måndag 4 juni 2012

Lite fakta inför Venuspassagen på onsdag

På onsdag morgon är det så dags för århundradets sista Venuspassage. Missar man den så är sannolikheten minimal att man får uppleva nästa passage. Den inträffar först år 2117. Det har varit en hel del skriverier t o m i dagspressen kring denna händelse. Gemene man kanske undrar vad det är för intressant med en Venuspassage. Det handlar ju trots allt "bara" om att planeten Venus råkar passera över solskivan. Det lär bli svårt att jaga upp släkt och vänner på onsdag morgon för att kolla in det hela. Det är nog så att det är vi astronominördar som tycket att det hela är spännande. Det är ju dessutom astronomihistoriskt en intressant tilldragelse och ett tillfälle att se denna planet (om än som en mycket liten svart prick) även med en enkel kikare. OBS att man absolut inte ska titta igenom kikaren om man vill ha synen i behåll. Man ska projicera bilden mot t.ex ett vitt ark. Populär Astronomi har en utmärkt instruktion på hur det hela ska gå till.

För den late finns också möjlighet att följa det hela på nätet. T.ex NASA har en websida där man kan följa lite webcasts från olika håll i världen (se här). Bilden nedan visar NASA:s bild av Venus bana över solskivan nu i år samt 2004. Observera att det är amerikanarna som ser det hela den 5 juni. Vi får som sagt vänta till den 6 juni.


(Bildkälla: NASA)

Planeten Venus passerar alltså solskivan. Detta gör den två gånger med åtta års mellanrum och därefter tar det lite drygt 100 år tills det återigen sker två gånger på åtta år. Venuspassagerna är framförallt intressanta ur ett astronomihistoriskt perspektiv. Detaljerade studier av Venuspassagerna år 1761 och 1769 bidrog starkt till kunskapen om avstånden i vårt solsystem och om solsystemets storlek. Om detta kan också läsas på Populär Astronomis websida (se här), med länkar till flera andra intressanta sidor. Det finns många roliga anekdoter om de expeditioner som genomfördes 1761 och 1769 för att få klarhet om solsystemets dimensioner. Vetenskapsmän skickades till alla möjliga otillgängliga patser för att utföra observationer. Det var inte alltid som det gick så bra. Efter månader av strapatser kunde det hela sluta med att det just den aktuella dagen för observation råkade vara mulet! Hängivna vetenskapsmän ger dock inte upp så lätt, utan en och annan väntade mellan 1761 och 1769 för att ånyo göra ett försök att observera det hela. Med lite otur var det mulet då med. Man får hoppas att dom ägnade de mellanliggande åtta åren till något kul! En riktigt ordentlig genomgång av Venuspassagernas historia får man på Sky&Telescopes websida.

Vad är det då vi ser vid denna Venuspassage? Jo, vår systerplanet Venus ägnar lite drygt sex timmar åt att förflytta sig över solskivan. Det hela börjar redan några minuter efter midnatt, men eftersom solen inte går upp över horisonten förrän några timmar senare kan man lugnt sova vidare. Vi i södra Sverige får dock ställa väckarklockan på ca 04.00 (i Göteborg alltså) för att hinna piggna till såpass att vi kan studera det hela. Sedan är det bara att hoppas på klart väder. Just nu ser väl inte prognoserna så lysande ut för oss göteborgare i allafall om man får tro SMHI. Det kan möjligen klarna upp kring 5-tiden. Norska Yr har en mer positiv prognos.

Venus är som sagt vår systerplanet. Den är något mindre än jorden och den planet som kommer närmast oss i sin omloppsbana runt solen. Länge fanns det förhoppningar om att denna planet kunde tänkas hysa liv, men de förhoppningarna grusades rejält i och med att de första rymdsonderna studerade planeten lite mer detaljerat. Det är svårt att tänka sig en mer ogästvänlig plats än Venus. Den tjocka atmosfären och ett massivt växthusklimat gör att planetens temperatur uppgår till sådär 400 grader C! Ett tjugotal rymdsonder har studerat planeten, vilket gör den till en av de mest studerade i vårt solsystem. Både Ryssland (eller Sovjetunionen som det hette på den tiden) och USA har skickat en massa rymdsonder dit under de senaste 50 åren. Den första som passerade Venus var NASA:s Mariner 2 i december 1962. Idag kretsar bara ESA:s Venus Express runt planeten.

File:Venus globe.jpg
Radarbild av Venus som rymdsonden Magellan tog i början av 1990-talet (Bildkälla: Wikipedia)

Venuspassager kan ju förstås studeras från rymden också. Flera av rymdteleskopen och rymdsonderna kommer att kolla in passagen. Rymdsonden SOHO, som studerar solen, har de senaste dagarna tagit lite bilder som visar att Venus är i antågande. Så här såg bilden ut idag. Den ljusa pricken är Venus och den lite mörkare cirkeln i mitten av bilden är solen. Se fler bilder här.


(Bildkälla: NASA)

Förutom SOHO kommer förstås Venus Express att studera Venuspassagen. Hubbleteleskopet kommer, som jag skrev för en dryg vecka sedan, att använda månen som en spegel för att studera Venus. Japanska solsonden Hinode ska också observera det hela liksom förstås alla de solteleskop som finns på jordbaserade observatorier.

Ja, då är det bara att börja förbereda sig för årets stora astronomiska händelse!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar