Marsfordonet Curiosity söker en mjukare färdväg mot toppen

Marsfordonet Curiosity har problem med sina aluminiumhjul. De verkar ha tagit skada av alla vassa stenar som fordonet kört över. Jag skrev ett inlägg om detta i december (läs HÄR). Problemen tycks vara så allvarliga att forskarteamet bakom Curiosity söker efter en färdväg som är lite mjukare. På de bilder som Curiositys mastkamera tagit har man funnit ett område med sanddyner. Perfekt tänkte forskarna och styr fordonet i den riktningen. Tanken är ju att fordonet så småningom ska klättra upp för bergssluttningen vid Mount Sharp. Det vore ju försmädligt om hjulen ger upp innan den når dit.

Det är onekligen lite dåligt att skador uppstår efter knappt fem kilometers körning på Mars. Det andra Marsfordonet, Opportunity, har snart kört 40 kilometer och är still going strong. Läs för övrigt om tioårsjubilerande Opportunity på Populär Astronomis websida.

(Bildkälla: NASA, bildbearbetning K. Aartojärvi)

Plato kan upptäckta tusentals exoplaneter!

Den europeiska rymdmyndigheten ESA är i slutfasen i processen att välja nästa rymdsondsprojekt i den s.k mellanklassen. Det handlar om projekt med en budget på uppemot 5,5 miljarder kronor. Just nu ser det ut att bli en exoplanetjägare, Plato, som kommer att väljas på ett möte i februari i Paris. Det är åtminstone vad en expertpanel med forskare har föreslagit. BBC News skriver om det hela på sin websida.

Skiss på hur Plato kan tänkas se ut

Rymdobservatoriet Plato kommer, enligt de skisser som framtagits, att bestå av 34 seriekopplade små teleskop. Dessa teleskop ska studera stora delar av himlavalvet och med hjälp av transitmetoden försöka identifiera tänkbara exoplaneter. Transitmetoden innebär att man observerar när en planet passerar över solskivan på en stjärna. Då uppstår en mycket liten, men mätbar, förmörkelse eller ljusdipp. Om denna ljusdipp uppstår med jämna mellanrum talar det för att det kan röra sig om en planet.

Plato kommer, om projektet blir verklighet, att skjutas upp tidigast år 2024. Den kommer att ha som uppdrag att söka efter stenplaneter i den beboeliga zonen kring solliknande stjärnor. Förhoppningen är att den t o m ska kunna hitta exomånar och eventuella ringar kring planeter (typ Satusnusringarna). Plato ska dessutom göra avancerade mätningar av de solsystem den upptäcker för att ge indikationer på om det finns förutsättningar för liv. Intressant minst sagt. Beslut kommer som sagt i februari.

En månsond fotograferar en annan

Rymdsonder far fram med hastigheter på flera tusen kilometer i timmen. Trots det lyckas de ta skarpa bilder på de himlakroppar som de kretsar kring. Bra kamerautrustning i kombination med långt avstånd till fotoobjektet gör att det går att få skärpa på bilderna. "Fotomotivet" är hyfsat stilla vid fotograferingen helt enkelt. Därför är det lite spektakulärt att månsonden LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter) lyckats fånga en annan månsond, LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) på bild, om än bara som ett lite suddigt streck.

(Bildkälla: NASA)

De två rymdsonderna var endast 9 kilometer från varandra. Att ta ett sådant kort kräver precision. Med en hastighet på uppemot 6.000 kilometer i timmen gäller det att vara snabb på avtryckaren! Faktum är att LADEE befann sig i LRO:s kamerafokus i endast 1,35 millisekunder! I en lite suddig närbild ser LADEE ut så här:

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonder in action just nu

Olaf Frohn kommer här med sin månatliga statusuppdatering vad gäller just nu aktiva rymdsonder. Det är inga större sensationer sedan förra rapporten. Läs mer om de olika rymdsonderna på Olafs websida Armchair Astronautics. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)

En aktiv sol just nu

Websidan Rymdväder rapporterar om hela åtta M-klassutbrott på solen! Det kanske kan bli lite action i alla fall?! Forskare har lite bekymrat konstaterat att det har varit lite klent med solaktiviteten trots att vi är i en fas av den elvaåriga solcykeln då det borde spraka var och varannan dag. Man har t o m talat om att vi kanske är på väg in i en längre period av låg solaktivitet. Det skulle kunna innebära kallare klimat. Några forskare har varnat för att en liten istid kan vara i antågande. Vi får väl se hur solaktiviteten utvecklas. Kolla in videon nedan som visar några av de senaste utbrotten. Läs om utvecklingen på Rymdväder.

