Det europeiska rymdsondsprogrammet diskuterades på Astronomdagarna

Även fredageftermiddagen på årets Astronomdagar i Göteborg innehöll en hel del information om rymdsondernas utforskning av solsystemet och framförallt om de europeiska rymdsondsplanerna. Per Magnusson från Rymdstyrelsen presenterade senaste nytt om vad som planeras på europeisk nivå. Här kommer ett försök till kortfattad sammanfattning:

• Europa, under ledning av den europeiska rymdmyndigheten ESA, har en rad rymdsonder uppe som utforskar olika aspekter i solsystemet. Många nya planeras också, vilket nämndes redan i gårdagens inlägg från astronomdagarna (BepiColombo, Gaia m.fl)
• Problemet just nu är avsaknad av finansiering för ett flertal av de planerade projekten. Både NASA (som är samarbetspartner i flertalet projekt) och ESA har stora budgetproblem. Debatten i den amerikanska kongressens budgetkommittéer (som beskrivits i några inlägg här i bloggen) angående rymdteleskopet James Webbs framtid är väl det bästa exemplet på finansieringsproblemen. Även andra projekt kommer dock att diskuteras vad gäller finansiering. ESA är tvungen att välja vilka projekt som ska genomföras och också försöka komma överens med NASA om hur de ska genomföras. Detta gäller inte minst det stora ExoMars-projektet, med planerade uppskjutningar 2016-2018. Projektet har en budget på hela 1 miljard euro! Ska NASA ställa upp med ett par Marsfordon eller ska ESA finansiera den ena? Vad ska vara projektets inriktning?
• Ska ESA satsa på Euclid (kosmologiprojekt som bl a syftar till att studera mörk materia och mörk energi), eller Plato (som ska studera stjärnor och exoplaneter m.m) eller på Solar Orbiter (som ska kretsa nära solen och detaljstudera den)? Oavsett vilket sker uppskjutning 2017-2018 ungefär.
• Sverige deltar i flera av projekten med utformning av instrument m.m.
• Lite längre fram planeras också rymdsondsprojekt som ska studera asteroider (Marco Polo R).
• Det kan också bli aktuellt med utforskning av Jupitermånarna Ganymedes och Callisto (Laplace-projektet). Här är NASA i högsta grad en osäker samarbetspartner, så frågan är om ESA kan driva projekten utan amerikansk medverkan.
• Hösten 2012 hålls ett möte med de politiska beslutsfattarna för att lägga upp en mer långsiktig strategi. Den fortsatta utvecklingen av europeiska ekonomin, och hur den nuvarande krisen i euro-området utvecklas, kommer sannolikt att påverka besluten i allra högsta grad.

Var är alla rymdsonder den 1 oktober?

Jag har ju gjort några försök att i ett par solsystemskartor visa var alla rymdsonder är, men upptäcker nu att Emily Lakdawalla på The Planetary Societys blog gör detta så mycket bättre och dessutom skriver om vad som är på gång. Så jag länkar här till hennes fina artikel och eleganta illustrationer. Hon är verkligen lysande!

Nu väntar vi ett par månader så kommer en hel skock med Marssonder att sändas upp. Det är den ryska Phobos-Grunt och den kinesiska Yinghuo-1, som sänds upp tillsammans, samt det stora amerikanska Marsprojektet, sonden Mars Science Laboratory (MSL).

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003204/

Uppskjutningen av den kinesiska rymdsonden Tiangong-1 verkar ha gått bra

Gårdagens uppskjutning av rymdsonden (rymdlabbet) TIANGONG-1 verkar ha gått bra. Solpanelerna har fällts ut och rymdsonden är i sin planerade omloppsbana runt jorden. Nu börjar den sin tvååriga tjänstgöring då bl a Kina ska genomföra dockningar med Tiangong-1 under 2012. Enligt Astrowebb sker en dockning redan den 1 november, med rymdsonden Shenzhou-8! Kina:s mer långsiktiga plan är att starta bemannade rymdfärder och det här är "träning" inför sådana projekt. Det intressanta med den här uppskjutningen är också att den TV-sändes och dessutom kunde följas på Internet. Är det början på en mer öppen kinesisk rymdpolitik? Hittills har den varit lite hemlig och planerade uppskjutningar annonseras ofta endast kort tid i förväg.



Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-09-china-module-space-station_1.html

Läs också: http://www.astrowebb.com/

Mer om MESSENGERS:s upptäckter om Merkurius

Igår skrev jag ett inlägg om de spännande fynden som rymdsonden MESSENGER gjort avseende planeten Merkurius. Bland fynden kan också nämnas det enorma effekten av kraftig solvind som praktiskt taget "sandpapprar" planeten vid polerna. UniverseToday beskriver detta mer i detalj.




(Bildkälla: NASA)

Läs mer här: http://www.universetoday.com/89322/extreme-solar-wind-blasts-mercurys-poles/

SpaceX utvecklar ett raketsystem som kan återanvändas

Dag Kättström (rymdenidag) tipsar om en häftig film på Youtube som visar det amerikanska företaget SpaceX planer på ett raketsystem där de olika raketstegen återvänder till jorden. Kolla här.

UniverseToday skriver idag lite om hur det hela är tänkt samt om SpaceX planer på bemannade färder till Mars.

Läs mer här: http://www.universetoday.com/89347/spacex-to-develop-a-fully-reusable-launch-system-and-elon-musk-wants-to-send-humans-to-mars/

Mycket om rymdsonders utforskning på dagens "Astronomdag" i Göteborg

Astronomdagarna i Göteborg fortsatte idag med en rad intressanta föreläsningar och flera av dem berörde rymdsondernas utforskning av vårt solsystem och av universum i stort. Här kommer en kort sammanfattning av förmiddagens sessioner:

• Dan Kiselman berättar om aktuell solforskning och vad som är på gång framöver. Det svenska solteleskopet på Kanarieöarna är, även internationellt sett, en god källa till ny kunskap om solen och dess processer. Det planeras flera stora solteleskop, bl a 4,2 metersteleskopet ATST (Advanced Technology Space Telescope) som ska byggas på Hawaii och 4-metersteleskopet EST (European Solar Telescope) som ska byggas på Kanarieöarna. Dessutom finns planer att bygga ett 5-meters (eller rentav ett 8-meters) teleskop i Kina. Flera nya solsonder är också på gång, såsom ESA:s Solar Orbiter (2017-2021), NASA:s Solar Probe Plus (2018-2024, ska flyga riktigt nära solen) samt JAXA:s Solar-C (2018). Det finns ju ett flertal rymdsonder uppe i nuläget, varav SDO kanske är det mest spännande.
• Björn Davidsson berättar om den mycket spännande utforskningen av asteroider och kometer och andra små solsystemsobjekt. Mycket kunskap kan erhållas om solsystemets bildande och tidiga utveckling vid studier av dessa relativt omodifierade himlakroppar. Här bygger studierna till stor del på de fynd som rymdsonderna Hayabusa, Rosetta, Deep Impact och Dawn har gjort. Man försöker ta fram en modell över hur dessa små himlakroppar bildats. Just nu är det förstås ett stort intresse för Dawns utforskning av asteroiden Vesta.
• Charles Lue berättar om hur solvinden påverkar himlakroppar utan atmosfär. Här bygger studierna bl a på observationer från den indiska rymdsonden Chandrayaan-1. Man studerar likheter och olikheter i solvindens påverkan på olika himlakroppar och solvindens påverkan på rymdvädret. Man utgår också från data från rymdsonden Mars Express som studerar Mars och dess måne Pbobos År 2014 planeras uppskjutning av  rymdsonden Bepi Colombo, ett av ESA:s stora projekt. Den kommer att ha svenskutvecklade instrument för att bl a studera solvinden.
• Anders Johansen berättar om ett av astronomins hetaste ämnen just nu - utforskningen av exoplaneter. Det tycks som det alltmer blir den s.k transitmetoden som dominerar vid letandet av exoplaneter. Det är just nu en explosionsartad utveckling inom området och idag är man uppe i ca 700 exoplaneter. I studierna ingår bl a att fundera på hur stoft och grus kan bilda de planetesimaler som så småningom blir planeter. Något som förbryllat forskarna är fynden av mycket stora gasplaneter på mycket stora avstånd från sina stjärnor. Hur har dom lyckats hinna bilda någon form av kärna från de stoft- och gruskorn som funnits i ackretionsdisken? Forskningen visar att grus och stoft klumpar ihop sig mycket snabbare än man tidigare trott så det förklarar planetutvecklingen.

