Kraftigt solutbrott i helgen

I lördags uppvisade solen ännu ett magnifikt utbrott. Det var ett s.k X-klassutbrott, vilket innebär att det handlar om den kraftigaste typen av utbrott. Bilden nedan på den oroliga solytan är tagen av rymdsonden SDO.

(Bildkälla: NASA)

ESA:s kommande Marsfordon ska genomgå tuffa tester

Inom kort kommer ESA att påbörja arbetet med att testa sitt kommande Marsfordon, ExoMars. Det sker i en terräng som skapats för att så gott det går efterlikna den steniga och sandiga Marsterräng som detta fordon så småningom ska köra omkring i. ExoMars, som är ett samarbetsprojekt mellan ESA och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos, är ju ett tvåstegsprojekt. År 2016 resp 2018 sänds rymdsonder mot Mars. I uppskjutningen 2018 medföljer ett fordon. Bilden nedan illustrerar hur fordonet kan tänkas komma att se ut. Den verkar inte utseendemässigt skilja sig nämnvärt från tidigare Marsfordon.

Illustration av ExoMars-fordon (Bildkälla: ESA)

Man har nu gjort i ordning en (relativt liten, bara 27x12 meter) testanläggning i Stevenage, England, där fordonet ska genomgå ett antal tuffa tester. Såväl fordonets hjul som dess kameror och andra instrument ska utprovas för att säkerställa hållbarhet och funktionalitet i övrigt. Testerna ska också hjälpa teknikerna att konstruera en slags autopilot för fordonet, så att den kan köra på egen hand på Mars. Testanläggningen är tänkt att användas även efter att fordonet landat på månen. Om problem uppstår ska man med hjälp av anläggningen kunna hitta fiffiga lösningar på problemen.

Närbild på Saturnusmånen Enceladus

Rymdsonden Cassini har lyckats ta ett antal bilder med hög upplösning på den intressanta Saturnusmånen Enceladus yta. Det är ju den här månen som sprutar ut stora mängder vatten (se HÄR). Tidigare har vi sett bilder på månen som ger intryck av att det är en stor vit isboll. De nya bilderna, som sammanfogats till en bild, visar att Enceladus yta i själva verket är synnerligen ojämn.

(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar månen från lite längre avstånd.

(Bildkälla: NASA)

Fyra små Saturnusmånar i en och samma bild

Rymdsonden Cassini har tagit en fin bild av Saturnusringarna, där man också kan skymta fyra små månar precis utanför ringsystemet (en av dom är innanför den smala F-ringen). Det är, uppifrån och neråt i bilden, Epimetheus, Prometheus, Pandora och Janus. Samtliga månar har en diameter kring 100 kilometer. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Solsystemet växer

NASA rapporterar om fyndet av en ny dvärgplanet långt ut i vårt solsystem. Denna himlakropp, som fått namnet 2012 VP113, kretsar längre ut från solen än någon annan hittills känd himlakropp i vårt solsystem. Som närmast kommer den ca 12 miljarder kilometer från solen, dvs 80 gånger avståndet mellan jorden och solen. Det är t o m långt utanför Kuiperbältet med alla dess små himlakroppar (däribland Pluto). Forskarna tror att det kan finnas hundratals objekt som 2012 VP113 därute i yttre solsystemet.

En illustration av hur en avlägsen dvärgplanet kan tänkas se ut (Bildkälla: NASA)

Man anser det inte omöjligt att där också kan finnas betydligt större himlakroppar, kanske med en massa som är större än jordens! Det skulle i så fall vara en stor, ännu oupptäckt, planet. Flera dvärgplaneter har lite märkliga omloppsbanor kring solen, vilket kan tala för att de påverkas av någon massiv himlakropp. Det har under de senaste årtiondena spekulerats en hel del om eventuella oupptäckta planeter långt ute i solsystemet. Än så länge finns inga bevis för sådana planeter, men kanske kommer man en vacker dag att upptäcka fler än dagens åtta planeter.

Kartläggning av månens nordpol

NASA:s rymdsond Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) har kartlagt månens nordpol in i minsta detalj. Bilderna nedan visar nordpolen i en översiktsbild och i tre alltmer detaljerade bilder.Bilden längst ner till höger är med så hög upplösning som 2 meter per pixel! Den stora bilden är en mosaik av ett mycket stort antal bilder. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

NASA:s budgetförslag för 2015

NASA har presenterat sitt budgetförslag (eller rättare sagt budgetäskande) för verksamhetsåret 2015. Det finns både positiva och negativa nyheter i förslaget.

