söndag 10 februari 2013

Finns det intelligent liv på någon annan planet?

Det är en fråga som vi inte vet så mycket om. Forskningen är dock emellanåt ganska spekulativ och tycks, om man ska vara kritisk, bygga mer på tro än vetande. Det kommer en strid ström av rapporter som antyder att liv är vanligt i universum. Ett exempel på en sådan rapport har under veckan som gått fått ganska stor spridning, se bland annat Astrobiology Magazines websida. Det är en grupp forskare som utifrån de data som Keplerteleskopet samlat in beräknat antalet planeter med intelligent liv. Mindre än en stjärna på en miljon beräknas ha någon planet med en civilisation! Detta har man kommit fram till efter att ha studerat 86 planetsystem med fler än 4 planeter/planetkandidater. Man har sökt efter radiosignaler från dessa planeter och fann inte en enda signal. Det hade varit en sensation om man kunnat identifiera någon signal från en utomjordisk civilisation. Det jag reagerar på i rapportens slutsats är att det finns intelligent liv kring mindre än en stjärna på en miljon. Det siffran säger egentligen ingenting och är enbart en spekulation som grundar sig på ett mycket litet statistiskt material.


Illustration av ett exoplanetsystem (Bildkälla: ESO)

Å andra sidan, om man ska försvara forskarna, så är det värdefullt att redovisa forskningsdata även om de är bristfälliga. Det för forskningen framåt och kan så småningom bidra till att mer exakta beräkningar kan göras. Mycket av exoplanetforskningen har den karaktären. Man ska därför ta alla forskningsrapporter med en nypa salt. Att fascineras av de möjlligheter som målas upp kan man ändå göra.

Finns det intelligent liv någon annanstans eller är vi ensamma här på jorden? Denna fråga har ställts otaliga gånger ända sedan insikten växte att jorden bara är en av flera planeter som kretsar kring solen och att solen bara är en stjärna bland miljarder andra stjärnor. Allt eftersom antalet upptäckta exoplaneter ökar har också insikten vuxit att det finns enorma mängder med planetsystem bara i vår egen galax, Vintergatan. Någonstans därute borde det finnas liv kan man tycka.

Den forskningsgren som framför allt sysslar med frågan om liv i universum är astrobiologin. En viktig utgångspunkt för astrobiologer är att studera liv på vår egen planet; hur har livet uppstått på jorden och hur har utvecklingen sett ut. De senaste årtiondenas utforskning av vår egen jord har visat att liv tycks finnas även i mycket extrema miljöer. Man har funnit levande organismer vid mycket heta källor och på extremt kalla platser. Även när pH-värden närmar sig 0 eller överstiger 12 har man funnit liv. Man har upptäckt att vissa organismer tycks trivas på botten av Marinergraven där det atmosfäriska trycket uppgår till 1100 gånger det vid havsytan. Dessa organismer, s.k extremofiler, har på jorden  haft förmågan att anpassa sig till mycket besvärliga förhållanden. Det viktiga är dock att komma ihåg att det här rör sig om mycket enkla former av liv, för det mesta olika typer av bakterier. Mer avancerat liv kan knappast utvecklas under sådana förhållanden.


Bild av s.k extremofiler (Bildkälla: NASA)


Om nu liv tycks finnas även på de mest ogästvänliga platser på jorden, borde det då inte också finnas på flera av de andra planeterna i vårt solsystem? Denna fråga är viktig för många av de rymdsondsprojekt som just nu pågår kring planeter, månar, asteroider m.m. Bl a letar Curiosity just nu efter spår av liv på Mars. Rymdsonden Cassini studerar förhållandena på Saturnusmånarna Titan och Enceladus. Rymdsonden Dawn har just lämnat asteroiden Vesta för att färdas mot dvärgplaneten Ceres. Båda dessa himlakroppar har mycket att berätta för oss om solsystemets tidiga historia. Frågan om liv är i högsta grad intressant för forskarna i dessa och många andra projekt.

Personligen tror jag att något av dessa rymdsondsprojekt inom den närmaste femårsperioden kommer att finna spår av liv, och förhoppningsvis organismer som lever. Frågan är nog inte om liv kan överleva en bit ner under ytan på Mars, under isen på Jupitermånen Europa eller i vattnet på Saturnusmånen Enceladus. Frågan är om liv överhuvudtaget har skapats på dessa himlakroppar. Det är den svåra biten. Astrobiologerna har visat att det krävs förhållanden som ur många olika aspekter är rätt för att liv ska uppstå. Ett par väsentliga ingredienser är flytande vatten och en atmosfär som förhindrar alltför mycket strålning som omedelbart tar död på liv. Utöver det är det en fördel att planeten har stabila yttre och inre förhållanden, dvs inte utsätts för frekvent bombardemang av meteorer eller har ständiga vulkanutbrott. Om allt detta finns på plats gäller att den mycket komplexa process startar som skapar encelliga och flercelliga organismer. På jorden beräknas denna process ha startat mer än miljard år efter att vår planet skapades! Det skedde för ungefär 3,5 miljarder år sedan. Sedan tog det nästan ytterligare 3 miljarder år innan utvecklingen tog ordentlig fart under den s.k kambriska perioden. Slutsatsen av detta är att det krävs tid. Väldigt lång tid!


Finns det liv under Jupitermånen Europas tjocka istäcke? (Bildkälla: NASA)


Från enkla, encelliga organismer till intelligent liv är steget enormt. På jorden tog det 3,5 miljarder år efter det att de första encelliga organismerna uppträdde innan människan steg in på scenen. För att en så "effektiv varelse" som människan ska utvecklas krävdes bl a att syrehalten i atmosfären kraftigt höjdes med hjälp av fotosyntesen. Utveckling av mer avancerade former av liv kräver långvarig stabilitet. För att sådant liv ska bestå krävs också stabila kretslopp som ger ett jämnt klimat. Kolcykeln och vattnets kretslopp styr i mångt och mycket utvecklingen på jorden. Frågan är om någon annan planet har haft turen att ha en likartad utveckling?

Något som kan snabba på utvecklingen är om livs överförs från en himlakropp till en annan och lyckas överleva denna flytt. Liv kan därmed skapas på en himlakropp och överföras till en annan. Länge trodde man att Marsmänniskor grävt ut kanaler på Mars. Kanske är det istället så att liv en gång fördes till jorden från Mars (eller Venus eller en asteroid/komet) och under evolutionens årmiljarder utvecklades till växter, djur och människor. Det kanske är vi som är Marsmänniskorna?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar