Intressant i Vetenskapens värld om solutbrott

Vetenskapens värld är för det mesta riktigt sevärt. Det har dessutom varit en hel del astronomi under hösten vilket ju är extra trevligt. Dagens avsnitt handlade om solutbrott och vad de kan innebära för problem i vårt högteknologiska samhälle. Solen är nu på väg mot en mer aktiv period i sin 11-åriga cykel. Under 2013-2014 är solaktiviteten på topp och vi får räkna med ett antal rejäla solutbrott. Någon eller några av dessa kan vara riktade mot jorden och förorsaka kraftiga störningar på kommunikationsutrustning, satelliter m.m.

NASA:s solsonder håller koll på solen. På rymdsonden SOHO:s websida kan man få en massa intressant information om status just nu. Man kan få bilder nästan i realtid från solen, som bilden nedan.

(Bildkälla: NASA)

Man kan också få en rymdväderrapport i form av en dashboard med en massa statusbilder. Kolla in sidan HÄR.

Kinesisk rapportering från sonden Chang'e 2:s möte med asteroiden Toutatis

Jag skrev i ett inlägg igår (med uppdatering idag) om de finfina bilder som den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 tagit på asteroiden 4179 Toutatis. Nu börjar det också komma lite rapportering från kinesisk media kring rymdsondens träff med asteroiden.

(Bildkälla: news.xinhuanet.com/photo, chinanews.com)

Xinhuanet.com har en elegant illustration av Chang'e 2:s färd sedan den lyfte från jorden i oktober 2010. Sondens primära uppdrag var ju att studera månen, vilket den också gjorde mycket framgångsrikt. Därefter placerades den vid solen-jordens Lagrangepunkt 2 för att därifrån skickas vidare mot Toutatis. Nu fortsätter Chang'e 2 sin färd ut i rymden. Det som är intressant med den här rymdsonden är att den tycks kunna genomföra ett flertal uppdrag under en tidsperiod på mer än två år. Kanske en idé även för NASA att ta efter?!

(Bildkälla: news.xinhuanet.com/photo, chinanews.com)

Ännu en fin bild från den kinesiska websidan.

(Bildkälla: news.xinhuanet.com/photo, chinanews.com)

Finfina bilder av asteroiden 4179 Toutatis, en av många asteroider som passerar jorden

(Artikeln uppdaterad söndag 16/12)
Asteroider som passerar nära jorden finns det gott om. Populär Astronomi skriver om en, asteroiden 2012 DA14, på sin websida. Om två månader kommer den riktigt nära vår planet. En lite större asteroid som precis passerat jorden är 4179 Toutatis. NASA har tagit lite radarbilder på Toutatis och skapat en video som visar denna avlånga stenklump. Det är fascinerande, och lite skrämmande, att tänka sig att det var och varannan dag passerar asteroider förbi jorden.

(Källa: NASA)

Just Toutatis har studerats lite närmare av en rymdsond, den kinesiska Chang'e 2. På Planetary Society Blogs websida visas oväntat skarpa bilder av asteroiden som sonden tog häromdagen. Chang'e 2 flög förbi Toutatis på förmiddagen svensk tid den 13 december. Sonden kom så nära som 3,2 kilometer från asteroiden. Med tanke på att sondens relativa hastighet kontra asteroiden var 10,7 kilometer per sekund är det imponerande att den kunde ta skarpa bilder. I och med denna närkontakt med en himlakropp en bit ut i solsystemet visar Kina att man verkligen har kapacitet att genomföra även avancerade manövrer i rymden. Tidigare har endast USA, ESA och Japan närstuderat asteroider. Fler och ännu skarpare bilder utlovas från den kinesiska rymdmyndigheten.

(Bildkälla: Kinesiska rymdmyndigheten)

Rymdsonden WISE har mer ingående studerat en större mängd asteroider i jordens närhet (läs bl a min artikel från september 2011 HÄR).

Det passerar kilometerstora asteroider ganska ofta förbi jorden. För det mesta sker passagerna på behörigt avstånd, några miljoner kilometer. Som exempel kan nämnas asteroiden 2007 PA8 som passerade på ungefär samma avstånd från jorden som Toutatis, dvs drygt 6 miljoner kilometer. Passagen skedde i början av november 2012.

Bilder av asteroiden 2007 PA8 (Bildkälla: NASA)

NASA har ett särskilt "Near Earth Objects"-program (NEO) där man kartlägger alla dessa objekt som kan tänkas hota jorden. På websidan finns ett diagram som visar antalet upptäckta "nära-jorden-objekt". Som synes upptäcks närmare ett tusen nya objekt varje år (Observera att resp stapel visar en 6-månadersperiod).