NASA begär ett anslag på 17.460,6 miljoner dollar, dvs en bra bit över 100 miljarder svenska kronor, för 2015. Det innebär faktiskt en liten sänkning jämfört med vad NASA fått de senaste åren. Även om budgetanslaget fortfarande är mycket stort, så rör det sig om bara 0,5% av den totala amerikanska statsbudgeten. NASA:s andel av statliga budgetmedel har under en längre tid blivit allt mindre. Under rymdkapplöpningen gyllene era i mitten av 1960-talet utgjorde NASA:s budget mer än 4% av den totala statsbudgeten. Omräknat till dagens penningvärde hade NASA över 30 miljarder dollar per år att röra sig med på den tiden. Inte undra på att man sköt upp raketer var och varannan månad under dom åren. På engelskspråkiga Wikipedia finns en intressant tabell som illustrerar den ekonomiska utvecklingen för NASA (se HÄR).

(Bildkälla: NASA)

Vad vill då NASA göra med sina dryga 17 miljarder dollar? Hälften av pengarna går till den internationella rymdstationen och "infrastruktur". Det senare handlar om utveckling av raketer, rymdteknologi och allt annat som krävs för att bedriva rymdverksamhet. Området "Planetary Science", som rör utforskningen av planeter, månar, asteroider m.m med hjälp av rymdsonder tar bara knappa 1,3 miljarder dollar i anspråk. Det gör att NASA tvingas föreslå nedläggning av några av de pågående projekten. Två sådana projekt är Marsfordonet Opportunity och månsonden LRO, som båda kan komma att avvecklas redan under det här året. Samtidigt föreslås en fortsatt satsning på det Marsfordon som planeras sändas upp kring år 2020. Bemannade rymdfärder till en asteroid (år 2025) resp till Mars (2030-talet) finns med i planen. Fortsatt utveckling av James Webb-teleskopet samt av kommersiell rymdfart likaså. En intressant post i budgeten är ett anslag som rör planering av en rymdsondsexpedition till Jupitermånen Europa, någon gång under 2020-talet. Spännande!

NASA hoppas få tilläggsanslag för att kunna fortsätta finansiera alla nu pågående projekt. Obamaadministrationen har föreslagit att statsbudgeten tillförs extraanslag på totalt 56 miljarder dollar, varav kanske närmare 900 miljoner dollar skulle kunna tillfalla NASA. Syftet med extraanslagen är att få fart på den amerikanska ekonomin. Frågan är väl om kongressens båda kammare ger bifall till denna stora satsning, som skulle öka det amerikanska budgetunderskottet ytterligare.

Läs mer om NASA:s budgetförslag HÄR. Läs också Planetary Societys kommentar till budgetförslaget HÄR. Det bör betonas att det hela fortfarande bara är ett förslag. Mycket kan komma att hända i den fortsatta budgetprocessen inför 2015. De amerikanska politikerna i senaten och representanthuset har ju inte direkt varit eniga i ekonomiska frågor under senare år.

Venus har en regnbåge

Den europeiska rymdmyndigheten ESA:s rymdsond Venus Express har observerat en regnbågsliknande formation i planeten Venus atmosfär. Det är första gången man observerar något som liknar en regnbåge på en annan planet än jorden. Även om det kanske inte ser ut som en regnbåge så är det i alla fall lika färgglatt! Läs mer om nyheten på ESA:s websida HÄR.

(Bildkälla: ESA)

2014 är sannerligen det stora exoplanetåret!

Efter 20 år med upptäckter av exoplaneter lite då och då så blev 2014 året då det lossnade på allvar. I och med NASA:s rapportering för två veckor sedan om upptäckten av 715 nya exoplaneter är vi nu uppe i nästan 1.800 planeter. Bilden nedan illustrerar verkligen det exceptionella exoplanetåret 2014.

(Bildkälla: NASA)

Med alltmer avancerade rymdteleskop i pipeline att sändas upp de närmaste åren kommer vi sannolikt att kunna redovisa tiotusentals exoplaneter om några år. Nya fynd kommer att bli rutin och inte bli föremål för särskilt mycket rapportering i rymdmedia, om det inte rör sig om jordliknande planeter. Det är upptäckten av "jordkopior" vi nu vill ha rapporter om.