(Bildkälla: NASA)

Dagens rymdvideo: En trailer för rymdsonden New Horizons resa till Pluto

Filmtrailers brukar ges ut strax innan själva filmen har premiär. NASA och gänget bakom rymdsonden New Horizons är dock lite mer otåliga och ger redan nu ut en trailer för ett av 2015 års stora äventyr. Då når nämligen New Horizons fram till Pluto. Som framgår av den lilla filmsnutten är det en lång förhistoria i detta projekt. Sedan uppskjutningen har ju dessutom Pluto degraderats till en dvärgplanet. Det gillar inte projektledningen bakom New Horizons. Man accepterar helt enkelt inte det beslut som Internationella Astronomiska Unionen (IAU) tagit. Det ser man t o m i den här trailern.Notera att filmen är en "9th planet producktion"! Kul att man bråkar lite med IAU tycker jag.

Är månfordonet Yutu redan kaputt?

Kinesiska nyhetsmedia rapporterar om problem med månfordonet Yutu. Detta bara sex veckor efter att den landsattes på månen. Den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har svårt att få kontakt med Yutu efter ännu en kall månnatt. Det är i dagsläget oklart vad som har hänt. En spekulation bland rymdforskare är att något mekanisk fel gjort att känsliga instrument utsatts för alltför mycket kyla. Det kan också vara så att måndamm stökat till det hela. Vi får avvakta besked från CNSA och hoppas att det inte är kört (eller rättare sagt färdigkört) för Yutu. Det vore ju en rejäl missräkning. Det verkar i alla fall som om månlandaren fungerar som den ska. Även landaren kommer att genomföra en del utforskning av månytan. Bilden nedan visar när Yutu körde ner på månytan med hjälp av en ramp. Det var 10 dagar före julafton.

(Bildkälla: CNSA)

Rymdsondernas historia

Om man vill ha fakta om alla rymdsonder som sänts upp under de dryga 50 år som vi haft rymdfart finns en fantastisk websida att studera. Det är websidan Armchair Astronautics. Jag har gjort reklam för sidan tidigare här i bloggen, men det skadar inte att göra det igen. Rymdentusiasten Olaf Frohn har nu tagit fram "Exploration History version 1.1", som är en kraftigt uppdaterad version av den redan tidigare eminenta rymdsondsdatabasen. Läs mer om uppdateringen HÄR och klicka sedan på sidan för att ta del av all information. Olaf anger att det krävs en webbläsare som stöder html5 för att få sidan att fungera. Det ska fungera med Internet Explorer 11 och Google Chrome (jag har version 32 och det fungerar finfint). Bilden nedan är ett litet urklipp som visar lite av informationen (klicka på bilden för att förstora den).

Herschelteleskopet har upptäckt vattenånga på dvärgplaneten Ceres

NASA rapporterar att forskare med hjälp av rymdteleskopet Herschel upptäckt att det "sprutar" vatten från dvärgplaneten Ceres. Denna intressanta himlakropp finns i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Lämpligt nog är en rymdsond, sonden Dawn, just nu på väg mot Ceres för att studera den lite närmare. Ceres är en relativt stor himlakropp, med en diameter på ca 950 kilometer.

Det man upptäckt är att minifontäner med vatten och vattenånga sprutar upp från Ceres yta när den värms upp av solen. Dvärgplaneten tycks ha en yta av is och en tunn atmosfär. Det ska bli intressant att få närbilder från Ceres yta när rymdsonden Dawn så småningom kommer fram. Vi får vänta lite drygt ett år tills detta händer.

