Forskare tror att det finns 100 miljarder jordliknande planeter i vår galax

Från tid till annan görs statistiska beräkningar av antalet planeter i vår galax, Vintergatan. Nu har en grupp forskare åter gjort en sådan beräkning och funnit att det finns någonstans mellan 67 och 134 miljarder jordliknande planeter inom den beboeliga zonen kring dvärgstjärnor (M-klass) i Vintergatan. Beräkningen bygger på förutsättningen att det totalt finns 200-400 miljarder stjärnor i Vintergatan och att 70% av dem är stjärnor i M-klass. Om detta stämmer skulle det finnas en jordstor planet kring nästan varenda stjärna och dessutom med potential att hysa liv. Mer än hundra av dessa planeter finns enligt beräkningen så nära som 10 parsec från oss. 1 parsec motsvarar 3,26 ljusår.

Trots att planeterna i vår närhet tycks vara många är de svåra att upptäcka. Endast 1 eller 2 av planeterna skulle kunna identifieras med hjälp av transitmetoden, vilket innebär att de passerar över solskivan (eller stjärnskivan som den kanske borde kallas) sett från vår horisont. Sannolikheten för att en planet ska passera solskivan är ganska liten för planeter i den beboeliga zonen kring en stjärna. En planetbana kan ju vara i vilken vinkel som helst gentemot oss och det är bara tur om planet och stjärna råkar vara såpass i linje sett från oss att planeten passerar över solskivan. Planetary Habitability Laboratory beskriver beräkningarna mer i detalj på sin websida.

Vintergatan (Bildkälla: ESO)

Vad ska man säga om den här beräkningen? Att den är högst osäker. Man kan ibland tycka att forskarna är lite överoptimistiska i sina beräkningar. Med tanke på hur smal den beboeliga zonen kring M-stjärnor är så förutsätter beräkningarna att planetsystem bildas kring var och varannan M-stjärna så att någon jordlik planet råkar hamna på rätt ställe. Lite skepsis är därför på sin plats inför den här typen av beräkningar.

Bilden nedan visar omfånget på den beboeliga zonen kring olika typer av stjärnor enligt det nya synsättet som presenterades för drygt två månader sedan (läs mer HÄR om definitionen). I bilden är zonen uppdelad i ett ljusgrönt fält som anger en mer konservativ definition på beboelig zon. Den mörkgröna zonen anger en lite mer optimistisk syn på beboelig zon. Som synes är jorden precis på insidan av det ljusgröna området. Om man ser det lite konservativt så är det med nöd och näppe som jorden är beboelig! Skämt åsido, många andra faktorer påverkar en planets beboelighet, framförallt atmosfärens storlek och sammansättning.

(Bildkälla: Planetary Habitability Laboratory)