En massa spännande föreläsningar återstår idag! Fortsättning följer!

Rymdsonden WISE rapporterar att asteroiderna nära jorden är färre än väntat

Rymdsonden WISE har studerat förekomsten av asteroider i jordens närhet och idag rapporteras att det tycks finnas betydligt färre medelstora asteroider i jordens närhet. NASA tror nu också att man funnit mer än 90% av alla större asteroider i jordens närhet, vilket varit ett mål som den amerikanska kongressen uttalade 1998.

Den uppskattning man nu gör är att det "bara" finns totalt 19.500 medelstora asteroider i jordens närhet. Tidigare hade man uppskattat antalet till 35.000. Med medelstor asteroid menas en med diameter på minst 100 meter. Kanske innebär detta också en något minskad risk för att en farlig asteroid kommer för nära oss.

Det känns väl kanske inte som man kan pusta ut nu och känna sig helt trygg!


Ganska många asteroider kvar (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/WISE/news/wise20110929.html

Rymdsonden MESSENGER rapporterar revolutionerande data om Merkurius

NASA publiceerar idag resultat av rymdsonden MESSENGER:s utforskning av planeten Merkurius. Det är lite av revolutionerande data som nu presenteras och som innebär att vår syn på solsystemets innersta planet måste omprövas. Vad är det då som Messenger har funnit? Jo, bl a omfattande spår av lavaflöden från vulkanism som lämnat spår över stora delar av planetytan och märkliga ytformationer. Sonden har också gjort analyser av Merkurius yta och dess kemiska sammansättning.

Vid Merkurius nordpol finns mycket stora lavaslätter, som täcker mer än 6% av planetens yta. Det är inte heller några små lavamängder som flutit här. På sina ställen beräknas tjockleken på lavafälten vara två kilometer! Man har också funnit "lufthål" med upp till 25 kilometers längd ur vilka enorma mängder lava har skjutit upp.


Alla röda ringar illustrerar nedslagskratrar med en diameter större än 20 kilometer. Den vita fläcken är lavaslätten vid nordpolen (Bildkälla: NASA)

Även andra underliga formationer rapporteras. Merkurius yta kommer att studeras än mer detaljerat av Messenger.


Märkliga formationer på Merkurius yta (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/messenger/media/Telecon20110929.html

Den kinesiska rymdstationen Tiangong-1 kom iväg idag

Astrowebb rapporterar idag att den kinesiska rymdstationen (eller rättare sagt den första modulen i ett rymdlab) TIANGONG-1 sköts upp kl 15.15 svensk tid idag. Det innebär starten på en mycket intressant kinesisk rymdsatsning. Jag har i tidigare inlägg beskrivit det kinesiska rymdprogrammet.


(Bildkälla: http://www.news.cn/)

Läs mer på: http://www.astrowebb.com/

Astronomdagarna i Göteborg har inletts

Astronomdagarna 2011 inleddes idag med en rad intressanta föreläsningar. Även om ingen av dem direkt (men kanske indirekt?) handlade om rymdsondernas utforskning av vårt solsystem, så tänkte jag ändå rapportera lite från dagens övningar. I stora stycken är det ganska avancerad astronomisk forskning som presenteras och jag är inte rätt person att bedöma om den innehållsmässiga kvaliteten. Jag tänkte därför mer gå in på min känsla av vad som är på gång inom svensk astronomi och vad jag anser om det samt tycka lite allmänt om det som diskuteras på astronomdagarna.

Om vi börjar med de positiva delarna så kan de sammanfattas så här:

• Det är både roligt och viktigt att astronomer samlas så här och diskuterar pågående forskning och planerade projekt.
• Det är bra att ha många relativt korta föredragningar (dom är på 10-20 minuter per styck) som gör det möjligt att beröra flertalet forskningsområden.
• Intressant att höra om Gaia-projektet. Det handlar om ett projekt i ESA:s regi för att 2013 sända upp en rymdsond med primär uppgift att i detalj kartlägga upp emot 1 miljard stjärnor i vår galax vad gäller position, rörelse och andra parametrar. Den kommer också att observera andra himlakroppar; allt från små objekt (t.ex asteroider) i vårt solsystem till närliggande galaxer och avlägsna kvasarer. Mycket spännande! Se ESA:s websida för mer information.
• Intressant att höra om olika teleskopprojekt som pågår: European Extremely Large Telescope (ELT)som innebär oerhört mycket större möjligheter att utforska universums barndom , Atacama Large Millimeter Array (ALMA) som ger ökade möjligheter att utforska de första stjärnorna och hur stjärnor bildas ur molekylmoln m.m, Cherenkov Telescope Array (CTA) som blir det första gammastrålningsobservatoriet och som kommer att utforska alla de spännande objekt som finns därute i universum (supernovarester, pulsarer, galaxkluster m.m). Vilka gigantiska projekt!!
• Kul att också höra lite om rymdteleskopet Fermi, som också studerar gammastrålningen från universums kanske mest extrema objekt (supermassiva svarta hål, neutronstjärnor m.m), men också solflares.
• Gösta Gahms föreläsning om de fyra elementen jord, vatten, luft och eld var mycket inspirerande!

Det fanns också en del som man kan bli lite fundersam över:

• Det tycks inte finnas några uttalade forum för att diskutera strategiska utvecklingsfrågor inom den svenska astronomin. Visserligen finns ASTRONETS Roadmap som anger övergripande riktning, men det känns som att de svenska astronomerna skulle samla sig för att hitta mer formella diskussionsforum. Det kändes också lite som om det finns en viss otydlighet i samverkan mellan det Svenska Astronomiska Sällskapet och Svenska Nationalkommittén för Astronomi.
• Diskussionen om det nordiska optiska teleskopet (NOT) och dess framtid belyste tydligt bristen på diskussionsforum. Det kändes som att det behövs en strategi för NOT. Vad är huvuduppdraget? Vilken nisch ska man satsa på? Hur motivera teleskopets kostnader? Vilka är framgångsfaktorerna för fortsatt drift av NOT? Hur ser en konkret forskningsplan ut för NOT som gör att det känns viktigt att fortsätta satsa på detta teleskop?  Det handlar helt enkelt om ett klassiskt strategiprojekt (säger jag som arbetat med strategifrågor i 10-15 i en helt annan "värld" - sjukhusvärlden).

Som helhet en trevlig dag. Imorgon blir det nog ännu mer intressant och då kommer en ny rapport.

En mycket aktiv sol som sagt!

Dagens APOD (Astronomy Picture Of Day) är en väldigt fin bild av solens utbrott. Det ska vara en av de mest aktiva solfläcksområdena på åratal som skapar dessa utbrott. Det har skapat starka geomagnetiska stormar som påverkar oss på jorden. I bilden är jorden infälld för att illustrera storleken på ett sådant här utbrott.


(Bildkälla: NASA)

Denna solfläck, som har numret 1302, har ännu inte riktat hela sin kraft mot jorden. Vi får väl hoppas att den lugnar ner sig under den kommande veckan. Annars riskerar det att bli ganska stora störningar i kommunikationsutrustning m.m. Bilden nedan är tagen av rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory).


(Bildkälla: NASA)

Fast det har också en positiv sida det här med solens utbrott. Det skapar norrsken och andra vackra himmelsfenomen. Se bara den här bilden som togs i förrgår från den Internationella Rymdstationen, ISS. Det är verkligen ett vackert skådespel!


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/astropix.html

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/News092511-ar1302.html

Läs också: http://www.universetoday.com/89288/red-alert-space-station-aurora/

Rymdsonden STEREO observerar annat än bara solen

ULF R Johansson skriver idag i Cassiopeiabloggen om hur solsonden STEREO (som består av två separata sonder, STEREO-A och STEREO-B) observerar en massa intressant utöver sitt egentliga uppdrag att studera solen. STEREO har också hittat en rad variabla stjärnor (förmörkelsevariabler) och kan också hjälpa till i letandet efter exoplaneter.

De två solsonderna färdas i jordens omloppsbana runt solen. Den ena "framför" jorden och den andra "bakom" jorden.



STEREO-sondernas position idag (Bildkälla: NASA)

Som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det nog så att rymdsondernas utforskning av solsystemet på många sätt kan vara till nytta i sökandet, och i analysarbetet, vad gäller exoplaneter.

