Det europeiska rymdsondsprogrammet diskuterades på Astronomdagarna

Även fredageftermiddagen på årets Astronomdagar i Göteborg innehöll en hel del information om rymdsondernas utforskning av solsystemet och framförallt om de europeiska rymdsondsplanerna. Per Magnusson från Rymdstyrelsen presenterade senaste nytt om vad som planeras på europeisk nivå. Här kommer ett försök till kortfattad sammanfattning:

• Europa, under ledning av den europeiska rymdmyndigheten ESA, har en rad rymdsonder uppe som utforskar olika aspekter i solsystemet. Många nya planeras också, vilket nämndes redan i gårdagens inlägg från astronomdagarna (BepiColombo, Gaia m.fl)
• Problemet just nu är avsaknad av finansiering för ett flertal av de planerade projekten. Både NASA (som är samarbetspartner i flertalet projekt) och ESA har stora budgetproblem. Debatten i den amerikanska kongressens budgetkommittéer (som beskrivits i några inlägg här i bloggen) angående rymdteleskopet James Webbs framtid är väl det bästa exemplet på finansieringsproblemen. Även andra projekt kommer dock att diskuteras vad gäller finansiering. ESA är tvungen att välja vilka projekt som ska genomföras och också försöka komma överens med NASA om hur de ska genomföras. Detta gäller inte minst det stora ExoMars-projektet, med planerade uppskjutningar 2016-2018. Projektet har en budget på hela 1 miljard euro! Ska NASA ställa upp med ett par Marsfordon eller ska ESA finansiera den ena? Vad ska vara projektets inriktning?
• Ska ESA satsa på Euclid (kosmologiprojekt som bl a syftar till att studera mörk materia och mörk energi), eller Plato (som ska studera stjärnor och exoplaneter m.m) eller på Solar Orbiter (som ska kretsa nära solen och detaljstudera den)? Oavsett vilket sker uppskjutning 2017-2018 ungefär.
• Sverige deltar i flera av projekten med utformning av instrument m.m.
• Lite längre fram planeras också rymdsondsprojekt som ska studera asteroider (Marco Polo R).
• Det kan också bli aktuellt med utforskning av Jupitermånarna Ganymedes och Callisto (Laplace-projektet). Här är NASA i högsta grad en osäker samarbetspartner, så frågan är om ESA kan driva projekten utan amerikansk medverkan.
• Hösten 2012 hålls ett möte med de politiska beslutsfattarna för att lägga upp en mer långsiktig strategi. Den fortsatta utvecklingen av europeiska ekonomin, och hur den nuvarande krisen i euro-området utvecklas, kommer sannolikt att påverka besluten i allra högsta grad.