Rymdsonden Dawn har fått tekniska problem

NASA rapporterar att rymdsonden Dawn har fått vissa tekniska problem. En viss risk finns att sonden kan få svårt att genomföra observationer fullt ut när den inom kort lämnar asteroiden Vesta för att färdas mot dvärgplaneten Ceres. Problemen är likartade de som rymdteleskopet Kepler råkat ut för. Det är en indikator ("Reaction wheel") som syftar till att ha koll på rymdsondens exakta position som krånglar.

Annars kommer det just nu inte så mycket nyheter från Dawn. Det kommer dock dagligen lite bilder från sonden. Här nedan är den senaste som visar Aquilia-kratern som fotograferats från hög resp låg omloppsbana. För bildgalleriet, klicka här.


(Bildkälla: NASA)

Ovanligt med Jupiterstora exoplaneter enligt Keplerforskare

Forskare vid Caltech som studerat rymdteleskopet Keplers data tror att det är relativt ovanligt med exoplaneter av Jupiters storlek. Däremot tycks det vara mycket vanligt med jordstora exoplaneter.  På NASA:s websida om exoplaneter redovisar man de analyser som hittills gjorts av Keplerdata. Forskarna tror att det kan finnas jordstora planeter runt i princip alla stjärnor.

Exoplanetutforskningen har bara börjat, trots att man nu hållit på i 20 år och sökt efter planeter runt andra stjärnor. Inledningsvis hittade man mest stora heta planeter som kretsade nära sina respektive stjärnor. Dessa "heta Jupiters" är förstås lättare att hitta med de metoder som används. De har korta omloppstider och påverkar därmed sina stjärnor mer tydligt. I och med att Keplerteleskopet upptäckt lite drygt 70 planeter och dessutom identifierat ett stort antal exoplanetkandidater har man fått en delvis annan bild av planeter runt andra stjärnor. Enligt forskarna kan det vara så att stjärnor som skapas ur moln med högre halter av metaller lättare bildar Jupiterliknande planeter. Jordbaserade teleskop har studerat vår närmaste omgivning och det finns skäl att tro att stjärnorna i denna del av galaxen har högre halter av metaller och att det därmed har skapats fler Jupiterstora planeter. Keplerteleskopet studerar ett område som innehåller en större variation av stjärnor och där jordliknande planeter lättare bildas. Forskarna ska nu försöka mäta metallhalterna i det område som Keplerteleskopet observerar för att se om teorin håller.


Andel små och stora exoplaneter (Bildkälla: NASA)

Vad gäller exoplaneter i allmänhet har det varit förvånansvärt lite nya upptäckter i år. Jag hade nog förväntat mig åtminstone några hundra nya exoplaneter, men nyupptäckternas antal under 2012 har hittills stannat vid endast några tiotal. Det är lite förvånande med tanke på att Keplerteamet publicerat en lista på nästan 2.300 exoplanetkandidater. Man hade väl kanske trott att ett stort antal av dessa successivt skulle bli bekräftade som exoplaneter med hjälp av dels jordbaserade teleskop, dels Keplerteleskopet. Det behövs kanske mer tid för att analysera Keplerdata och att vi under 2013 kommer att mer fakta om exoplanetkandidaterna.

Vad gäller Kepler har det varit lite tekniska bekymmer under sommaren som kan ha försenat observationer. De senaste "Kepler Mission Manager Updates" har beskrivit problem med ett av teleskopets s.k "reaction wheels". Det är en indikator som ser till att teleskopets orientering gentemot stjärnorna är korrekt. Det finns totalt fyra sådana indikatorer och för närvarande fungerar alltså endast tre av dessa. Exakt orientering är en förutsättning för att kunna mäta de små ljusvariationer som exoplaneter förorsakar när de passerar "solskivan" på en stjärna. Informationen på Keplerprojektets websida är ganska knapphändig, men det kan vara så att problemen är större än vad man gått ut med. Detta kan vara en förklaring på  varför så få nya exoplaneter upptäckts under 2012.

Rekordhastighet på ett solutbrott har noterats

Rymdsonden STEREO har noterat en mycket snabb CME, dvs en koronal massutkastning. från solen. Den 23 juli i år kastades solmateria ut i rymden med en hastighet på ca 3.000 kilometer i sekunden! Rymdsonden, som observerat solen sedan 2006, har aldrig tidigare mätt upp en sådan hastighet på en CME. Det ser ganska dramatiskt ut på NASA-filmen:

(Källa: NASA)

9 kratrar på Merkurius har fått "konstnärliga" namn

Internationella Astronomiska unionen har nu döpt ytterligare 9 av Merkurius kratrar. De är alla lokaliserade vid planetens nordpol. Samtliga har fått namn efter författare, konstnärer eller musiker. Så nu har vi t.ex en krater som heter Tolkien (knappt 50 kilometer i diameter) och en som heter Gaudi. Sedan tidigare har ett stort antal kratrar namngivits allteftersom rymdsonden Messenger fotograferat Merkuriusytan. Så de 9 kratrarna blir grannar med bl a kratern Mendelsohn och kratern Goethe. Kulturellt ska det vara!