Läs mer på: http://www.astb.se/cassiopeiabloggen/

Läs också: http://stereo.gsfc.nasa.gov/

En mycket aktiv sol just nu

Solsonderna SDO (Solar Dynamics Observatory) och SOHO (Solar and Heliospheric Observatory) har den senaste veckan publicerat ett flertal bilder som visar en mycket kraftig solaktivitet just nu. SOHO:s foto nedan visar hela sex stycken massutkastningar från solens korona.


SOHO-bild (Bildkälla: NASA)

SDO är inte sämre utan visar en mycket kraftig solflare (klassificerad som X1.4) från 22 september 2011. För klassificeringen av flares, se Wikipedia.


SDO-bild (Bildkälla: NASA)

SpaceDaily har också idag en artikel om stora solfläckar och flares som dessa utsänder. Om sådana utbrott är riktade mot jorden, innebär det störningar hos kommunikationssatelliter m.m.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Sunspot_1302_Big_Bad_And_Coming_Right_At_Us_999.html

Ryssland redo att sända upp rymdsond mot Mars nu i november

SpaceDaily rapporterar idag att Ryssland tycks vara redo att sända upp rymdsonden PHOBOS-GRUNT i november i år. Som tidigare rapporterats i denna blogg sker uppdkjutningen av den kinesiska Marssonden YINGHUO-1 samtidigt med Phobos-Grunt. Målsättningen med Phobos-Grunt är att studera Marsmånen Phobos lite extra, men också att genomföra en rad observationer av Mars atmosfär, yta m.m. Och förstås söka efter liv på planeten.

Kina tycks ju också vara redo (se bl a min artikel från 20/9), så tillsammans med NASA:s MARS SCIENCE LABORATORY (MSL), som också planeras sändas upp nu i november, blir det en intensiv utforskning av planeten Mars.


(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Russia_to_resume_deep_space_explorations_with_Phobos_expedition_999.html

Hur Saturnus och dess måne är "elektriskt" kopplade till varandra

Saturnusmånen Enceladus är på många sätt en annorlunda måne, vilket beskrivits i ett flertal artiklar här i bloggen. NASA:s "Image of the Day" visar en illustration över hur denna måne är "elektriskt" kopplad till Saturnus. Rymdsonden CASSINI har genom mätningar identifierat laddade partiklar som far mellan de två himlakropparna.

Saturnus måne Enceladus börjar bli en av de intressantaste månarna i solsystemet. Enceladus diameter är bara en sjundedel av Månens diameter och dess massa bara 1/700-del så stor som Månens. Trots det är den geologiskt aktiv och lyckas på flera sätt märkbart påverka sin omgivning. Månens gejsrar sprutar vatten, kväve, metan m.m som påverkar Saturnus atmosfär och magnetfält.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_2069.html

Rymdsonden som far igenom rymden med 1,3 miljoner kilometer per dag

Rymdsonden NEW HORIZONS är en av de snabbaste rymdsonder som någonsin sänts ut i rymden. Den färdas med en hastighet på mer än 1,3 miljoner kilometer per dag. Det innebär att den nästan tar sig två gånger fram och tillbaka till månen på en enda dag. Den höga hastigheten till trots så når den inte sitt slutmål, dvärgplaneten Pluto och dess månar, förrän i juli 2015. Då har den ändå varit på väg sedan den 19 januari 2006. Det säger ju en del om avstånden i solsystemet!



Instrumenten på New Horizons (Bildkälla: NASA)

Under merparten av färden så är rymdsondens instrument inaktiverade för att spara energi. De instrument som medföljer en rymdsond är noga utvalda och i New Horizons fall handlar det om 7 viktiga instrument för att genomföra de planerade vetenskapliga observationerna.

Läs mer om instrumenten på: http://www.nasa.gov/mission_pages/newhorizons/spacecraft/index.html

Snart är det astronomdagar i Göteborg!

På torsdag startar Astronomdagarna som går av stapeln i Göteborg i år. Stora delar av Sveriges astronomelit samlas för att i tre dagar lyssna på och diskutera aktuella astronomifrågor. Dessutom deltar några amatörastronomer, varav denne bloggförfattare är en av de lyckliga. Det ska bli väldigt intressant att vara med och lyssna på alla föredrag och besöka Slottskogsobservatoriet och Onsala Rymdobservatorium. Även om det mesta inte handlar om rymdsonder utan om andra spännande astronomifrågor, så ska jag försöka lämna lite rapporter i bloggen från de olika föreläsningarna.

På programmet finns följande sessioner:

1. Swedish astronomy
2. Gamma-ray astronomy
3. Solar system & exoplanets
4. Astronomy outreach, novae and supernovae
5. Stars, pulsars and black holes
6. European space missions & extragalactic astronomy
7. Besök på LOFAR, Onsala
8. LOFAR-related scientific talks & astronomy outreach and education

Visst låter det spännande!

Rymdsonden CASSINI:s Hall of Fame-bilder

Mycket foton i bloggen idag! NASA har lagt upp de bästa bilderna från rymdsonden CASSINI:s sju år runt Saturnus. Det är en del fantastiska bilder av Saturnus och flera av dess månar (se länken)!


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/halloffame/

Rymdsondernas alltmer detaljerade foton

Kvaliteten på de bilder som de olika rymdsonderna tar blir allt bättre. Det senaste exemplet på detta är den bild som rymdsonden Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) tog för två veckor sedan och som t o m visar Marsfordonet Opportunity. Den befinner sig på kanten till den stora Endeavour-kratern, i närheten av den lilla Odyssey-kratern ("hålet" i bilden)


Pilen markerar Marsfordonet Opportunity (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003196/

Asteroiden Vestas spektakulära terräng

Rymdsonden DAWN.s färd till asteroiden Vesta får redan nu betraktas som en stor succé. Vilka bilder som sonden tar! Den ena bilden häftigare än den andra. UniverseToday har idag en hel skock med nya fina bilder från denna fascinerande stenbumling.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/88944/dramatic-3-d-imagery-showcases-vestas-pockmarked-mountainous-and-groovy-terrain/

Tänk om neutrinon faktiskt flög fram med överljushastighet

Rapporten häromdagen att forskare vid CERN funnit att neutinos verkar ha en högre hastighet än ljusets har väl inte undgått någon vetenskapsintresserad människa. Som sig bör är vetenskapssamfundet skeptiska till mätresultaten, men det intressanta är att det ju inte är vilken liten universitetsfilial som helst som presenterar resultaten. Det är CERN, världens kanske mest avancerade forskningsanläggning. Jag har verkligen ingen aning om det hela är rätt eller fel utan tänker mer på MÖJLIGHETEN av att det faktiskt är rätt. TÄNK OM det faktiskt är så att man hittat en partikel som kan röra sig snabbare än ljuset! TÄNK OM Einstein, min stora husgud, hade fel! Vilken revolution innebär inte det för i princip hela fysiken och astronomin. Tala om en kosmologisk jordbävning där hela vår vetenskapliga grund skakar!! Det skulle bokstavligen påverka ALLT!

En internationell "roadmap" framtagen för rymdfärder

NASA och elva andra rymdmyndigheter har tagit fram en "roadmap", dvs strategisk plan, för framtida bemannade och obemannade rymdfärder. NASA presenterar nu innehållet i den. Gruppen som arbetat fram planen heter International Space Exploration Coordination Group (ISECG) och planen kallas för Global Exploration Roadmap (GER). Arbetet startade 2006 och redan 2007 lades en första gemensam strategi fram i syfte att utveckla samarbetet och koordinera den fortsatta utforskningen av rymden. Nu kommer alltså en mer detaljerad plan över vad som ska göras. ISECG har följande medlemmar (i alfabetisk ordning): ASI (Italien), CNES (Frankrike), CNSA (Kina), CSA (Canada), CSIRO (Australien), DLR (Tyskland), ESA (Europeiska Rymdmyndigheten), ISRO (Indien), JAXA (Japan), KARI (Sydkorea), NASA (USA), NSAU (Ukraina), Roscosmos (Ryssland), UKSA (Storbritannien). Noterbart är att Kina inte deltagit i arbetet med GER.