Vad är då en "jordkopia"? Jo, en jordstor planet som kretsar inom den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna och som har en atmosfär med "rätt" innehåll. Planeter med atmosfärer kommer att bli högintressanta studieobjekt när observationstekniken utvecklas och möjliggör mer detaljerade atmosfärstudier. En planet i den beboeliga zonen med en lagom tät atmosfär kan ha förutsättningar att utveckla liv. Undrar just när det första fyndet av en sådan planet sker. Före år 2020? Ja, kanske.

Rymdsonden Cassini passerade för hundrade gången förbi Saturnusmånen Titan

Rymdsonden Cassini har snart kretsat kring Saturnus i tio år. Många varv runt planeten och dess månar har det blivit. Sonden gjorde häromdagen sin hundrade flygning förbi månen Titan, den största av Saturnus månar. Den här gången passerades Titan på bara 1.500 kilometers avstånd. Varje passage ger nya kunskaper om denna atmosfärtäta måne. Läs mer om Titan på NASA:s websida.

(Bildkälla: NASA)

Nytt nummer av Populär Astronomi

Årets första nummer av tidskriften Populär Astronomi har nu släppts. Jag har som prenumerant ännu inte fått tidningen så jag har inte läst den, men den ska bland annat innehålla en längre artikel om rymdsonden Rosetta + en hel del annat spännande.

Ett flertal nya beboeliga planeter har upptäckts

Häromdagen skrev jag om Keplerteleskopets upptäckt av hela 715 nya exoplaneter. Denna enorma mängd nya planeter verkar ha ställt till vissa problem för alla de databasadministratörer som har en ambition att redovisa aktuella exoplanetuppgifter. Det är först nu, en vecka efter publiceringen av fynden, som databaser och websidor så sakteliga börjar uppdateras. Planetary Habitability Laboratory (PHL) redovisar när detta skrivs att det totala antalet upptäckta exoplaneter uppgår till 1.793. Flera nya potentiellt beboeliga planeter finns bland de nyupptäckta exoplaneterna. PHL har fått rita om "kartan" totalt. Nu anger man hela 20 s.k superjordar, dvs planeter något större än jorden, som potentiellt beboeliga. Det är nästan en fördubbling från de 12 planeter som tidigare redovisades. Bilden nedan visar rankinglistan vad gäller "Earth Similarity Index" - exoplaneters likhet med jorden (klicka på bilderna nedan för att förstora dem).

(Bildkälla: PHL)

Topplistan har som synes fått några nykomlingar. Att det rör sig om "potentiellt beboeliga" exoplaneter bör betonas. Vår kunskap om planeternas eventuella atmosfärer och annat av betydelse för att de ska vara beboeliga, är mycket bristfälliga. De uppgifter som PHL redovisar utgår ifrån planeternas avstånd från sina stjärnor, dvs att de kretsar kring stjärnorna inom den beboeliga zonen. Det finns därmed förutsättningar för att planeterna kan hysa liv, men de kan också mycket väl likna Mars och Venus, som båda två sannolikt idag inte hyser något liv (Dock med viss reservation för underjordiskt liv på Mars).

Det är också intressant att notera att man bland de nya exoplaneterna upptäckt ganska många som ingår i planetsystem med mer än en planet. Personligen tror jag att intresset för just planetsystem med mer än 3-4 planeter kommer att vara av största intresse i framtiden. Mycket talar nämligen för att planeternas omloppsbanor runt solen i vårt eget solsystem stabiliseras av de stora planeterna Jupiter och Saturnus. Stabilitet ökar kraftigt förutsättningar för att liv ska uppstå och utvecklas. Att hitta solsystemskopior är därför varje exoplanetforskares dröm.

Lite mer fakta för de 1.793 planeterna (källa: PHL:s websida):

• de finns i totalt 1.102 planetsystem, där fortfarande 1- och 2-planetsystem dominerar. Man upptäcker dock alltfler planetsystem med mer än 4 planeter. Till dags dato har 16 sådana planetsystem upptäckts, varav ett planetsystem med hela 7 planeter. Vårt solsystem med sina 8 planeter leder dock fortfarande ligan.
• de består av 1.445 heta planeter, 133 varma planeter och 203 kalla planeter. 12 planeter har inte kunna klassificeras vad gäller temperatur.
• av planeterna är 19 stycken mindre än jorden, 109 jordstora och 532 s.k superjordar. Resterande 1.133 planeter är Neptunusstora eller större. De största är betydligt större än Jupiter.
• ännu har ingen planet upptäckts som kan klassificeras som "varm jordstor planet", dvs en planet som liknar jorden vad gäller storlek och temperatur

Som synes väntar vi fortfarande på den där jordkopian, en planet som i allt väsentligt liknar jorden. Än så länge har ingen sådan upptäckts, men bland de dryga 3.000 planetkandidater som Keplerteleskopet identifierat kan det finnas en handfull enligt NASA:s bedömningar. Det mest intressanta med tillskottet på dryga 700 planeter är att man nu börjar upptäcka allt fler små planeter. Diagrammet nedan visar tydligt att mängden småplaneter ökat dramatiskt. När man ser detta så inser man samtidigt hur synd det var att Keplerteleskopet fick tekniska problem precis när den bara behövde bekräfta en del av sina planetkandidatfynd genom att återupptäcka dom ytterligare några gånger. Ett stort antal av dessa planetkandidater är sannolikt små planeter.

Planetary Habitability Laboratory redovisar som sagt 1.793 exoplaneter på sin websida. De andra exoplanetsiterna redovisar andra uppgifter. Open Exoplanet Catalogue redovisar (mycket översiktligt) 1766 exoplaneter medan NASA:s websida redovisar 1.690. Min normala huvudkälla vad gäller exoplaneter, Exoplanet.eu, rapporterar dock fortfarande "bara" 1.081 exoplaneter. Även om den sistnämnde websidan uppdateras genom att de 715 planeterna läggs till så kan man konstatera att ingen av databaserna har samma antal upptäckta planeter. Det beror på att man har lite olika kriterier för vad som ska räknas som "bekräftade exoplaneter". Hur vore det om man kunde enas i frågan?! Det hade underlättat för både proffsastronomer och amatörastronomer. Det blir lite löjligt med dessa skillnader i data.

Europa alltmer aktiv i rymden

Det europeiska rymdsamarbetet inom ramen för ESA möjliggör alltmer avancerade rymdsondsprojekt. ESA konkurrerar nu på allvar med NASA om att bli ledande i rymden. Fortfarande är det så att NASA är den klart dominerande rymdaktören, men den närmaste tioårsperioden har ESA väl så många nya rymdsondsprojekt som NASA.

(Bildkälla: ESA)

Vad är på gång för ESA:s del? Här kommer en liten sammanställning av det viktigaste:

• Rymdteleskopet Gaia, som sändes upp i december 2013, genomför en rad tester av instrument m.m för att snart börja sitt uppdrag: att observera en miljard stjärnor i Vintergatan. Om allt fungerar som det ska finns goda förutsättningar för Gaia att göra en enorm mängd intressanta upptäckter som kommer att öka vår kunskap om Vintergatan.
• Rymdsonden Rosetta som i maj månad kommer i närkontakt med kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. I november sänder sonden ner kometlandaren Philae, som ska försöka sig på en landning. Det blir grejer det om det lyckas!
• Rymdsonden BepiColombo som sänds upp 2015 mot Merkurius. NASA:s rymdsond Messenger kommer därmed att få konkurrens. Även om Merkurius är ganska nära jorden tar färden dock hela 8 år, så här får vi ha en god portion tålamod. 
• ESA:s stora Marsprojekt ExoMars som med två rymdsondsuppskjutningar 2016 respektive 2018 kommer att göra ESA jämbördig med NASA på Mars. Projektet genomförs i samarbete med ryska Roscosmos och inkluderar både Marslandare och Marsfordon.
• ESA:s exoplanetteleskop Cheops som sänds upp 2017 kommer att fokusera på att upptäcka planeter kring stjärnor i vår närhet.
• Solsonden Solar Orbiter ska studera solens i detalj. Den kommer därmed att komplettera de NASA-rymdsonder (SDO, SOHO, Stereo) som just nu observerar solen. 2017 är det tänkt att Solar Orbiter ska sändas upp.
• Rymdsonden Euclid sänds upp 2020 för att försöka få klarhet i det här med mörk materia och mörk energi och vad det egentligen är. 
• Rymdsonden JUICE sänds upp 2022 för en färd mot Jupiter och dess månar. Sonden kommer att studera de stora Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto. En och annan titt på Io lär det väl också bli i förbifarten kan jag tro.
• Rymdteleskopet Plato sänds upp 2024 för att söka efter exoplaneter kring en miljon stjärnor.