Illustration av Ceres bland en massa småasteroider (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Rosetta är nu aktiverad och redo för möte med komet

Rymdsonden Rosetta har idag väckts upp ur sin dvala på färden mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Sonden, som sändes upp redan i början av mars 2004, har varit inaktiv i mer än 2,5 år och idag var det alltså dags att aktivera den. Klockan 11 i förmiddags svensk tid ringde väckarklockan på Rosetta. Klockan 19.19 svensk tid kom signalen, som fångades upp av mottagningsstationen i Goldstone (Mojaveöknen i Kalifonien) samt en station i Canberra, Australien, att Rosetta nu är aktiv. Hurra!! Nu startar slutfärden mot den fyra kilometer långa kometkärnan. Här kommer en kort sammanfattning av rymdsondens uppdrag. Läs Populär Astronomis specialbilaga för mer utförlig information.

Illustration av Rosetta med landare (Bildkälla: ESA-C. Carreau/ATG medialab)

När Rosetta närmar sig kometen ska den detaljstuderas. Rosetta går, som första rymdsond någonsin, in i omloppsbana runt kometen. Den ska nämligen leta upp en lämplig landningsplats på kometens skrovliga yta. Faktum är att Rosetta har en liten landare med sig (med namnet Philae). I november 2014 är det tänkt att den ska landa på kometen. Häftigt är det minsta man kan säga om detta! Den stora utmaningen blir att få fäste på kometen. Gravitationen är mycket låg och risken är uppenbar att landaren studsar iväg som en boll som träffar en hård yta. Landaren har därför försetts med ett flertal "harpuner". Låt oss hoppas att den lyckas harpunera kometen.

Det finns mer än 20 olika instrument på Rosetta och Philae. Med hjälp av dessa ska kometens kemiska sammansättning och struktur undersökas. I och med att kometen närmar sig solen alltmer ska man studera hur kometen förändras under färden. I augusti 2015 är kometen som allra närmast solen. Det ska bli spännande att följa detta äventyr. Det här är utan tvekan årets häftigaste rymdsond!

Dagens rymdvideo: Yutu har börjat utforska månen

Det kinesiska månfordonen Yutu har börjat sin utforskning av månen. Den har grävt lite i månmyllan. Det verkar som om både landaren och Yutu fungerar som de ska. Det är tuffa förhållanden i det område där landare och fordon befinner sig. De utsätts för stora temperaturskiftningar mellan natt och dag samt rejäla doser av strålning. Videon nedan är från kinesisk TV och visar bland annat en fin animation.

(Källa: CCTV)

Finfina svenska astronomibilder

Populär Astronomi har på sin websida valt ut 2013 års tio bästa svenska astronomibilder. Det är fantastiskt fina bilder av solen, månen, norrsken, Vintergatan, galaxer, nebulosor m.m. Vem tog hem förstaplatsen? Jo, Göran Strand - "Astrofotografen". Kolla in bilderna på Populär Astronomi och kolla sedan in Göran Strands websida. Vilka bilder!

Planet eller stjärna?

Astronomerna har hittills kunnat definiera vad som är en stjärna och vad som är en planet, men nu tycks skiljelinjen mellan stjärna och planet bli alltmer diffus. En grupp forskare har under sju års tid studerat ett objekt som kretsar kring en ung stjärna och har kunnat fastställa objektets gravitation, temperatur och t o m sammansättning. Likväl vet man inte om objektet är en stjärna eller en planet. Astrobiology Magazine rapporterar om nyheten på sin websida.

Bilden nedan är tagen med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii. Stjärnans ljus har blockerats (den runda arean i mitten av bilden). Det objekt som man nu diskuterar är markerat med "b" i bilden.

Objektet, som fått namnet ROXs 42Bb, befinner sig 440 ljusår från oss och är nio gånger mer massivt än Jupiter. Det innebär att den är mindre massiv än de "lättaste" stjärnorna, de bruna dvärgstjärnorna. Det borde alltså vara en planet. Det som förbryllar astronomerna är att ROXs 42Bb kretsar kring sin stjärna på ett mycket långt avstånd. Det handlar om så mycket som 30 gånger avståndet mellan Jupiter och solen. Så långt ut borde inte en så stor planet ha kunnat bildas. Åtminstone inte på det sätt som forskare tror att planeter bildas, dvs ur en ackretionsskiva. Fyndet av ROXs 42Bb kan innebära att forskarna behöver se över teorierna om planetbildning. Gränsen mellan stjärnor och planeter blir alltmer flytande. Kanske är det så att en "misslyckad stjärna"  under vissa omständigheter istället kan bli en planet.