Planen innehåller allt från fortsatt drift av den Internationella rymdstationen, ISS, till utforskning av solsystemet och till att skicka bemannade rymdsonder till Mars. GER innehåller också 25-årsplaner rörande obemannad och även bemannad utforskning av asteroider och av månen. Planens långsiktiga mål är att åstadkomma bemannade rymdfärder till Mars.

GER bygger på ett ramverk i tre delar:

1. Ta fram gemensamma mål för utforskningen av vårt solsystem
2. Ta fram långsiktiga strategier för utforskningen av solsystemet
3. Beskriv hur olika rymdmyndigheter kan koordinera sina aktiviteter

De gemensamma mål som beskrivs i GER-dokumentet är:

• Sök efter liv - finns det liv eller har det funnits liv utanför jorden och vad är det som i så fall möjliggjort liv.
• Utforska tänkbara mål för bemannade rymdfärder och utöka mänsklig närvaro i rymden
• Utveckla teknik och kapacitet för utforskningen av rymden, inkl utveckling av den infrastruktur som krävs för att människor ska kunna vistas längre tid i rymden
• Utveckla forskningen av hur människor, rymdsonder och utrustning påverkas av förhållandena i rymden så att risker kan reduceras.
• Stimulera privata initiativ i syfte att öka effektiviteten i utforskningen av rymden så att det kommer till nytta för mänskligheten
• Utveckla forskningen om solsystemet och forskningen från rymdsonder på uppdrag någonstans i solsystemet
• Gör det möjligt för allmänheten att mer interaktivt deltaga i olika rymdprojekt
• Öka säkerheten i rymden och minska riskerna för jorden av nedfallande rymdskrot m.m.

Mer konkret innehåller planen två scenarior för bemannade rymdfärder:

1. Färder till månen
2. Färder till två asteroider i vår närhet, med 4 personer i respektive besättning

Båda syftar till att förbereda för det ultimata målet; bemannade rymdfärder till Mars. Det intressanta när man läser det 44-sidiga dokumentet är att det innehåller en relativt detaljerad arbetsfördelning mellan de olika rymdmyndigheterna i syfte att tillsammans genomföra planen. ISS ses som en viktig utgångspunkt inför vidare bemannad utforskning av solsystemets himlakroppar. Bemannade rymdsonder till någon av jordens/månens Lagrangepunkter är också en viktigt steg på vägen. I planen betonas vikten av obemannade rymdfärder för säkra framtida bemannade rymdfärder. På bilden nedan har det samlade programmet avseende obemannade rymdfärder ritats in.

Planen innehåller detaljerade beskrivningar av hur man stegvis, i ett internationellt samarbete, kan nå längre ut i rymden med bemannade rymdfarkoster. Det handlar om många små steg och en rad tester som så småningom ska göra det möjligt att sända människor till asteroider och till Mars. I plandokumentet finns en rad illustrationer som beskriver hur det hela ska gå till.

Ett utvecklat internationellt samarbete i den fortsatta utforskningen av vårt solsystem är självklart oerhört mycket effektivare än den konkurrens mellan olika länder som präglat de senaste decenniernas rymdpolitik. Istället för att en rad länder siktar på att nå först till en viss himlakropp kan man med koordinerade insatser nå så mycket längre. Kanske har det ändå sina fördelar att den amerikanska kongressen inte ger NASA obegränsade resurser. Eller att inte heller ryssar, kineser och japaner har några jätteresurser att köra sitt eget rymdrace. Det tvingar alla till samarbete, vilket nog till syvende och sist är bäst för alla.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/exploration/about/isecg/

Läs hela dokumentet på: http://www.nasa.gov/pdf/591067main_GER_2011_small_single.pdf

Kina planerar en månlandning 2013

SpaceDaily rapporterar idag att Kina kommer att sända upp en rymdsond, Chang'e-3, till månen 2013 och mjuklanda på månens yta. Månsonden har i uppdrag att göra en rad olika vetenskapliga observationer av månen och dess yta.

Den förra rymdsonden till månen, Chang'e-2, sändes vidare till den s.k Lagrangepunkt 2 (som jag beskrivit i en tidigare artikel), där den bl a studerar högenergipartiklar och solvinden. Enligt kinesiska forskare är det första gången som en månsond under en längre tid observerar solvindens effekter från en Lagrangepunkt.

Rymdsonden Chang'e-1 kartlade månen, vilket gjorde att Kina kunde presentera den första heltäckande kartan över månens yta.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/

Läs också: http://lunarscience.nasa.gov/articles/china-publishes-first-full-map-of-the-moon-surface

Sverige är i rymdforskningens frontlinje (igen)!

Häromdagen rapporterades att Sverige får med två instrument på kinesernas nästa rymdsond till Mars. Idag rapporterar SpaceDaily om utbyggnaden av Sveriges LOFAR-station vid Onsala rymdobservatorium. Det är kul att se att vi i allra högsta grad är med i utforskningen av rymden! Och att det uppmärksammas i internationell media!

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Swedes_makes_world_largest_telescope_bigger_999.html

Asteroiden Vestas sydpol fascinerar forskarna

Rymdsonden DAWN:s foton av asteroiden Vestas sydpol fascinerar forskarna. Vad är det egentligen som har åstadkommit den mycket märkliga kraterliknande formationen vid den södra polen? Är det en stor nedslagskrater, resterna av ett meteoritnedslag, resultat av tektonisk aktivitet eller resultat av någon form av inre processer i asteroiden. Ingen vet i dagsläget utan det krävs djupare studier av fotografierna och analyser av de data som instrumenten på Dawn samlat in för att reda ut hur formationen vid sydpolen bildats. Hur som helst så är det något helt unikt som upptäckts på Vesta.


Vestas märkliga sydpol (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/89093/rhea-silvia-super-mysterious-south-pole-basin-at-vesta-is-named-after-romulus-and-remus-roman-mother/

Sverige bidrar med teknologi till kinesisk Marssond

Rymdkanalen rapporterar idag att svenska forskare har fått med två instrument på den kommande kinesiska rymdsonden, Yinghuo-1, till Mars. Kul att vi är med i frontlinjen vad gäller utforskningen av rymden!

Läs mer på: http://www.rymdkanalen.se/blogg

Områden med lera på Mars kan ha hyst liv relativt nyligen

SpaceDaily rapporterar om liv på Mars. Rymdsonden MRO (Mars Reconnaissance Orbiter) har vid observationerna av Mars funnit ett område som kan ha hyst enklare livsformer relativt nyligen. Med "relativt nyligen" menar forskarna 2-3 miljarder år sedan. Tidigare studier av andra områden på Mars indikerar att livsformer kan ha funnits för drygt 3,6 miljarder år sedan. Områdena tycks vara rika på mineraler som skapats i vattenflöden.


(Bildkälla: NASA)

Ja, det kommer mycket observationer och framställs många teorier om vatten, livsformer m.m på Mars. Låt oss hoppas att kommande Marssonder verkligen hittar bevis!

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Young_Clays_on_Mars_Could_Have_Been_Habitable_Regions_999.html

Mysteriet med dinosauriernas massdöd kvarstår

Dinosaurierna dog ut för ca 65 miljoner år sedan. En rad olika teorier har lagts fram för att förklara denna plötsliga massdöd. Att jorden träffats av en stor asteroid är en av huvudteorierna för att förklara massdöden. På senare tid har man varit ganska säker på att en större asteroid kolliderat med en annan asteroid och splittrats upp i ett flertal stora stenbitar för ca 80 miljoner år sedan. Den familj av nya småasteroider som skapades i krocken kallas för Baptistina-familjen. I en studie från 2007 föreslås att det är en av dessa stenbitar som landat på jorden och gjort slut på dinosaurierna. Nu har rymdsonden WISE (Wide-field Infrared Survey Explorer) studerat det hela och finner att det med största sannolikhet inte är just denna typ av asteroider som orsakat katastrofen. Mätningar visar helt enkelt att tidpunkten för asteroidkrocken inte gör det möjligt att en av delarna träffat jorden vid tidpunkten för dinosauriernas död. Så nu får forskarna leta efter någon annan förklaring till detta musterium.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/WISE/news/wise20110919.html

Rymdsonden CASSINI:s bild av Saturnusmånen Rhea

Rymdsonden CASSINI tar mängder med fina bilder av Saturnus och dess månar. Idag publiceras en närbild av månen Rhea, som är Saturnus näst största måne (efter Titan). Den har en diameter på lite drygt 1.500 kilometer. Det är en måne som tycks bestå mestadels av is och endast ha en mindre stenkärna.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4366

Månmodulen till Apollo 10 kanske fortfarande kretsar runt solen!