(Bildkälla: NASA)

Även om antalet upptäckta asteroider i vår närhet ökar per år så har antalet upptäckta stora asteroider  minskat under senare tid. Diagrammet nedan visar att det numera "bara" upptäcks ett tjugotal asteroider per år som är större än 1 kilometer. Till dags dato har 860 sådana lite större asteroider upptäckts som emellanåt kommer nära vår jord. Totalt har över 9.000 när-jorden-asteroider upptäckts.

(Bildkälla: NASA)

Det är trots allt en ganska stor andel stora asteroider i vår närhet som så här långt har upptäckts. Förmodligen finns det mängder med mindre objekt som passerar jorden, men som är svåra att identifiera. Diagrammet nedan visar därför sannolikt inte en helt rättvisande bild.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsondskrasch om tre dagar på månen

Sent på kvällen den 17 december är det slut på rymdsonderna Ebb och Flows utforskning av månen. Då kommer de nämligen att krascha mot ett berg vid månens nordpol! Det sker planerat därför att rymdsondernas bränsle är slut och uppdraget är fullgjort. Rymdsonderna behövs inte längre och förstörs därför för säkerhets skull. De riskerar annars att bli okontrollerbara.

Man har valt en kraschlandningsplats som är långt ifrån tidigare landningsplatser på månen och där man inte riskerar att förstöra något av vetenskapligt värde. Tanken är att de två sonderna ska krascha på ungefär samma ställe. Först Ebb och ca 20-30 sekunder senare Flow. De kommer att ha en hastighet på hela 6.000 kilometer i timmen vid kollisionen. Vilka smällar det kommer att bli! Tyvärr kan det hela inte observeras från jorden. Däremot kommer rymdsonden LRO att studera nedslagen. Det är inte första gången en rymdsond kraschas på månen. I oktober 2009 kraschade rymdsonden LCROSS, en del av LRO, vid månens sydpol. Forskarna vill vid dessa kollisioner studera effekterna av nedslag vad gäller kraterbildning och hur materia kastas iväg över månytan.

(Källa: NASA via Youtube)

Emily Lakdawalla beskriver ingående på Planetary Society Blog de två sondernas sista skälvande dygn.

Idag är det förresten prick 40 år sedan som den sista bemannade rymdfärden, Apollo 17, lämnade månen för återfärd till jorden. Astronauten Eugene Cernan var den siste (senaste?) människan som promenerade på månens yta. Han hade också nöjet att köra bil på månen. Hela 40 år sedan alltså!

(Bildkälla: Wikipedia)

De 10 största ögonblicken i rymdsondshistorien (enligt NASA)

Imorgon är det 50 år sedan som rymdsonden Mariner 2 som första rymdsond närstuderade en annan planet, Venus. Rymdsondernas utforskning av vårt solsystem firar alltså 50 år. NASA har tagit fram sin topplista över de 50 bästa ögonblicken under dessa år (tydligen utifrån någon slags omröstning bland allmänheten och NASA:s experter). Här kommer nu de allra bästa ögonblicken enligt NASA.

Läs mina tidigare artiklar här:

Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 1
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 2
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 3
Rymdsondernas utforskning av solsystemet firar 50 år, del 4

Topplistan ser ut så här:

Plats 10: En av rymdsonden Cassinis många fantastiska bilder av Saturnus. I bilden ser man hur ringarna bildar en elegant skugga som täcker planeten. Cassini är utan tvekan en av de absolut mest framgångsrika rymdsondsprojekten genom tiderna.


(Bildkälla: NASA)


Plats 9: Voyagers bild av den lilla blå pricken som är vår jord. "The pale blue dot" är ett uttryck som myntades av Carl Sagan. Voyager 1 blev den första sonden som kunde fotografera hela solsystemet från 7 miljarder kilometers avstånd från jorden. Bilden är tagen 1990.


(Bildkälla: NASA)


Plats 8: Marslandaren Viking 2 tar en fin bild av Marsytan i september 1976. Det är alltså 36 år sedan denna fantastiskt fina bild togs av ett stenigt Marslandskap!

 
(Bildkälla: NASA)


Plats 7: Här finner vi Marslandaren Viking 1, syster till Viking 2, som tog den första bilden någonsin från Marsytan den 20 juli 1976. Även här ses en stenig yta. Projektet med de två Vikingsonderna får ses som mycket lyckat och grundlade mycket av den Marsutforskning vi ser idag.