Curiosity snart redo att börja köra omkring på Mars

Det kommer statusrapporter angående Marsfordonet Curiosity ganska frekvent (åtminstone de första veckorna). NASA berättar i en 2 minuter lång film om vilka tester m.m man gjort under veckan. Det ser ut som allt fungerar enligt plan. Ny programvara laddas till Curiosity inför det uppdrag den nu har framför sig. Kolla in filmen här.

(Källa: NASA)

B612 Foundation - privat initiativ för att jaga nära-jorden-asteroider

Det börjar dyka upp en hel del intressanta privata initiativ vad gäller utforskningen av vårt solsystem. Dels är flera kommersiella företag långt framme i utvecklingen av raketer och rymdsonder. Det bästa exemplet på det är förstås SpaceX som för några månader sedan dockade med den internationella rymdstationen ISS. Dels finns det planer på att starta projekt kring gruvdrift på asteroider. Nu berättar websidan UniverseToday om B612 Foundation som vill börja utforska alla de asteroider som kommer nära jorden och som kan utgör ett hot mot vår existens. Enligt B612 Foundation finns det uppemot en halv miljon objekt som är större än den asteroid/meteor som ödelade ett område på flera tusen kvadratkilometer i Tunguska, Ryssland, år 1908. Endast en bråkdel av dessa har kartlagts.


Asteroiden 2011 AG5, en av många asteroider som kommer nära jorden (Bildkälla: NASA)

B612 Foundation är inget amatörgäng med vilda drömmar, utan består av synnerligen rutinerat rymdfolk. Här finns bl a Apollo 9-astronauten Rusty Schweickart, ISS-astronauten Ed Lu, Stanford-professorn Scott Hubbard som är f.d NASA-expert kring Marsfärder m.fl. 612B Foundation anser att NASA inte satsar tillräckligt på att utforska de s.k near-earth-asteroids och att risken är uppenbar att NASA:s budget de kommande åren inte kommer att inrymma resurser till detta. Nu vill man kartlägga vartenda objekt som kan tänkas ha en omloppsbana som hotar jorden. Det hela ska ske med hjälp av en rymdsond som medför ett 20-tums teleskop som studerar asteroiderna i infrarött ljus. Rymdsonden, kallad Sentinel, ska placeras i omloppsbana runt solen. Man tänker sig att ta hjälp av SpaceX och deras Falcon 9-raket för att få upp rymdsonden. Ska bli intressant att se om det blir något av det hela.

Namnet B612 kommer från den franske författaren Antoine Saint-Exuperys novell "Lille prinsen" som handlar om en pilot som kommer från en liten planet som heter B612.

Forskare har upptäckt plattektonik på Mars

An Yin, forskare vid University of California, har upptäckt vad som tycks vara plattektonik på Mars. Plattektonik innebär att övre delen av jordskorpan består av olka plattor som inbördes "flyter". Man har tidigare trott att plattektonik i solsystemet endast förekommer på jorden. An Yin har analyserat bilder som tagits av rymdsonden Themis samt av Marssonden MRO och har då funnit att Mars har en primitiv form av plattektonik som kanske liknar det som jorden upplevde för länge sedan. På de bilder forskaren har studerat upptäckte han spår av förkastningar m.m, liknande de man kan se mellan plattorna på jorden. På Mars finns solsystemets största kända kanjon, Valles Marineris, som slår Grand Canyon i USA med hästlängder. Den är hela 4.000 kilometer lång, dvs hela 9 gånger längre än Grand Canyon. Forskare har länge undrat hur Valles Marineris uppkommit, men nu hävdar Yin att det är två plattor på Mars som rör sig och skapar denna kanjon. Läs mer om detta på tidningen Astronomys websida.

Det är intressant om Yins teori stämmer. Plattektonik anses nämligen vara en viktig faktor som bidrar till att öka förutsättningarna för uppkomsten av liv. Grundämnen mellan "fast mark" och atmosfär utväxlas. En livgivande atmosfär kan då bildas. På Mars har dock med tiden skapats en atmosfär bestående huvudsakligen av koldioxid. Växthusgaseffekten är mycket hög och inte särskilt nyttig för ens primitiva organismer. En fråga av intresse att få svar på är hur Mars utveckling sett ut under de senaste miljarderna år. Det är bl a det som rymdsonder, Marsfordon m.m utforskar.



Sprickdalen Valles Marineris (Bildkälla: NASA)