Ska kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sändas upp redan i helgen?

Det är snart dags för ännu en rymdsondsuppskjutning. Det är den kinesiska månsonden Chang'e 3 som kan sändas upp redan på söndag. Detta enligt Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog, som studerat olika informationskällor. Det är som vanligt lite osäkert med exakt uppskjutningstid. Av någon anledning är den kinesiska rymdmyndigheten CNSA inte så villig att lämna så värst mycket information. Det ryktas dock om att uppskjutningen sker den 1 december. Om det stämmer kommer rymdsonden att gå in i omloppsbana runt månen fyra- fem dagar senare. Med sonden följer en månlandare, inklusive ett månfordon, som i så fall landar på månen ytterligare ca 10 dagar senare. Allt enligt Emilys informationskällor. Vill det sig väl kan vi alltså se fram emot en månlandning i mitten av december! Det skulle i så fall bli den första månlandningen på 37 år! Då var det ryska Luna 24 som damp ner på månens yta.

Illustration av landare och fordon (Bildkälla: CNSA)

Det är bara lite drygt 3 veckor sedan som den indiska rymdmyndigheten sände upp en rymdsond, Mars Orbiter Mission, mot planeten Mars. Det har spekulerats i massmedia om det kan tänkas bli en rymdkapplöpning mellan Kina och Indien, lik den som vi upplevde på 1960-talet mellan USA och Ryssland. Kina förnekar att man tävlar med Indien, eller med någon annan rymdnation. Man säger sig enbart ha ambitionen att lyckas med detta månprojekt och gärna samarbeta med andra rymdnationer i framtiden. Det låter ju bra.

Det har också muttrats en del hos NASA över Chang'e 3-projektet. NASA befarar att månlandningen kommer att störa NASA:s rymdsond LADEE:s observationer av månatmosfären. LADEE sändes ju upp för bara knappt tre månader sedan. Nu menar vissa astronomer att det tvärtom kan vara perfekt med en månlandning för LADEE. Det innebär att stoft och damm sannolikt rörs upp och ger LADEE en utmärkt möjlighet att studera hur det transporteras till atmosfären.

Vilken rymdsondshöst det varit! Om Chang'e 3 sänds upp i början av december innebär det hela fyra rymdsondsuppskjutningar det senaste kvartalet. Liksom de tre andra rymdsonderna LADEE, Mars Orbiter Mission och MAVEN kan det bli riktigt spännande att följa Chang'e 3. Tänk en månlandning med 2000-talets dator- och TV-teknik. Låt oss hoppas att kinesiska rymdmyndigheten förser världen med filmer, bilder och information i största allmänhet. Läs med om Chang'e 3 HÄR:

NASA:s rymdsondsarmada studerar ISON

Det är formligen en armada av rymdsonder som studerar kometen ISON. Förutom solsonderna STEREO, SOHO och SDO medverkar ytterligare några rymdsonder och rymdobservatorier i "projekt ISON". Bilden nedan visar denna flotta av sonder (klicka på bilden för att förstora den). Imorgon kommer kometen i närkontakt med solen för att sedan åter avlägsna sig ut i rymden. Förhoppningsvis blir ISON en lysande syn på vår stjärnhimmel under kommande veckor.

(Bildkälla: NASA)

Solsonden SOHO har redan fångat ISON på bild. På bilden nedan syns ISON komma in från höger.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Cassini skapar rymdkonst

Rymdsonden Cassini tar nästan varje vecka någon spektakulär bild av solsystemets vackraste planet, Saturnus. Dagens bild är inget undantag. Saturnus ringar visas upp i all sin prakt. I bildens nederkant skymtar också en av Saturnus många månar, Epimetheus. Det är en relativt liten måne med en diameter på 113 kilometer.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden STEREO har tagit en bildsekvens som visar kometen ISON

NASA:s rymdsond STEREO; som normalt studerar solen, har riktat sin kamera mot kometerna ISON och Encke och fångat dem i några bilder, som NASA satt samman till en liten film.

(Bildkälla: NASA)

Det verkar som NASA:s rymdobservatorier och rymdsonder är redo att ta sig en närmare titt på ISON nu när den i dagarna rundar solen. Förutom STEREO ska bl a solsonden SOHO samt rymdobservatoriet Chandra kolla in kometen (se mer info på NASA:s websida). Ett flertal jordbaserade teleskop står förstås också redo. Läs om superteleskopet ALMA, och de kometobservationsplaner som finns, på Populär Astronomis websida.Se också på Cassiopeiabloggen, där redaktör Johansson ger utförlig kometinfo.

Det är lite allmän ISON-hysteri just nu bland astronomerna. Det dominerar nyhetsflödet på många websidor. Låt oss hoppas att kometen överlever passagen i solens närhet och om några veckor lyser upp vår decemberhimmel.