En bild som visar alla rymdobservatorier

Olaf Frohn har på sin websida Armchair Astronautics gjort en statusuppdatering vad gäller rymdobservatorier. I denna eleganta bild visar Olaf alla de observatorier som nu är aktiva samt en lista på nya observatorier som sänds upp under de kommande åren. På websidan finns också länkar till mer information om rymdobservatorierna. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)

Det finns mängder med observatorier som studerar jorden ur olika aspekter. Dom brukar jag inte skriva så värst mycket om här i bloggen utan jag har försöket fokusera på de observatorier som studerar övriga planeter och himlakroppar i vårt solsystem.

Det viktigaste tillskottet i floran av observatorier är förstås ESA:s Gaia, som sändes upp för några veckor sedan. ESA rapporterade häromdagen att Gaia nu placerats vid den s.k L2-punkten ca 1,5 miljoner kilometer från jorden. Det är härifrån som den ska studera Vintergatans stjärnor. Annars kännetecknades 2013 av en hel del tekniska problem för en handfull observatorier, läs min artikel om detta HÄR. Låt oss hoppas att 2014 blir ett mindre problemfyllt år.

Bilder från månen

Kinesiska Chang'e 3 med dess månfordon Yutu har tagit en massa bilder från landningsplatsen. På Planetary Society Blogs websida visas ett flertal av bilderna. Det tycks vara så att både månlandaren och Yutu är utrustade med bra kameror. Det är riktigt bra detaljskärpa i bilderna. Den första bilden är tagen av månlandaren från en höjd på 99 meter ovan månytan.

(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Nästa bild är från när landaren är 8 meter ovan ytan.

(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Månlandaren har också tagit en del bilder på området där den landat. Det ser lite småstenigt ut i omgivningarna kring landaren.

(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Mulet väder kring en exoplanet

Året har startat med en rad exoplanetnyheter (se också föregående inlägg här i bloggen). Nu har man upptäckt en synnerligen molntäckt värld 40 ljusår från jorden. Forskare vid Chicago University har kartlagt planeten GJ 1214b och dess atmosfär och funnit att det är en molnig planet. Denna planet är en s.k superjord, dvs en planet som i storlek är någonstans mellan jorden och Neptunus. Astronomer tror att det är en mycket vanlig planettyp i vår galax, trots att just vårt solsystem saknar planeter i den storleksklassen. Vår kunskap om planettypen är därför liten, så det är intressant att man nu lyckats kartlägga en sådan planets atmosfär.

Illustration av exoplaneten GJ 1214c (Bildkälla: NASA, ESA)

Forskarna har låtit Hubbleteleskopet studera planeten i hela 96 timmar under en 11-månadersperiod. Utifrån data som teleskopet samlat in framträder bilden av en planet som har en tät atmosfär. Det är Hubbleteleskopets mest omfattande studie av en enda exoplanet. Det är intressant att denna gamla trotjänare fortsätter att göra spännande fynd inom områden som den egentligen inte är konstruerad för.

Fem nya jordliknande planeter har upptäckts!

På den amerikanska astronomikonferensen i Washington i veckan som gått redovisades en mängd nya exoplanetfynd. Teamet bakom Keplerteleskopet kunde meddela att man upptäckt ytterligare fem jordstora stenplaneter. Samtliga dessa planeter kretsar alltför nära sina respektive stjärnor för att kunna hysa liv. NASA meddelar också att mer än 40 exoplanetkandidater nu bekräftats vara exoplaneter. Det är ju så att Keplerteleskopet identifierat mer än 3.000 exoplanetkandidater under sina fyra år i rymden. Dessa kandidater behöver studeras mer ingående av jordbaserade teleskop. Med hjälp av det stora Keck-teleskopet på Hawaii har man nu kunnat fastställa att det rör sig om planeter och inget annat. Det innebär att Keplerteamet nu anger att teleskopet upptäckt 238 exoplaneter.