UniverseToday har en lustig artikel på sin websida. Den handlar om Apollo 10:s månlandningsmodul som fortfarande 43 år efter sitt uppdrag till månen tycks kretsa runt solen! Hur kan nu detta komma sig? Jo, så här är det: Apollo 10-projektet var NASA:s sista test för att säkerställa en lyckad bemannad månfärd med Apollo 11. När Apollo 10 hade genomfört alla testerna lösgjordes månlandningsmodulen, som sedan sändes att kretsa runt solen. Modulen, som förresten döptes till "Snoopy", far sannolikt fortfarande omkring i sin omloppsbana runt solen.

Nu har en engelsk astronom kommit på idén att engagera ett antal professionella astronomer + ett antal skolor i England för att söka efter Snoopy. Det är en utmaning som heter duga! Det är ju ganska många miljoner kilometer att söka av med teleskopen!


Månmodulen "Snoopy" (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/89043/the-mission-to-find-the-missing-lunar-module/

Dagens astronomibild är ju förstås en bild av Vesta

Dagens APOD (Astronomy Picture Of the Day) är förstås en fin bild som visar asteroiden Vestas sydpol. Bilden är tagen av rymdsonden DAWN.

Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/astropix.html

"Vesta har fullständigt överraskat oss" säger forskare

Rymdsonden DAWN:s utforskning av asteroiden Vesta har gett forskarna lite att grubbla över. Den relativt stora asteroiden, 530 kilometer i diameter i genomsnitt, är full av överraskningar. Stora kratrar, djupa dalar och canyons och några av solsystemets högsta berg var kanske inte det som man förväntade sig finna på denna stenklump. Vid Vestas sydpol finns en mycket stor nedslagskrater. Formen och strukturen liknar inget annat i solsystemet och forskarna vet ännu inte vad som skapat kratern. Forskarna söker också efter tecken på tidigare vulkanism, men det är svårt att hitta spåren efter en eventuell sådan med tanke på de många nedslagskratrarna, som kan ha raderat ut spåren. Studierna av Vesta kan också ge unik kunskap om hur solsystemets fasta himlakroppar bildades för 4,5 miljarder år sedan. De stora höjdskillnaderna på Vesta tyder på en ganska våldsam process som skapat den asteroidyta som rymdsonden Dawn nu ser.


Här har man färgsatt Vesta för att illustrera höjdskillnaderna (Bildkälla: NASA)

Kameran på Dawn är tysk och den finns en bra websida på det tyska rymdcentrat med många fina bilder, se  http://www.dlr.de/dlr/en/desktopdefault.aspx/tabid-10081/151_read-1502/

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Vesta_an_asteroid_full_of_surprises_999.html

Snart dags för kinesiska rymdlabbet att komma upp i rymden?

SpaceDaily rapporterar idag att en uppskjutning av första delen i det kinesiska rymdlaboratoriet, TIANGONG-1, nu tycks vara nära förestående. Websidans källor anger en trolig uppskjutning redan denna månaden. Det har ju varit en rejäl försening i det här projektet. Ursprungligen var det tänkt att Tiangong-1 skulle sänts upp redan ifjol, men det har varit ett flertal problem med labmodulen. Den misslyckade kinesiska uppskjutningen av en satellit för några veckor sedan har också inneburit att kinesiska rymdmyndigheten genomfört ytterligare tester för att säkerställa att det inte blir ett nytt misslyckande.


Illustration av rymdlabbet (Bildkälla: China Manned Space Engineering Office)

Tiangong är ett viktigt projekt för Kina. Det är avstampen för fortsatta bemannade rymdfärder under de kommande åren. I planerna finns bl a en obemannad rymdsond, Shenzhou-8, som ska docka med rymdlabbet kanske redan före årsskiftet. Det är tänkt som ett test inför den bemannade rymdsonden Shenzhou-9:s färd till Tiangong tidigt under 2012. Planer finns också för en ytterligare bemannad rymdsond, Shenzhou-10 som i så fall sänds upp senare under 2012.

Låt oss hoppas att uppgifterna stämmer och att rymdlabbet och sonderna kan sändas upp.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Tiangong_Better_Late_Than_Lost_999.html

Kan det verkligen finnas en ocean under Plutos frusna yta?

Forskare vid University of California har genom beräkningar kommit fram till att dvärgplaneten Pluto kan gömma en stor ocean med flytande vatten under den frusna och iskalla ytan (-230 grader C). Detta rapporterar tidskriften Popular Science. Det kommer löpande rapporter om flytande oceaner på våra planeter, dvärgplaneter och månar. Men finns dom verkligen? Det känns nu angeläget att en gång för alla fastställa om oceanerna, och eventuellt vatten, verkligen existerar på några av himlakropparna i solsystemet.

Rymdsonden NEW HORIZONS är på väg mot Pluto för att utforska denna dvärgplanet lite närmare. Rymdsonden JUNO är på väg till Jupiter för att ännu mer detaljerat än rymdsonden GALILEO utforska Jupiter och dess månar. På Jupiter finns inga oceaner, men Galileo indikerade redan för mer än 10 år sedan att flera av de galileiska månarna under sina isiga ytskikt har oceaner. MARS SCIENCE LABORATORY (MSL) sänds inom kort till Mars. Ryssarna och kineserna sänder (kanske) upp sina rymdsonder PHOBOS GRUNT resp YINGHUO-1 mot Mars om ett par månader. Mars kommer att bli synnerligen noggrant utforskat. Det borde finnas förutsättningar att hitta dessa oceaner.


Kan det verkligen finnas oceaner på Pluto? (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.popsci.com/science/article/2011-09/pluto-may-be-hiding-oceans-underneath-its-frozen-exterior

Dagens astronomibild är en stor solfläck som det svenska solteleskopet tagit!

NASA:s "Astronomy Picture of Today" är en fin bild av en stor solfläck.Det är en av de skarpaste bilder som tagits av solen.Solytans granuler syns tydligt. Det är områden med kraftiga konvektioner.

Bilden är tagen med hjälp av det svenska solteleskopet på Kanarieöarna!


(Bildkälla: SST, Svenska vetenskapsakademin)

Läs mer på: http://apod.nasa.gov/apod/astropix.html

NASA:s nya superraket

I veckan som gått har NASA rapporterat om sin nya superraket, den s.k "Deep Space Exploration System". Jag har egentligen inte tänkt skriva så mycket om raketer på denna blogg (det gör andra, t.ex websidan Astrowebb, mycket bättre), men ser att tidskriften National Geographics har en riktigt bra beskrivning av den nya raketen (OBS att det finns flera sidor med information och bilder). Det har varit en hel del politisk uppmärksamhet och entusiasm kring den här raketen, som sägs innebära en ny era i utforskningen av rymden. National Geographics jämför raketen med de tidigare rakettyperna och konstaterar att det är en jätteraket som nu konstruerats.


En illustration av den nya raketen (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://news.nationalgeographic.com/news/2011/09/pictures/110915-nasa-new-rocket-sls-deep-space-mission-science-pictures/

Läs också: http://www.nasa.gov/exploration/systems/sls/sls1.html

NASA:s budget 2012 - förslaget från kommittén till senaten i detalj

På websidan SpacePolitics redovisas det budgetförslag som läggs fram till senaten för avgörande senare i höst. Det är kommittén för "Commerce, Justice and Science" som nu redovisar detaljerna från förslaget till budget. Som jag tidigare skrivit här i bloggen innebär förslaget att lite drygt 17,9 miljarder US dollar anslås till NASA:s verksamhet. Det är ca 500 miljoner dollar mindre än i budget 2011. Området "Science" (här ingår programområdena "Earth Science, Planetary Science, Astrophysics, James Webb Space Telescope (JWST) och Heliophysics") ,som innehåller flertalet rymdsondsprojekt, föreslås få totalt 5,1 miljarder dollar, vilket skulle innebära en utökad budgetram jämfört med 2011. De viktigaste punkterna i budgetförslaget inom detta programområde är följande:

• Som tidigare nämnts får JWST full finansiering i detta förslag, med 530 miljoner dollar 2012.
• En annan stor budgetpost rör utforskningen av Mars, inkl Mars Science Laboratory (MSL) och MAVEN, som föreslås få 582 miljoner dollar.
• Även solforskningen föreslås få mycket pengar (622 miljoner dollar) , men här är det fördelat på en mängd olika projekt.
• New Frontiers-programmet, som bl a inkluderar rymdsonden Juno föreslås få 176 miljoner dollar.
• Utforskningen av månen föreslås få 306 miljoner dollar. Här ingår bl a rymdsonden GRAIL.
• Utforskningen av de yttre delarna av solsystemet föreslås få 117 miljoner dollar.