Vilket rymdsondsprogram! ESA har en riktigt bra websida med länkar till alla sina rymdsondsprojekt.

Ett flertal kraftiga solutbrott de senaste veckorna

Solen har varit aktiv de senaste veckorna och haft några riktigt spektakulära utbrott. Kolla bara på bilden och videofilmen nedan. Bilden visar ett utbrott som kom upp i X4.9, vilket är bland det högsta under den här 11-åriga solcykeln. Det är solsonden SOHO som tagit bilden. Det svarta fältet i bilden har inget med utbrottet att göra.

(Bildkälla: NASA)

Videon nedan visar det hela ännu bättre. Kolla in detaljer om solaktiviteten på websidan Rymdväder.

(Källa: Youtube)

Märkligt stenlandskap på Mars

Marsfordonet Curiosity kör just nu i en mycket märklig terräng. På de bilder som Curiosity tagit kan man se en stor mängd mycket skarpa stenformationer. Jag gissar att NASA-teknikerna fick lite panik när dom fick syn på dessa bilder. Curiosity har nämligen problem med sina aluminiumhjul, som fått en hel del skador av vassa stenar. Blotta tanken att köra rätt över de här stenarna kan göra den mest rutinerade tekniker (och forskare) nervös. I bakgrunden på bilden nedan syns berget Mount Sharp. Det är dit Curiosity är på väg. Förmodligen genom att ta en liten omväg.

(Bildkälla: NASA)

715 nya exoplaneter har upptäckts av Keplerteleskopet!

Antalet upptäckta exoplaneter ökade dramatiskt i veckan när NASA meddelade att Keplerteleskopet identifierat hela 715 nya exoplaneter. I ett nafs ökade antalet upptäckta planeter med nästan 70%, till ca 1.800 styck. De nyupptäckta planeterna kretsar kring 305 olika stjärnor. Det innebär att man upptäckt en rad multiplanetsystem. Det börjar visserligen bli lite av rutin att nya planeter upptäcks, men 715 på en gång! Dessutom är 95% av dessa planeter mindre än Neptunus, vilket är extra intressant. Det flesta är dock betydligt större än jorden. Det är också så att endast ett fåtal av planeterna är inom den beboeliga zonen där förutsättningarna för liv är goda. Fyra av planeterna är s.k superjordar, med en storlek som är ungefär dubbelt jordens, och som befinner sig inom den beboeliga zonen kring sina respektive stjärnor.

Illustration av exoplanetsystem (Bildkälla: NASA)

Det var i och för sig inte så oväntat att vi skulle få en explosionsartad utveckling vad gäller exoplanetfynd. Antalet s.k planetkandidater har ju varit en bra bit över 3.000 så det var bara en tidsfråga innan ett stort antal av dem skulle bli bekräftade som varandes planeter.

Upptäckten av de nya exoplaneterna har gett ett antal forskare och webredaktörer extra arbete. Flera av de stora websidorna som avser exoplaneter har ännu inte hunnit uppdatera sina sidor med detaljfakta om de nya planeterna. NASA:s websidor ger översiktliga uppgifter om planeterna. På Keplerteleskopets websida anges att teleskopet nu upptäckt 961 planeter.

Rymdsondsstatus mars 2014

Olaf Frohn har uppdaterat websidan Armchair Astronautics med aktuell status vad gäller aktiva rymdsonder och rymdsonder som planeras skjutas upp de närmaste åren. Noterbart är att det finns fler kinesiska rymdsondsprojekt i pipeline än tidigare. Ett kinesiskt rymdsondsprojekt med sikte på att utforska en asteroid finns nu i den kinesiska rymdmyndigheten CNSA:s planer. Bilden nedan visar rymdsonder "in action" just nu. I bildens nederkant visas planerade rymdsonder. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla Olaf Frohn, Armchair Astronautics)