Ännu en fin bild på asteroiden Vesta

Gårdagens "Image of the Day" av Vesta är fin. Den visar ett flertal relativt stora och djupa kratrar på Vesta:s yta. Rymdsonden DAWN sänder mängder med fina bilder från denna knubbiga asteroid.


(Bildkälla: NASA)

Se mer bilder på: http://dawn.jpl.nasa.gov/multimedia/imageoftheday/archives.asp?month=2011-September

Forskarna är oeniga om förekomsten av metangas i Mars atmosfär

SpaceDaily rapporterar idag att det finns skilda åsikter bland forskare om förekomsten av metangas i Mars atmosfär. T o m forskare knutna till NASA:s olika projekt gör olika tolkningar av data från de observationer som gjorts av Marsatmosfären. Redan 2003-2004 gjordes flera upptäckter av metangas på Mars. Det var dels markbaserade observatorier som hittade tecken på metangas, dels ESA:s rymdsond MARS EXPRESS som tyckte sig se svaga tecken på förekomst av denna gas. Nya observationer några år senare visade dock att metangasen tycktes ha försvunnit. Gasens förekomst tycks vara kopplad till sommarsäsongen på Mars.

Det är förknippat med en del mätsvårigheter att identifiera metangasen på Mars. Detta har gjort att det tycks råda stor oenighet bland forskarna om det verkligen är denna gas man hittat. Kanske avgörs saken av rymdsonden MARS SCIENCE LABORATORY (MSL) med Marsfordonet Curiosity, som har instrument för att försöka påvisa eventuell förekomst av denna gas. En ännu mer utförlig undersökning planeras ske när rymdsonden ExoMars skickas upp 2016. Instrumenten på den rymdsonden ger möjligheter till än mer detaljerade analyser av Mars och dess atmosfär.


Illustration av MSL (Bildkälla: NASA)


Illustration av ExoMars (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Methane_Debate_Splits_Mars_Community_999.html

Nya besparingar som kan drabba utforskningen av solsystemet mycket hårt

Flera amerikanska medier, bl a den amerikanska tidningen The Atlantic och websidan SpacePolitics,  rapporterar att den amerikanska senatens Appropriations Committee i förra veckan har behandlat budgetförslag för 2012 inom energiområdet. Det amerikanska energidepartementet har begärt anslag för att åter börja tillverka plutonium-238, men kommitténs väljer att inte ge budgetmedel till det. Om förslaget går igenom kan denna besparing på, i dessa sammanhang, blygsamma 15 miljoner dollar sätta stopp för framtida rymdsonder till de yttre delarna av vårt solsystem. NASA använder sig nämligen av denna plutoniumisotop i s.k Radioisotope Thermoelectric Generators (RTG) för långväga uppdrag i rymden, såsom CASSINI-rymdsonden till Saturnus.

Budgetförslaget tycks tyda på viss byråkrati i den amerikanska statsförvaltningen. Det är visserligen energidepartementet som ansvarar för och finansierar tillverkningen av Plutonium 238, men det är NASA som använder det. Politikerna i den aktuella budgetkommittén tycks inte ha klart för sig konsekvenserna av denna lilla besparing. Den kortsiktiga lösningen är köpa plutonium av Ryssland, vilket man också gjort under årens lopp, men frågan är väl hur länge Ryssland har möjlighet och lust att sälja. Låt oss hoppas att fakta om konsekvenserna kan få politikerna att ändra sig, för tyvärr är det så att rymdsonder till de yttre delarna av vårt solsystem fortfarande kräver radioaktiva drivmedel.

Läs mer på: http://www.theatlantic.com/technology/archive/2011/09/the-15-million-budget-battle-that-may-end-outer-solar-system-exploration/244925/

Läs också: http://www.spacepolitics.com/2011/09/11/senate-energy-bill-includes-no-pu-238-funding/

Forskare i Hongkong har tagit fram en metod för att i detalj kartlägga månen

Websidan Physorg rapporterar idag att forskare vid Hongkong Polytechnic University utvecklat en metod för att mer detaljerat kartlägga månytan. Metoden utgår från analyser av data från den kinesiska rymdsonden CHANG'E 1:s utforskning av månen, men även från andra rymdsonders utforskning.  Projektet att försöka beskriva månens geografi mer detaljerat startade redan 2006. Bl a har forskarteamet tagit fram en 3D-modell av månen och beräknat månskorpans tjocklek på den för oss synliga sidan av månen och "baksidan". Tjockleken är 40 resp 50 kilometer.

Det här med tjockleken på månskorpan är lite intressant med tanke på teorierna om att månens "baksida" bildats genom en kollision med en andra måne. Det skulle ju kunna förklara att skorpan är lite tjockare. Jag beskrev denna s.k Big Splat-teori i ett inlägg den 8/9 angående uppdraget för rymdsonden GRAIL. Vi får väl se om denna rymdsond kan bekräfta de kinesiska uppgifterna.