Dessutom finns relativt stora budgetanslag för teknologi, gemensam forskning m.m. Kostnaderna för utveckling av raketer och diverse annan teknologi finns således inte inom de 5,1 miljarderna.

I dokumentet betonas också vikten av att fortsätta samverka med privata företag kring utvecklingen av rymdfarkoster som innebär att USA inte blir beroende av Ryssland eller någon annan nation vad gäller färder till den internationella rymdstationen ISS.

NASA får faktiskt ganska ordentligt med kritik för sin bristande ekonomistyrning. NASA har t.ex under senare tid  i 5 av 16 projekt dels kraftigt överskridit sin budget, dels blivit försenad med mer än 12 månader. Man har hamnat på den s.k "high risk"-listan hos Government Accountability Office. NASA uppmanas att bli bättre i sin projektstyrning. Rapporten innehåller en rad förmaningar om bättring vad gäller styrning och uppföljning i hela NASA:s verksamhet!

Återstår alltså att se hur budgetförslaget tas emot i senaten. Låt oss hoppas att det inte sker några större nedskärningar.

Läs mer på: http://www.spacepolitics.com/

Till kommittérapporten: http://www.gpo.gov/fdsys/pkg/CRPT-112srpt78/pdf/CRPT-112srpt78.pdf

Rymdsonden SOHO fångar ännu en komet som rusar rätt mot solen

Rymdsonden SOHO (Solar Heliospheric Observatory) har på bild fångat ännu en komet som minst sagt gick upp i rök när den kom lite för nära solen. Kometen var troligen en medlem av den s.k Kreutz-familjen av kometer. Detta är ett gäng små kometer som bildades ur en större komet för några hundra år sedan. Det är inte första gången som en komet ur denna familj kommer för nära solen. Tidningen DailyMail rapporterar en liknande händelse från januari 2010 och Websidan Space.com från mars 2010.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://soho.nascom.nasa.gov/pickoftheweek/old/16sep2011/

Läs också: http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-1240591/Comet-eaten-orbits-close-sun.html

Läs också: http://www.space.com/8041-comet-death-plunge-sun.html

Rymdsonden CASSINI:s bilder av Saturnusmånar

Under veckan har rymdsonden CASSINI tagit en rad fina bilder av Saturnusmånar. Häromdagen publicerade NASA en helt fantastisk bild med hela 5 olika månar och idag publicerades en detaljbild av månen Enceladus.

Den första bilden visar, från vänster till högre, månarna Janus (diameter 179 km), Pandora (81 km), Enceladus (504 km), Mimas (396 km) och Rhea (1528 km). OBS att den stora himlakroppen är just Rhea och inte Saturnus, vilket man skulle kunna tro. Saturnus är i själva verket "långt till höger" om bilden. Rhea är den näst största av Saturnus månar. Denna måne, liksom många andra av Saturnus månar, upptäcktes av den italienske vetenskapsmannen Giovanni Cassini redan 1672. Mimas och Enceladus upptäcktes 1789 av William Herschel. Janus upptäcktes först 1966 av Audouin Dollfus och Pandora så sent som 1980 på foton tagna av rymdsonden Voyager 1. Månen syns svagt i en av Saturnus ringar.


(Bildkälla: NASA)

Idag presenterades också några foton av den isiga månen Enceladus. Denna måne ser ut att ha ett riktigt vinterlandskap. I det senaste numret av Populär Astronomi skriver Assi Süer om oceanen under månens isiga yta.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4358

Läs också: http://saturn.jpl.nasa.gov/photos/imagedetails/index.cfm?imageId=4361

Vilken solsystemsbild!

Den alltid lika intressanta Emily Lakdawalla, min favoritbloggare, har skapat en originell bild av himlakropparna i vårt solsystem. Emily som är huvudförfattare på Planetary Society Blog skriver mängder med intressanta artiklar på bloggen. Jag fick en hel del nya insikter kring planeternas inbördes storlek när jag såg bilden. Klicka på länken nedan för att få en bättre kvalitet på bilden.


Credit: © 2011 Emily Lakdawalla, the Planetary Society. Images from NASA / JPL & JHUAPL missions, processed by Bjorn Jonsson, Mattias Malmer, Ted Stryk, & Gordan Ugarkovic. TNO art by NASA, ESA, and A. Feild (STScI)

Kolla in: http://www.planetary.org/blog/article/00003186/

Häftig video från rymdsonden DAWN:s utforskning av asteroiden Vesta

NASA presenterar idag en häftig video som visar asteroiden Vesta (se länk nedan). Det är rymdsonden DAWN som kartlagt denna asteroid med sin kamera och sedan har man satt ihop bilderna till en liten film. Man ser hur ojämn Vestas yta är och hur mycket små och stora kratrar som finns över hela ytan. Man kan också se att delar av Vesta är mörklagt. Asteroiden har säsonger och delar av den är i mörker just nu.


Höga berg vid Vestas sydpol (Bildkälla: NASA)

Se videon på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20110916.html

Intressant läsning i nya numret av Populär Astronomi

Idag landade ett nytt nummer av tidskriften Populär Astronomi i min brevlåda. En tidskrift som alltid innehåller ett flertal intressanta artiklar. I det senaste numret finns en väldigt bra artikel, av Magnus Thomasson, docent vid Onsala rymdobservatorium och Chalmers, om hur rymdsonderna utnyttjar planeternas gravitationskraft för att komma ut i rymden. Det hela kallas för gravitationella slungor och innebär att rymdsonderna kretsar ett eller flera varv runt olika planeter innan dom slungas ut mot sina respektive mål i solsystemet. Rymdsonderna kan sägas ta lite energi från planeterna på färden ut i rymden. Att färdas raka vägen mot en planet skulle kräva mycket bränsle i en mycket stor och kraftig raket. Detta går inte utan man är tvungen att använda sig av dessa gravitationella slungor. En del slungor är ganska komplicerade. T.ex rymdsonden Galileo använde sig av en s.k VEEGA (Venus Earth Earth Gravity Assist) på sin färd mot Jupiter. I artikeln i Populär Astronomi beskrivs ett flertal av dessa komplicerade rymdsondsbanor.

I tidskriften finns också en artikel om astronomi på distans. Det är Urban Eriksson som beskriver distansundervisningen vid Högskolan Kristianstad. Jag har själv deltagit i två av distanskurserna och kan verkligen rekommendera dessa kurser till alla astronomiintresserade. Mycket bra kurser, en trevlig kursform och en oerhört engagerad kursledare i denne Urban! Hoppas fler upptäcker dessa distanskurser.

Det finns fortsatt hopp för James Webb-teleskopet

I det fortsatta arbetet med att få ihop den amerikanska statsbudgeten för 2012 kom igår kväll ett hoppingivande besked angående JAMES WEBB SPACE TELESCOPE (JWST). Senatskommittén som avser "Commerce, Justice and Science" lägger en motion till senaten om att bevilja pengar till fortsatt finansiering av JWST. Man föreslår t o m ett utökat budgetanslag till detta rymdteleskop, vilket innebär drygt 500 miljoner US dollar år 2012. Med de pengarna antas teleskopet kunna sändas upp i rymden år 2018, som under det senaste året varit det kanske mest optimistiska scenariot.


Illustration av JWST (Bildkälla: NASA)

Det bör dock påpekas att detta bara är första steget i budgetprocessen. I steg 2 ska motionen också gillas av en samlad budgetkommitté som sedan i steg 3 lägger förslag till senaten för omröstning. Den samlade budgetkommitténs beslut kommer sannolikt inom några dagar. Så det är bara att hålla tummarna att det går vägen.

Detta är ett första positivt besked i teleskopfrågan. Under sommaren har det ju annars varit mestadels negativa tongångar från budgetkommittéerna i senaten kring JWST. Det intressanta när man läser pressrealesen angående motionen är att det bland relativt få budgetpunkter särskilt nämns att JWST är finansierat. Inga andra rymdprojekt nämns specifikt i pressrealesen från kommittén.

Sammantaget föreslås i motionen anslag på 52,7 miljarder US dollar till kommitténs ansvarsområde. Förutom anslag till NASA ingår budgetmedel för justitiedepartementets och handelsdepartementets verksamheter inom samma budgetområde. Ca 1/3 av summan, 17,9 miljarder US dollar, föreslås tilldelas NASA. Det innebär en reduktion med lite drygt 500 miljoner dollar jämfört med budgetåret 2011 och en reduktion med 800 miljoner dollar jämfört med president Obamas budgetäskande för 2012.

Det är fortfarande ganska lite kommentarer i media om motionen. SpaceNews skriver en del på sin websida. Även DiscoveryNews, websidan Physorg och en rad bloggar, tvittrare m.fl rapporterar nyheten. Flera av de större astronomitidskrifterna har ännu inte kommenterat det hela. Man avvaktar sannolikt nästa steg i processen.

En kommentar från min sida, som luttrad ekonom, är att det är lovande för den fortsatta budgetprocessen med en så tydlig markering av att JWST ska finansieras inom NASA:s budgetramar. Annars får man väl intrycket av att den amerikanska budgetprocessen tycks vara ganska byråkratisk och dessutom något ologisk (åtminstone utifrån ett svenskt budgettekniskt perspektiv). Den ovan beskrivna motionen innehåller nämligen förslag på budgetmedel till så skilda ting som patentadministration, diverse handelsbefrämjande aktiviteter, brottsbekämpning på lokal nivå, fängelser, drogbekämpning och vissa specifika slag av forskningsaktiviteter. Något udda budgetindelning minst sagt! Låt oss ändå hoppas att motionen emottas positivt och att senaten slutligen godkänner fortsatt utveckling av JWST.

Läs mer på: http://appropriations.senate.gov/news.cfm?method=news.view&id=d396ebde-ec78-470d-b46b-b4d49c8e565e

Hur långt har rymdsonderna färdats?

NASA har en kul websida där man kan få reda på hur långt en rymdsond har färdats sedan de sändes upp i rymden. Så här är läget för några av rymdsonderna (uppgifterna är i miljarder kilometer med en decimal):

• Dawn                 2,9 
• Messenger         8,6
• Rosetta             5,6
• Juno                  0,1
• Cassini              5,8
• New Horizons    3,4
• Voyager 1        19,5
• Voyager 2        18,2
• Pioneer 10       16,4
• Pioneer 11       16,6

Voyagersonderna leder som synes racet.

Läs mer på: http://space.jpl.nasa.gov/

Visst är det spännande med Exoplaneter!

Populär Astronomi skriver idag på sin websida om de senaste fynden vad gäller s.k exoplaneter, eller planeter som kretsar runt andra stjärnor än vår sol. Häromdagen hittade man hela 50 stycken. Det här med exoplaneter är bland det mest spännande inom den astronomiska forskningen just nu. Ett flertal jordliknande planeter har identifierats med temperaturer som kan tänkas ligga på behagliga 25 grader C. Förutsättningarna för liv torde vara goda under sådana förhållanden. Det finns därför sannolikt liv i olika former på en mängd ställen i universum.

Ökad kunskap om vårt eget solsystem med hjälp av rymdsondernas utforskning kommer att bli till stor nytta för exoplanetforskarna. Vi letar ju faktiskt efter liv på till synes kala och kalla platser i vårt eget solsystem. Här är det inte omöjligt att forskningsområdena så småningom integreras tätare med varandra. Planetforskning som planetforskning helt enkelt!

Läs mer på: http://www.popast.nu/2011/09/hur-manga-nya-jordar-finns-det-planetletare-presenterar-nya-fynd.html

Ännu en fin bild på asteroiden Vesta

Gårdagens "Image of the Day" av Vesta är fin. Den visar ett flertal relativt stora och djupa kratrar på Vesta:s yta. Rymdsonden DAWN sänder mängder med fina bilder från denna knubbiga asteroid.


(Bildkälla: NASA)

Se mer bilder på: http://dawn.jpl.nasa.gov/multimedia/imageoftheday/archives.asp?month=2011-September

Forskarna är oeniga om förekomsten av metangas i Mars atmosfär

SpaceDaily rapporterar idag att det finns skilda åsikter bland forskare om förekomsten av metangas i Mars atmosfär. T o m forskare knutna till NASA:s olika projekt gör olika tolkningar av data från de observationer som gjorts av Marsatmosfären. Redan 2003-2004 gjordes flera upptäckter av metangas på Mars. Det var dels markbaserade observatorier som hittade tecken på metangas, dels ESA:s rymdsond MARS EXPRESS som tyckte sig se svaga tecken på förekomst av denna gas. Nya observationer några år senare visade dock att metangasen tycktes ha försvunnit. Gasens förekomst tycks vara kopplad till sommarsäsongen på Mars.

Det är förknippat med en del mätsvårigheter att identifiera metangasen på Mars. Detta har gjort att det tycks råda stor oenighet bland forskarna om det verkligen är denna gas man hittat. Kanske avgörs saken av rymdsonden MARS SCIENCE LABORATORY (MSL) med Marsfordonet Curiosity, som har instrument för att försöka påvisa eventuell förekomst av denna gas. En ännu mer utförlig undersökning planeras ske när rymdsonden ExoMars skickas upp 2016. Instrumenten på den rymdsonden ger möjligheter till än mer detaljerade analyser av Mars och dess atmosfär.


Illustration av MSL (Bildkälla: NASA)


Illustration av ExoMars (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Methane_Debate_Splits_Mars_Community_999.html

Nya besparingar som kan drabba utforskningen av solsystemet mycket hårt

Flera amerikanska medier, bl a den amerikanska tidningen The Atlantic och websidan SpacePolitics,  rapporterar att den amerikanska senatens Appropriations Committee i förra veckan har behandlat budgetförslag för 2012 inom energiområdet. Det amerikanska energidepartementet har begärt anslag för att åter börja tillverka plutonium-238, men kommitténs väljer att inte ge budgetmedel till det. Om förslaget går igenom kan denna besparing på, i dessa sammanhang, blygsamma 15 miljoner dollar sätta stopp för framtida rymdsonder till de yttre delarna av vårt solsystem. NASA använder sig nämligen av denna plutoniumisotop i s.k Radioisotope Thermoelectric Generators (RTG) för långväga uppdrag i rymden, såsom CASSINI-rymdsonden till Saturnus.

Budgetförslaget tycks tyda på viss byråkrati i den amerikanska statsförvaltningen. Det är visserligen energidepartementet som ansvarar för och finansierar tillverkningen av Plutonium 238, men det är NASA som använder det. Politikerna i den aktuella budgetkommittén tycks inte ha klart för sig konsekvenserna av denna lilla besparing. Den kortsiktiga lösningen är köpa plutonium av Ryssland, vilket man också gjort under årens lopp, men frågan är väl hur länge Ryssland har möjlighet och lust att sälja. Låt oss hoppas att fakta om konsekvenserna kan få politikerna att ändra sig, för tyvärr är det så att rymdsonder till de yttre delarna av vårt solsystem fortfarande kräver radioaktiva drivmedel.

Läs mer på: http://www.theatlantic.com/technology/archive/2011/09/the-15-million-budget-battle-that-may-end-outer-solar-system-exploration/244925/

Läs också: http://www.spacepolitics.com/2011/09/11/senate-energy-bill-includes-no-pu-238-funding/

Forskare i Hongkong har tagit fram en metod för att i detalj kartlägga månen

Websidan Physorg rapporterar idag att forskare vid Hongkong Polytechnic University utvecklat en metod för att mer detaljerat kartlägga månytan. Metoden utgår från analyser av data från den kinesiska rymdsonden CHANG'E 1:s utforskning av månen, men även från andra rymdsonders utforskning.  Projektet att försöka beskriva månens geografi mer detaljerat startade redan 2006. Bl a har forskarteamet tagit fram en 3D-modell av månen och beräknat månskorpans tjocklek på den för oss synliga sidan av månen och "baksidan". Tjockleken är 40 resp 50 kilometer.

Det här med tjockleken på månskorpan är lite intressant med tanke på teorierna om att månens "baksida" bildats genom en kollision med en andra måne. Det skulle ju kunna förklara att skorpan är lite tjockare. Jag beskrev denna s.k Big Splat-teori i ett inlägg den 8/9 angående uppdraget för rymdsonden GRAIL. Vi får väl se om denna rymdsond kan bekräfta de kinesiska uppgifterna.