Intressant att notera är att ca tre fjärdedelar av alla exoplanetkandidater är planeter som i storlek ligger mellan jorden och Neptunus. Det tycks vara en vanlig planetstorlek i vår galax, trots att vårt eget solsystem saknar den typen av planeter. Diagrammet nedan visar fördelningen av planeter vad gäler storlek och omloppstid. När det gäller omloppstiden så kan man anta att det fortfarande är en stor överrepresentation i antalet fynd av planeter med kort omloppstid. Dessa planeter är helt enkelt enklare för Keplerteleskopet att upptäcka än planeter med lång omloppstid. Sannolikt finns det en mycket stor mängd planeter med årslånga omloppstider.

(Bildkälla: NASA)

Får vi snart bilder av en mängd exoplaneter?

Det sker en snabb utveckling inom exoplanetutforskningen. Det gäller inte minst tekniken för att med olika metoder identifiera exoplaneter. Det finns som bekant ett flertal olika metoder för att hitta exoplaneter (läs mer om dessa under fliken "Exoplaneter" ovan). Oftast identifieras exoplaneter med hjälp av s.k indirekta metoder. Det kan vara genom att en planet förmörkar sin värdstjärna när den passerar över solskivan eller att den genom sin gravitation påverkar stjärnans rörelser. Det handlar i båda fallen om mycket små avvikelser i ljus respektive rörelser. Allt känsligare instrument på rymdobservatorier och på jordbaserade observatorier har inneburit att ett stort antal exoplaneter kunnat upptäckas. Inom de närmaste åren kommer vi sannolikt att också få bilder av exoplaneter.

Efter mer än ett decennium av utvecklingsarbete har Lawrence Livermore National Laboratory utvecklat ett instrument som är nästan 10 gånger känsligare än tidigare instrument för att ta bilder av exoplaneter. Instrumentet, Gemini Planet Imager (GPI), som sitter på en av världens största teleskop, Geminiteleskopet i Chile, har nu börjat leverera de första bilderna som visar exoplaneter kring avlägsna stjärnor. Problemet med att kunna identifiera en planet i en bild är att planetens ljus oftast dränks av stjärnans ljus. Även en Jupiterstor planet är en miljard gånger ljussvagare än den stjärna den kretsar kring. Genom att blockera ljuset från stjärnan kan planeter identifieras. Bilden nedan visar planeten Beta Pictoris b, som är en planet som är betydligt större än Jupiter. Det ska bli intressant att se när man utvecklat teknologin så långt att man kan ta bilder av jordstora planeer. Det lär väl ta ett decennium till, minst. Läs mer på Astrobiology Magazines websida.

(Bildkälla: Gemini Observatory)

Bild av Curiosity från ovan

Rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) har tagit en bild av Marsfordonet Curiosity från ovan. Man ser i bildens vänsterkant en bit ner tydligt både fordonet och de spår den skapat under sin färd på Mars. Det är utan tvekan bra skärpa i MRO:s HiRISE-kamera! Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Ännu ett udda exoplanetfynd - en jordstor gasplanet

Floran av udda exoplaneter växer för varje månad. Med en bit över 1.000 upptäckta exoplaneter hittar forskarna förstås en och annan udda himlakropp. Det senaste tillskottet till gruppen udda planeter är KOI-314c. Det är ett s.k "Kepler Object of Interest", dvs ett objekt som Keplerteleskopet identifierat och som nu bekräftats vara en planet. Det udda med KOI-314c är att det är en jordstor gasplanet! Som bekant brukar gasplaneter vara Jupiterstora eller ännu större, men här har vi alltså en relativt liten gasplanet. Planetens diameter är ca 60 procent större än jordens, men dess massa densamma som jordens. Det innebär en väldigt låg densitet, som enligt forskarna måste innebära att planeten har en stor och tät gasatmosfär.

Upptäckten av KOI-314c presenterades på American Astronomical Societys årsmöte i Washington häromdagen av forskare vid Harvard Smithsonian Center for Astrophysics (CfA). Planeten kretsar kring en blek röd dvärgstjärna, ca 200 ljusår från oss. Planetens omloppstid är 23 dygn. Det innebär att det är en het planet, med en temperatur över vattnets kokpunkt, dvs lite drygt 100 grader. Planeten är som sagt "lätt". Den beräknas ha en densitet som bara är 30 procent högre än vatten. Forskarna tror att planeten har en flera hundra kilometer tjock atmosfär bestående av väte och helium. Det kan tänkas att planeten startat sitt liv som en liten Neptunusliknande planet, men successivt förlorat en del av sin atmosfär och därmed krympt i storlek.

Illustration av KOI-314c (Bildkälla: C. Pulliam, D. Aguilar, CfA)

Läs mer om fyndet på Astrobiology Magazines websida samt på Populär Astronomis websida.

Vad kan vi vänta oss av rymdsondsåret 2014?

Jag har i några artiklar sammanfattat rymdsondsåret 2013. Det var på många sätt ett lysande år, med hela 6 rymdsondsuppskjutningar under andra halvåret. Vad kan vi då vänta oss av 2014? Inte så många nya rymdsonder men däremot ett flertal som påbörjar observerandet. Plus åtminstone ett spektakulärt möte i rymden: rymdsonden Rosettas träff med en komet! Mer om det nedan.

2014 blir det bara en rymdsondsuppskjutning, japanska Hayabusa 2. Sonden planeras sändas upp i december i år för att studera en asteroid, med beteckningen (162173) 1999 JU3. Det verkar ha varit en del problem med både teknik och finansiering för den japanska rymdmyndigheten JAXA, så vi får hoppas sonden kommer iväg.

De två Marssonderna Mars Orbiter Mission och MAVEN når fram till Mars i slutet av september och börjar studera marsatmosfär m.m. Även rymdobservatoriet Gaia påbörjar sitt arbete under året. Om inget haveri uppstår (vilket det nog lär göra med tanke på en del rymdsonders ålder)  fortsätter övriga dryga 20 rymdsonder med sina studier av himlakroppar m.m. Plus alla rymdobservatorier. Det ska bli särskilt intressant att följa Marsfordonet Curiositys färd uppför bergssluttningen vid Mount Sharp och månfordonet Yutus fortsatta äventyr. Curiosity firade för övrigt 500 dagar på Mars igår. Hoppas bara att Yutu pallar för de häftiga temperaturskillnaderna i det område den befinner sig.

Bilden nedan visar aktiva rymdsonder och planer för de kommande åren. Det är Olaf Frohn som tagit fram bilden. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn/Armchair Astronautics)

Läs också Emily Lakdawallas mer detaljerade beskrivning av alla rymdsonder under 2014 på Planetary Society Blog.

Årets häftigaste rymdsond är utan tvekan ESA:s Rosetta. Den 20 januari väcks Rosetta till liv från sin slummer (sonden har legat i vila ganska länge nu) inför mötet med kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko som sker i augusti i år. Efter att först studera kometen i detalj ska sonden skicka en liten landare som ska landa på kometen i november. Eftersom det är svårt att få fäste på en så liten himlakropp som en komet (kometkärnan alltså) är landaren försedd med harpuner som skjuts iväg mot kometen för att förankra landaren! Häftigt! Bilden nedan illustrerar landaren, som heter Philae.

Landaren Philae (Bildkälla: ESA)

Även 2014 kan bli ett intressant kometår, åtminstone om man befinner sig på Mars. Kometen C/2013 A1 Siding Springs passerar nämligen tätt förbi Mars. Avståndet beräknas bli endast 41.300 kilometer. Vi får hoppas att rymdsonderna som kretsar kring Mars kan fånga kometen på bild. 

De kommersiella rymdbolagen väntas ta ytterligare några steg framåt. Det gäller dels de två bolag, SpaceX och Orbital Sciences, som lyckats sända rymdkapslar till Internationella Rymdstationen, dels ytterligare några bolag. Vi kan bl a få se den första rymdturistfärden när Virgin Galactics Space Ship Two lyfter från Mojaveöknen. Om allt går som planerat blir det sex passagerare som för det facila priset av 250.000 dollar per person får uppleva en stund av viktlöshet. Ett flertal kändisar har tydligen anmält intresse att följa med, bl a Angelina Jolie, Brad Pitt och Stephen Hawking. 

Flera rymdsonder fortsätter färdas mot sina mål, bl a New Horizons (till Pluto), Dawn (till Ceres) och Juno (till Jupiter). De två förstnämnda kommer fram 2015 och Juno 2016. Så det är inte ett år utan spännande rymdsondsprojekt. Följ den fortsatta utvecklingen här i bloggen.