Illustration av Chang'e 1 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-09-hong-kong-scientists-great-lunar.html

Brist på astronauter är redan ett faktum!

Apropå mitt inlägg igår om det långtråkiga i att åka till Mars: Idag skriver UniverseToday om att det redan nu råder brist på kvalificerade astronauter och att det kan bli än värre framöver! År 1999 hade man 150 astronauter. Idag är man nere i endast 61. Orsaken tros vara bristen på tydliga mål, åtminstone på kort och mellanlång sikt, vad gäller bemannade rymdfärder. Att ha långsiktiga mål kring år 2030 om färder till asteroider eller till Mars är kanske inte så lockande. När dessutom rymdfärjorna lagts i malpåse och astronauter i rymdsondssimulatorn i Moskva upplever "Mars-färden" som synnerligen långttråkig blir astronautjobbet inte särskilt attraktivt.

Jag tror nog att det, när det kommer till en riktig Marsfärd, ändå finns en stor mängd hugade resenärer.

Läs mer på: http://www.universetoday.com/88838/nasa-facing-astronaut-deficit/

Strid på flera olika plan om JAMES WEBB-TELESKOPET

Som jag befarade i ett tidigare inlägg så kommer det att bli en strid mellan olika intressen när det gäller JAMES WEBB-TELESKOPET:s (JWST) vara eller icke vara. Dels pågår ju den politiska beredningen av den amerikanska statsbudgeten, dels har det nu blivit en strid mellan olika forskarfraktioner i USA om teleskopets framtid. Det hela handlar ju (som vanligt) om pengar, eller snarare bristen på pengar. Mycket talar för att NASA:s budget för de kommande åren blir reducerad och även om man genom omfördelningar lyckas få fram en fortsatt finansiering till JWST så slår det hårt på annan rymdforskning. Den beräknade kostnaden för JWST-projektet är uppe i 8,7 miljarder dollar. Som jämförelse kan nämnas att en del av de senaste rymdsondsprojekten "bara" kostar 0,5 miljarder dollar. NASA:s samarbete med en del privata rymdföretag syftar till att försöka sänka kostnaderna för enskilda projekt ytterligare.

I Nature News Blogs beskrivs hur det nu har blossat upp en strid mellan olika forskarfraktioner. Solforskare, planetforskare och forskare som sysslar med specifika rymdsondsprojekt till solsystemets himlakroppar tycker inte att JWST ska få äta upp en för stor del av den gemensamma rymdkakan. Rymdteleskopet är ju inte primärt till för att studera solsystemets himlakroppar, utan kommer främst att fokusera på galaxer, stjärnhopar m.m miljarder ljusår bort.

Även om jag skriver om rymdsonders utforskning av solsystemet i denna blogg så tycker jag ändå att JWST har högsta prioritet. Vad som egentligen hände strax efter Big Bang och hur det tidiga universum utvecklades är utan tvekan bland de mest intressanta frågeställningarna att få kunskap om. Vi är ju ändå relativt nära (?) att få avgörande kunskaper om detta, bara vi kan se lite längre bort i universum.

Det återstår att se hur det går med JWST. Jag återkommer inom kort med rapporter från den amerikanska kongressens budgetberedning. Dom amerikanska politikerna är ju tillbaka från semestern så det bör väl hända något de närmaste veckorna.

Läs mer på: http://blogs.nature.com/news/2011/09/planetary_scientists_webb_tele.html

Hur kul är det egentligen att åka till Mars?

Det finns ju stunder när man tycker att det är lite tråkigt på jobbet, men frågan är väl om inte de 6 astronauterna som för 465 dagar sedan gick in i "Marsfarkosten" MARS 500 upplever höjden av tristess?! Mars 500 är ett samarbetsprojekt mellan Ryssland och ESA och går ut på att simulera en bemannad rymdresa till Mars. Den s.k rymdsonden lyfter således inte en meter utan befinner sig stadigt på backen (eller rättare sagt golvet) i Ryska vetenskapsakademins lokaler utanför Moskva.

De 6 astronauterna består av tre ryssar, två europeer och en kines. Tanken är att de ska utföra alla de sysslor som en riktig Marsfärd kräver. Det har dom också gjort, men i en artikel i Aftonbladet beskrivs att den ena dagen liknar den andra och att det blir väldigt långtråkigt med alla rutiner. Det hela pågår nämligen i 520 dagar och det är ju väldans lång tid. Den 5 november i år är det dock slut på det tråkiga.

Eftersom Mars tycks vara en av de mest intressanta resmålen för framtida bemannade rymdfärder, så är det lite bekymmersamt att astronauterna blir uttråkade. Så NASA, ESA och Roskosmos kanske får annonsera efter hugade Mars-resenärer!

Läs mer på: http://mars500.imbp.ru/en/index_e.html

Läs också: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13596436.ab