Var är alla rymdsonderna just nu?

Det finns fler än jag som bevakar rymdsondernas aktiviteter. En av dessa rymdsondsentusiaster heter Olaf Frohn. Jag har tidigare här i bloggen skrivit om hans fantastiska websida, Armchair Astronautics, som innehåller en enorm mängd fakta om rymdsonder. Där finns information om gamla rymdsondsprojekt, nuvarande projekt och även framtida projekt. Där finns också månatligen en "rymdsondskarta" som visar var alla rymdsonder befinner sig just nu. Kartan per den 1 maj 2013 visas nedan (klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: Olaf Frohn)

För de allra flesta rymdsonder är det "business as usual", dvs de fortsätter enträget sin utforskning av en eller flera himlakroppar. Ett par av de lite mer anonyma rymdsonderna har under den senaste veckan varit aktuella i media.

• Rymdsonden Voyager 1 kan nu följas "live" i en PC-applikation som NASA tagit fram (kolla HÄR). Eftersom sonden håller på att lämna solsystemet för vidare färd ut i den interstellära rymden kan man via ett par mätare följa hur mängden "snabba" laddade partiklar som träffar Voyager sakta ökar medan mängden "långsamma"laddade partiklar sakta minskar. De snabba partiklarna härrör från rymden utanför solsystemet, medan de långsamma kommer inifrån solsystemet. Om de snabba partiklarna ökar dramatiskt och de långsamma minskar så är det ett tecken på att Voyagersonden lämnar solsystemet. Så om man har (en stor portion) tålamod så kan man studera dessa mätare och få en första hint om att Voyager 1, som det första av människor tillverkade objektet, är i den interstellära rymden. Observera att man måste installera ett program på datorn för att kunna kolla in denna historiska händelse.

Voyagermätarna (Bildkälla: NASA)

• Rymdsonden Rosetta är på väg mot kometen Churyumov-Gerasimenko. Färden har pågått sedan 2004! Rymdkanalen har intervjuat Anders Eriksson på IRF i Uppsala om vad som händer just nu och vad som komma skall. Det tycks bli lite mer action nästa år. På sin färd mot Churyumov-Gerasimenko har den passerat två asteroider, 2867 Steins (2008) och 21 Lutetia (2011). Komet- och asteroidutforskning är ganska komplicerat. Det är svårt att exakt beräkna omloppsbanor runt solen för den här typen av små himlakroppar. Rosettas resa har också varit synnerligen komplicerad, med ett flertal passager runt jorden och runt Mars för att, med hjälp av planeternas gravitationskrafter styra rymdsonden rätt. Om lite drygt ett år börjar den studera kometen. Rymdsonden ska också sända iväg en landare som beräknas nå kometen i november 2014. När landaren dimper ner på kometens yta ska en harpun skickas iväg för att "förankra" landaren. Eftersom kometkärnan har en mycket svag gravitationskraft är risken att landaren studsar iväg om den inte förankras. Det blir första gången man landar på en komet! Det blir något att följa det! Läs mer på ESA:s websida om projektet.

Illustration av Rosetta (Bildkälla: ESA)