Tveksamt om planeter med liv kan finnas kring röda dvärgstjärnor

Röda dvärgstjärnor är den vanligaste typen av stjärnor i vår galax Vintergatan. De utgör ca 75 procent av alla stjärnor. Många exoplanetforskare har föreslagit att man borde söka efter jordkopior kring denna typ av stjärnor. Det finns flera goda skäl att söka efter planeter kring röda dvärgar. De är som sagt talrika. De är också långlivade i och med att de förbränner väte sakta. Det gör att det finns gott om tid för planeter att utveckla liv. Ytterligare en faktor av betydelse är att det är lättare att hitta planeter krig ljussvaga stjärnor. Röda dvärgstjärnor borde därför vara perfekta studieobjekt. Ett flertal forskningsstudier under senare tid talar dock mot detta. Miljön tycks helt enkelt vara ganska ohälsosam för liv. NASA rapporterar senaste forskningsnytt i frågan på sin exoplanetwebsida.

(Bildkälla: NASA)

Vad är då problemet med röda dvärgar? Forskare vid University of S:t Andrews i Skottland har funnit att de flesta av dem roterar ganska snabbt. En snabb rotation innebär ett starkt magnetfält, i vissa fall 1.000 gånger starkare än solens. De röda dvärgarna tycks också ha omfattande solutbrott med enorma koronamassutkastningar. Dessa båda egenskaper hos de röda dvärgarna gör att en eventuell planet inte förmår skydda sig för solvinden och solutbrotten. Planetens eget magnetfält trycks ihop av stjärnans starka magnetfält. Solvinden riskerar att blåsa bort planeters atmosfärer. Eftersom den beboeliga zonen kring dvärgstjärnor ligger mycket närmare stjärnan än kring en solliknande stjärna blir det hela än mer bekymmersamt. Forskarna anser det dock inte helt uteslutet med planeter med liv kring röda dvärgar. Om stjärnan är gammal och rotationshastigheten saktat in kan förutsättningarna vara bättre.

Rymdsonden MAVEN på väg mot Mars!

Yes! Uppskjutningen av NASA:s rymdsond MAVEN tycks ha gått planenligt. För en kvart sedan, klockan 19.28 svensk tid, sköts Atlasraketen upp i skyn i ett moln av rök. 53 minuter efter uppskjutningen är det tänkt att rymdsonden ska separeras från raketen.

Jag har skrivit en hel del om MAVEN tidigare här i bloggen (se HÄR), men kan väl ändå upprepa vad rymdsondens uppdrag är. Huvudfrågan som MAVEN ska försöka besvara är hur det gick till när planeten Mars förlorade sin atmosfär och hur denna förlust av atmosfär fortsätter idag. Tre målsättningar har satts upp för projektet:

1. Att fastställa den övre Marsatmosfärens struktur och sammansättning och de processer som styr den
2. Att fastställa i vilken takt som Marsatmosfären förlorar gas ut i rymden genom att undersöka de processer som gör att gas flyr från atmosfären
3. Att beräkna mängden gas som Marsatmosfären förlorat ut i rymden under sin historia 

Det finns dessutom lite rymdsondsnördfakta att redovisa. Emily Lakdawalla har på Planetary Society Blog presenterat en massa intressanta uppgifter om denna rymdsond. Jag ska återge lite av det i några punkter:

• MAVEN sänds upp med hjälp av en Atlas V-401-raket. Det blir tionde gången som Atlasraketen (i lite olika versioner) används för civilt bruk. Flera av NASA:s viktigaste rymdsondsprojekt under senare år har genomförts med hjälp av Atlasraketer. Till dem hör rymdsonderna MRO, New Horizons,  LRO,  SDO, Juno och även rymdsonden MSL som förde Marsfordonet Curiosity till Mars. 
• Rymdsondens "kropp" är 2,3 x 2,3 x 1,5 meter. Sondens huvudantenn har en diameter på 2 meter. Solpanelerna sträcker ut sig hela 11,43 meter. 
• Rymdsonden väger vid start 2.454 kilo, varav 1.645 kilo är bränsle. Själva rymdsonden väger alltså "bara" 809 kilo, varav instrumenten ca 70 kilo.

MAVEN under konstruktionsfasen (Bildkälla: NASA)

MAVEN har åtta instrument som bland annat analyserar väte och helium som solen sänder ut vid solutbrott, solvindens egenskaper, atmosfärens sammansättning, temperatur m.m samt magnetfältet kring Mars. Det finns konstigt nog inget instrument som kan mäta halten av metan i Marsatmosfären. MAVEN saknar dessutom kamera, vilket normalt brukar ingå i en "standardrymdsond". 

MAVEN:s instrument

Finfin bild på kometen ISON

Det kom just ett pressmeddelande från ESO med senaste bilden på kometen ISON. Bilden är tagen med hjälp av teleskopet TRAPPIST vid LaSilla-observatoriet i Chile. Bilden har skapats utifrån fyra olika 30-sekunders exponeringar genom filter för blått, grönt, rött och kortvågigt infrarött ljus. Under tiden rörde sig kometen framför stjärnor i bakgrunden, som här syns som prickar i olika färger.

TRAPPIST (TRAnsiting Planets and PlanetesImals Small Telescope) ägnar sig åt att studera planetsystem. Det gör det på två olika sätt: att detektera och karaktärisera planeter utanför solsystemet (exoplaneter), och att studera kometer som kretsar kring solen. Det 60-centimetersteleskopet styrs från ett kontrollrum 12 000 km bort i i Liège, Belgien.

(Bildkälla: ESO