(Bildkälla: NASA)


Plats 6: Voyager 1 som är på väg ut ur vårt solsystem. Under 2013 är det troligt att denna rymdsond som första "maskin" färdas i den interstellära rymden. De två Voyagersonderna tillhör de mest framgångsrika (vilket inte minst framgår av NASA:s top 50-lista) och mycket av det som sonderna skådat på sin väg ut mot solsystemets yttersta gräns har varit underlag för ett flertal andra rymdsondsprojekt. Jag har skrivit en hel del om Voyager i bloggen (se under rubriken Voyager).


(Bildkälla: NASA)


Plats 5: Rymdsonden Cassinis minisond Huygens tar de första bilderna av Titans yta när den i januari 2005 landar på månen (Kunskapskanalen hade förresten ett intressant program om detta projekt igår). Huygens var ESA:s bidrag i Cassiniprojektet och minisonden lyckades landa på Titans yta och samla in data om förhållandena på denna måne. Titan har som bekant en mycket tät atmosfär, så det här var första och enda gången vi fått bilder från denna stora Saturnusmånes yta.


(Bildkälla: ESA)


Plats 4: Rymdteleskopet Keplers upptäckt av den första planeten i den beboeliga zonen kring en solliknande stjärna. Detta teleskop har till dags dato upptäckt drygt 100 exoplaneter och ca 2.300 planetkandidater som behöver utforskas lite mer för att man ska kunna säkerställa om det verkligen är planeter.


(Bildkälla: NASA)


Plats 3: Rymdteleskopet Hubbles bild av gasmoln där nya stjärnor bildas. Hubble har gett oss en enorm mängd fina bilder av galaxer, stjärnor, planeter etc.


(Bildkälla: NASA)


Plats 2: Voyagersondernas "grand tour" genom solsystemet. Voyager 2 är den enda sond som passerat alla de fyra stora planeterna i vårt solsystem. Behändigt nog så låg de i en perfekt "linje" för att en sond skulle kunna passera dem.


(Bildkälla: NASA)


Plats 1: Fotspåret av det första steget på månen. När Neil Armstrong tar det första steget på månen är det första gången en människa promenerar på en annan himlakropp. Apollo 11 och dess färd till månen 1969 är förstås rymdsondshistoriens största ögonblick.


(Bildkälla: NASA)

Vad ska man då säga om 50-bästalistan när man nu har skådat hela listan? För det första får man ta alla sådana här topplistor med en stor nypa salt. Det blir ofta ett ganska godtyckligt urval som kommer med på listan och den här listan är inget undantag. Mina synpunkter kan sammanfattas enligt följande:

• Även om några ryska rymdsondsprojekt är med så är det en enorm NASA-dominans (vem hade trott något annat?).
• Visserligen är Voyagerprojektet kanske historiens mest lyckade rymdsondsprojekt, men att projektet belägger 11 platser på top 50-listan är väl ändå att ta i!
• Rymdsonden Galileo, en av mina absoluta favoriter, återfinns först på 19 plats. Hur tänkte man där?
• Förutom Huygens (på femte plats) saknas ESA helt i topplistan! Rymdsonderna Rosetta, Mars Express eller något av ESA:s alla rymdteleskop skulle ju kunnat platsa kan man tycka. 
• Rymdsonden Dawn saknas trots ett ganska unikt och framgångsrikt genomfört uppdrag att utforska en asteroid i detalj.
• Solsonderna lyser med sin frånvaro.

Saturnusmånen Titan har en Nilen-kopia

Rymdsonden Cassini har fotograferat ett flodlandskap på Titan. Det ser lite ut som Nillandskapet i Egypten! Floden som slingrar sig fram genom landskapet är ca 400 kilometer lång och mynnar ut i en sjö. Det är dock inte vatten som flyter i floden utan kolväten.

(Bildkälla: NASA)

NASA har tecknat kontrakt med tre företag om bemannade rymdfärder

NASA har under senare år arbetat tillsammans med ett antal amerikanska företag för att utveckla kostnadseffektiva lösningar vad gäller rymdtransporter. Målet med samarbetet är att skapa förutsättningar för både bemannade och obemannade rymdfärder i amerikansk regi. Idag är man beroende av framförallt Ryssland vad gäller t.ex bemannade rymdfärder till den Internationella rymdstationen (ISS). En hel del framsteg i arbetet har skett under året. SpaceX lyckade dockning med rymdstationen är väl kronan på verket så här långt.

Nu kommer nästa fas i detta arbete. Kontrakt har tecknats med tre företag för att utveckla kapaciteten för bemannade rymdfärder till ISS. De tre företagen är Boeing, Sierra Nevada och SpaceX. Kontrakten är värda ca 10 miljoner dollar per företag och handlar om att certifiera ett eller flera av dessa företag. När väl något av företagen får kontrakt på att faktiskt transportera astronauter till ISS handlar det förstås om mycket större pengar.

(Bildkälla: NASA)