtminstone en av projektidéerna är i mitt tycke lysande. Mer om detta i ett inlägg om ett par dagar här i bloggen.
20-21 november ska kursen läggas för de kommande årens europeiska rymdpolitik. Det sker vid ett ministermöte i Neapel mellan ESA:s 20 medlemsstater. Sverige representeras av Jan Björklund. Det ska bli intressant att se vilka inriktningsbeslut man fattar vid mötet. Risken är väl att rymdsatsningarna får stå tillbaka i tider av ekonomisk kris som nu råder i många av de europeiska staterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar