Riskerar Keplerteleskopet att haverera inom kort?

Det har varit ganska klent med nya exoplanetfynd i år. Trenden pekade för några år sedan på en närmast explosionsartad utveckling vad gäller antal identifierade exoplaneter. Under 2012 upptäcktes betydligt färre exoplaneter än under 2011 och 2013 ser nästan ännu sämre ut. Med tanke på att ett flertal forskningsrapporter uppger att det finns miljarder planeter därute så kan man ju tycka att t.ex Keplerteleskopet borde hitta fler och fler ju längre observationstid teleskopet får. NASA har ju beslutat förlänga Keplerprojektet till minst 2016 i syfte att just observera stjärnor under ett flertal år så att planeter "hinner" passera solskivan på dessa stjärnor minst 3-4 gånger. Detta för att eventuellt upptäcka några jordkopior.

Varför får vi då inga rapporter om nya exoplanetfynd från Kepler? Frågan är om inte teleskopet har större tekniska problem än vad som hittills rapporterats. Ett teleskop som Kepler, som studerar en ganska liten sektor av vår stjärnhimmel, stabiliseras med hjälp av fyra stycken s.k "reaction wheels". Dessa "hjul" ser till att rikta teleskopet exakt rätt över en lång tidsperiod. Utan denna positioneringshjälp börjar teleskopet att wobbla och kan då inte observera stjärnor. Ett av dessa reaction wheels slutade att fungera under 2012, men teleskopet fungerar fortfarande utmärkt med tre hjul. Under de senaste månaderna har ytterligare ett av hjulen börjat visa på friktionsproblem. Trots att teleskopet satts i viloläge under kortare perioder för att försöka komma till rätta med problemet har det inte hjälpt. Om dessa problem accentueras riskerar även detta hjul att sluta fungera. Med de återstående två hjulen kan teleskopet fortfarande göra observationer, men inte alls så som det var tänkt.

Illustration av Keplerteleskopet (Bildkälla: NASA)

Dessa "reaction wheels" är relativt små mekaniska detaljer som används i många rymdsonder och rymdteleskop. Det känns ju lite surt om dessa synnerligen högteknologiska projekt som ofta kostar miljardbelopp får avbrytas i förtid på grund av ett sådant relativt simpelt tekniskt problem. Det här är väl en av de stora nackdelarna med rymdteleskop kontra jordbaserade teleskop. Ett teleskop på jorden kan alltid repareras och successivt uppgraderas medan man för det mesta måste få allt att fungera med detsamma med ett rymdteleskop. Det går visserligen att reparera även rymdteleskop, men det kräver (åtminstone i dagsläget) att de kretsar runt jorden så att de kan nås av "reparatörastronauter". Hubbleteleskopet är ju ett exempel på ett teleskop som reparerats några gånger. Keplerteleskopet kretsar ungefär i jordens bana kring solen, lite bakom jorden så att säga. Teleskopet har dessutom en något längre omloppstid, 372,5 dagar, vilket medför att den successivt halkar efter jorden. Motivet för denna omloppsbana är att teleskopet ska undvika att få solen eller månen i vägen för observerandet.

Keplerteleskopets omloppsbana runt solen (Bildkälla: NASA)

SpaceflightNow beskriver problemen mer i detalj i en artikel på sin websida.