Snart dags för nästa rymdsond till månen - LADEE

Den 5 september är det dags för nästa rymdsond att sändas upp. Det är månsonden LADEE som ska studera månens atmosfär. Jag har skrivit en hel del om denna rymdsond tidigare här i bloggen (se bl a HÄR). NASA har producerat en animation som visar sonden "i luften".

(Källa: NASA)

Det finns bra och mindre bra landningsplatser på Mars!

Idag är det 16 år sedan som det första Marsfordonet, Mars Pathfinder, landsattes på Mars. Det var väl antagligen ingen slump att man valde just 4 juli, den amerikanska nationaldagen, för denna historiska landning. Pathfinder var det första fordonet som körde omkring på den röda planeten. Den blev en föregångare till de efterföljande fordonen Spirit, Opportunity och Curiosity. Bilden nedan visar landningsplatsen för detta fordon. Man kan ju tänka sig bättre ställen att landa på än den här! Det är stenar så långt ögat kan skåda. Likväl lyckades Pathfinder köra omkring och göra en del värdefulla observationer under knappt tre månaders tid.

Fordonet syns nästan inte bland alla stenarna, men kan ses mitt i bilden (klicka på bilden för att förstora den). I förgrunden syns Marslandarens landningsramp.

(Bildkälla: NASA)

Vi är nu uppe i 900 exoplaneter!

Så har då antalet upptäckta exoplaneter nått upp till 900 styck, åtminstone enligt Exoplanet.eu. Det bör påpekas att de lärda tvistar lite om en del av upptäckterna, så beroende på källa så varierar antalet exoplaneter något. NASA anger siffran 879. Open Exoplanet Catalogue anger siffran 902.

Antalet forskningsrapporter vad gäller exoplaneter är enormt. I veckans rapportflod kan noteras en studie som pekar på att den beboeliga zonen kan utvidgas avsevärt om man tar i beräkning planeters atmosfärer och förekomsten av moln. De potentiellt beboeliga planeterna kring röda dvärgstjärnor skulle utifrån forskarnas beräkningsmodeller kunna fördubblas. Man beräknar att så många som 60 miljarder planeter skulle kunna kretsa inom en sådan utvidgad beboelig zon kring röda dvärgar.

Illustration av en planet kring en röd dvärgstjärna (Bildkälla: NASA)

En annan forskningsstudie har dock en mer pessimistisk syn på eventuell beboelighet kring röda dvärgstjärnor. I den menar man att röda dvärgar inte är någon bra miljö för planeter att utveckla liv. Stjärnans magnetfält tros påverka planeters magnetfält på ett sådant sätt att planetytan utsätts för alltför mycket ohälsosam strålning.

(Bildkälla: NASA)

Det är mycket diskussion bland forskarna om förutsättningar för liv kring röda dvärgstjärnor. Eftersom dessa utgör hela 75% av alla stjärnor i Vintergatan är det förstås intressant att veta om det är där man ska leta efter jordkopior eller om det helt enkelt är så att solliknande stjärnor är bättre objekt att studera.

Två små Plutomånar har döpts till Kerberos och Styx

Nu har äntligen alla Plutos fem månar riktiga namn. Två månar som upptäcktes med hjälp av Hubbleteleskopet 2011 respektive 2012 har alltsedan upptäckten hetat P4 respektive P5. Den Internationella Astronomiska Unionen (IAU) meddelar nu att de fått namnen Kerberos och Styx, namn som har koppling till grekisk mytologi. Det är namn som föreslogs i den stora namntävling (med totalt 500.000 röstande!) som hölls i februari i år. Det namn som fick flest röster i den tävlingen var dock det Star Trek-inspirerade Vulcan. Efter lite funderande avslog dock IAU detta namnförslag med motiveringen att det redan finns andra himlakroppar med det namnet och att namnet inte har den nära kopplingen till grekisk mytologi.

Pluto och dess fem månar (Bildkälla: IAU)

Kerberos och Styx är mycket små månar, båda mellan 10-35 kilometer i diameter och med oregelbunden form. Om ganska prick två år får vi förhoppningsvis reda på hur de ser ut. I juli 2015 passerar nämligen rymdsonden New Horizons Plutosystemet.

Statusrapport för rymdsonderna per 30 juni

Olaf Frohn lämnar månatligen på bloggen Armchair Astronautics en statusrapport vad gäller rymdsonderna. Bilden nedan visar läget nu i månadsskiftet juni/juli 2013 (klicka på bilden för att förstora den). I bildens nederkant redovisas också alla planerade rymdsonder de närmaste åren samt viktiga milstolpar för rymdsonder som är på väg mot sina mål.

Som synes är det för tillfället mer än 20 rymdsonder + två marsfordon som observerar himlakropparna i vårt solsystem. Ett par av sonderna är dessutom på väg ut ur solsystemet.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

På samma eminenta bloggsida finns också en statusrapport vad gäller rymdobservatorierna. Den statusrapporten visar på att det hänt en hel del de senaste månaderna. ESA:s Herscheteleskop gav upp för två månader sedan, det franska CoRoT-teleskopet gav upp för några dagar sedan, NASA:s GALEX-teleskop gav upp i förrgår (?) och solsonden IRIS sändes upp häromdagen. Trots att några av observatorierna har gjort sitt är det fortfarande en stor mängd observatorier som studerar jorden och andra himlakroppar i solsystemet. Flera av dem blickar också ut i universum.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

Exoplaneter varthelst man ser

"Såg vid såg jag såg varthelst jag såg" uttryckte den svenske lyrikern Elias Sehlstedt på 1870-talet när han blickade ut över Alnön utanför Sundsvall. Detsamma kan man idag säga om exoplaneter när teleskopen blickar upp mot stjärnhimlen. Det har rapporterats en hel del intressanta nyheter om exoplaneter den senaste veckan. Först kom nyheten om planeterna kring stjärnan Gliese 667C (läs HÄR). Tre potentiellt beboeliga planeter kring en och samma stjärna!

Häromdagen kom också nyheten om att man upptäckt planeter i en stjärnhop. Att planeter kan bildas i en sådan omgivning trodde man inte var möjligt. Planetmateria borde ganska snabbt "blåsa bort" av all påverkan från stjärnorna i hopen. Nu har Keplerteleskopet funnit två planeter, mindre än Neptunus i storlek, kring en solliknande stjärna i stjärnhopen NGC 6811. Stjärnhopen bedöms vara en miljard år gammal, så planeterna har lyckats klara sig från stjärnors påverkan under lång tid. Det är första gången man observerar planeter i en stjärnhop med hjälp av transitmetoden. Planeterna har fått namnen Kepler 66b och Kepler 67b.

Fyndet visar på att planeter kan bildas nästan var som helst. De här planeterna är lite av planeternas extremofiler (begreppet avser egentligen organismer som kan överleva i till synes omöjliga miljöer på jorden). Vilken stjärnhimmel det måste vara för en betraktare som står på en av dessa planeter! Läs mer om det här fyndet på Astrobiology Magazines websida.

(Bildkälla: Michael Bachofner)

De senaste årens utforskning av exoplaneter visar med all tydlighet att exoplaneter kan kretsa väldigt nära sina stjärnor eller väldigt långt ifrån. De kan fara omkring ensamma i rymden utan att kretsa kring någon stjärna alls, de finns kring alla möjliga typer av stjärnor. Några av dem kretsar kring stjärnor som har stjärnkompanjoner. Några av dem verkar nu alltså även finnas i stjärnhopar. Spännande det här med exoplaneter!

Kolla också in Kristoffer Åbergs fina bild (som är en bearbetning av Planetary Habitability Laboratorys orginalbild) av eventuellt beboeliga exoplaneter HÄR.

Även rymdteleskopet CoRoT har slutat fungera

Keplerteleskopet har som bekant tekniska problem, som kan innebära slutet för teleskopets sökande efter exoplaneter. Nu meddelar den franska rymdmyndigheten CNES att även deras rymdteleskop CoRoT gett upp. Datorproblem hos teleskopet gör att man inte längre kan ta emot data. Det innebär att vi står utan något dedikerat exoplanet-rymdteleskop. UniverseToday skriver idag om det avbrutna projektet på sin websida.

Illustration av CoRoT (Bildkälla: CNES)