Mycket om rymdsonders utforskning på dagens "Astronomdag" i Göteborg

Astronomdagarna i Göteborg fortsatte idag med en rad intressanta föreläsningar och flera av dem berörde rymdsondernas utforskning av vårt solsystem och av universum i stort. Här kommer en kort sammanfattning av förmiddagens sessioner:

• Dan Kiselman berättar om aktuell solforskning och vad som är på gång framöver. Det svenska solteleskopet på Kanarieöarna är, även internationellt sett, en god källa till ny kunskap om solen och dess processer. Det planeras flera stora solteleskop, bl a 4,2 metersteleskopet ATST (Advanced Technology Space Telescope) som ska byggas på Hawaii och 4-metersteleskopet EST (European Solar Telescope) som ska byggas på Kanarieöarna. Dessutom finns planer att bygga ett 5-meters (eller rentav ett 8-meters) teleskop i Kina. Flera nya solsonder är också på gång, såsom ESA:s Solar Orbiter (2017-2021), NASA:s Solar Probe Plus (2018-2024, ska flyga riktigt nära solen) samt JAXA:s Solar-C (2018). Det finns ju ett flertal rymdsonder uppe i nuläget, varav SDO kanske är det mest spännande.
• Björn Davidsson berättar om den mycket spännande utforskningen av asteroider och kometer och andra små solsystemsobjekt. Mycket kunskap kan erhållas om solsystemets bildande och tidiga utveckling vid studier av dessa relativt omodifierade himlakroppar. Här bygger studierna till stor del på de fynd som rymdsonderna Hayabusa, Rosetta, Deep Impact och Dawn har gjort. Man försöker ta fram en modell över hur dessa små himlakroppar bildats. Just nu är det förstås ett stort intresse för Dawns utforskning av asteroiden Vesta.
• Charles Lue berättar om hur solvinden påverkar himlakroppar utan atmosfär. Här bygger studierna bl a på observationer från den indiska rymdsonden Chandrayaan-1. Man studerar likheter och olikheter i solvindens påverkan på olika himlakroppar och solvindens påverkan på rymdvädret. Man utgår också från data från rymdsonden Mars Express som studerar Mars och dess måne Pbobos År 2014 planeras uppskjutning av  rymdsonden Bepi Colombo, ett av ESA:s stora projekt. Den kommer att ha svenskutvecklade instrument för att bl a studera solvinden.
• Anders Johansen berättar om ett av astronomins hetaste ämnen just nu - utforskningen av exoplaneter. Det tycks som det alltmer blir den s.k transitmetoden som dominerar vid letandet av exoplaneter. Det är just nu en explosionsartad utveckling inom området och idag är man uppe i ca 700 exoplaneter. I studierna ingår bl a att fundera på hur stoft och grus kan bilda de planetesimaler som så småningom blir planeter. Något som förbryllat forskarna är fynden av mycket stora gasplaneter på mycket stora avstånd från sina stjärnor. Hur har dom lyckats hinna bilda någon form av kärna från de stoft- och gruskorn som funnits i ackretionsdisken? Forskningen visar att grus och stoft klumpar ihop sig mycket snabbare än man tidigare trott så det förklarar planetutvecklingen.

En massa spännande föreläsningar återstår idag! Fortsättning följer!