Illustration av Chang'e 1 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-09-hong-kong-scientists-great-lunar.html

Brist på astronauter är redan ett faktum!

Apropå mitt inlägg igår om det långtråkiga i att åka till Mars: Idag skriver UniverseToday om att det redan nu råder brist på kvalificerade astronauter och att det kan bli än värre framöver! År 1999 hade man 150 astronauter. Idag är man nere i endast 61. Orsaken tros vara bristen på tydliga mål, åtminstone på kort och mellanlång sikt, vad gäller bemannade rymdfärder. Att ha långsiktiga mål kring år 2030 om färder till asteroider eller till Mars är kanske inte så lockande. När dessutom rymdfärjorna lagts i malpåse och astronauter i rymdsondssimulatorn i Moskva upplever "Mars-färden" som synnerligen långttråkig blir astronautjobbet inte särskilt attraktivt.

Jag tror nog att det, när det kommer till en riktig Marsfärd, ändå finns en stor mängd hugade resenärer.

Läs mer på: http://www.universetoday.com/88838/nasa-facing-astronaut-deficit/

Strid på flera olika plan om JAMES WEBB-TELESKOPET

Som jag befarade i ett tidigare inlägg så kommer det att bli en strid mellan olika intressen när det gäller JAMES WEBB-TELESKOPET:s (JWST) vara eller icke vara. Dels pågår ju den politiska beredningen av den amerikanska statsbudgeten, dels har det nu blivit en strid mellan olika forskarfraktioner i USA om teleskopets framtid. Det hela handlar ju (som vanligt) om pengar, eller snarare bristen på pengar. Mycket talar för att NASA:s budget för de kommande åren blir reducerad och även om man genom omfördelningar lyckas få fram en fortsatt finansiering till JWST så slår det hårt på annan rymdforskning. Den beräknade kostnaden för JWST-projektet är uppe i 8,7 miljarder dollar. Som jämförelse kan nämnas att en del av de senaste rymdsondsprojekten "bara" kostar 0,5 miljarder dollar. NASA:s samarbete med en del privata rymdföretag syftar till att försöka sänka kostnaderna för enskilda projekt ytterligare.

I Nature News Blogs beskrivs hur det nu har blossat upp en strid mellan olika forskarfraktioner. Solforskare, planetforskare och forskare som sysslar med specifika rymdsondsprojekt till solsystemets himlakroppar tycker inte att JWST ska få äta upp en för stor del av den gemensamma rymdkakan. Rymdteleskopet är ju inte primärt till för att studera solsystemets himlakroppar, utan kommer främst att fokusera på galaxer, stjärnhopar m.m miljarder ljusår bort.

Även om jag skriver om rymdsonders utforskning av solsystemet i denna blogg så tycker jag ändå att JWST har högsta prioritet. Vad som egentligen hände strax efter Big Bang och hur det tidiga universum utvecklades är utan tvekan bland de mest intressanta frågeställningarna att få kunskap om. Vi är ju ändå relativt nära (?) att få avgörande kunskaper om detta, bara vi kan se lite längre bort i universum.

Det återstår att se hur det går med JWST. Jag återkommer inom kort med rapporter från den amerikanska kongressens budgetberedning. Dom amerikanska politikerna är ju tillbaka från semestern så det bör väl hända något de närmaste veckorna.

Läs mer på: http://blogs.nature.com/news/2011/09/planetary_scientists_webb_tele.html

Hur kul är det egentligen att åka till Mars?

Det finns ju stunder när man tycker att det är lite tråkigt på jobbet, men frågan är väl om inte de 6 astronauterna som för 465 dagar sedan gick in i "Marsfarkosten" MARS 500 upplever höjden av tristess?! Mars 500 är ett samarbetsprojekt mellan Ryssland och ESA och går ut på att simulera en bemannad rymdresa till Mars. Den s.k rymdsonden lyfter således inte en meter utan befinner sig stadigt på backen (eller rättare sagt golvet) i Ryska vetenskapsakademins lokaler utanför Moskva.

De 6 astronauterna består av tre ryssar, två europeer och en kines. Tanken är att de ska utföra alla de sysslor som en riktig Marsfärd kräver. Det har dom också gjort, men i en artikel i Aftonbladet beskrivs att den ena dagen liknar den andra och att det blir väldigt långtråkigt med alla rutiner. Det hela pågår nämligen i 520 dagar och det är ju väldans lång tid. Den 5 november i år är det dock slut på det tråkiga.

Eftersom Mars tycks vara en av de mest intressanta resmålen för framtida bemannade rymdfärder, så är det lite bekymmersamt att astronauterna blir uttråkade. Så NASA, ESA och Roskosmos kanske får annonsera efter hugade Mars-resenärer!

Läs mer på: http://mars500.imbp.ru/en/index_e.html

Läs också: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13596436.ab

MESSENGER-data har nu publicerats för forskare och amatörastronomer

NASA har nu publicerat en rad data från rymdsonden MESSENGER:s första två månader i omloppsbana runt planeten Merkurius. Forskningsdata samlas i en databas och görs tillgänglig för alla intresserade av en organisation som heter Planetary Data System (PDS). Organisationen, som är tätt knuten till NASA, samlar den här typen av data från alla NASA-uppdrag. Det kommer löpande att publiceras alltmer data från Messenger-sonden.

Bland de data som nu redovisas finns upptäckten av vulkanism i planetens tidiga historia. I materialet finns också stora mängder data om Merkurius inre struktur och geologi som väntas ge ökade kunskaper om planetens utveckling och hur den interagerar med omgivningen. Den här senaste releasen inkluderar hela 1,1 terabyte rådata, varav mer än 30.000 bilder. Det är kanske inget för amatörastronomen att kasta sig över utan vi får väl förlita oss på forskarnas analyser av det stora datamaterialet.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/messenger/media/QuickMap201100908.html

För mer detaljerad information om Messenger-data, se: http://messenger.jhuapl.edu/

Om någon till äventyrs vill fördjupa sig i alla PDS-data så titta här: http://pds.nasa.gov/

Rymdsonden CASSINI upptäcker att månen Dione har en tunn atmosfär

Rymdsonden CASSINI har vid en förbiflygning av Saturnusmånen Dione upptäckt att den har en tunn atmosfär.

Tidskriften National Geographics, som har en riktigt bra websida om utforskningen av rymden, beskriver att denna måne lämnar efter sig små "fingeravtryck" när den far genom Saturnus starka magentfält. Månen har en atmosfär som i viss mån faktiskt lyckas påverka Saturnus magnetfält. Dione tros bestå av en fast kärna med en mycket isig yta. Forskarna tror att atmosfären skapas genom att laddade partiklar träffar den isiga ytan och vattenmolekyler därmed frigörs som bildar en tunn atmosfär. Cassini gör ytterligare en förbiflygning i december och då kommer mer exakta mätningar av atmosfärens sammansättning att göras.


(Bildkälla: NASA)

Dione är med sin diameter på lite drygt 1.100 kilometer den 15:e största av Saturnus månar och upptäcktes redan 1684 av den italienske vetenskapsmannen Giovanni Cassini, som också gett namn till rymdsonden.

Läs mer på: http://news.nationalgeographic.com/news/2011/09/110909-saturn-moon-atmosphere-oxygen-dione-cassini-space-science/

Tvillingsonderna GRAIL på väg mot månen

Efter ett par dagars uppskjutna uppskjutningar (!) kom då äntligen rymdsonden GRAIL iväg idag, kl 15.08 svensk tid. Det var tveksamheter även idag med vindförhållandena, men till slut gick det vägen. Efter några timmars färd verkar allt fungera som planerat.


(Bildkälla: NASA)

Några närbilder också från asteroiden Vesta

Rymdsonden DAWN närmar sig alltmer asteroiden Vestas yta. Den har ändrat omloppsbana från Survey Orbit till High Altitude Mapping Orbit (HAMO) och ska så småningom ner på Low Altitude Mapping Orbit (LAMO).


(Bildkälla: NASA)

DAWN vill inte heller vara sämre än MESSENGER! Så här kommer ett par fina bilder som tagits under veckan på asteroiden Vestas kraterfyllda yta.


(Bildkälla: NASA)


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://dawn.jpl.nasa.gov/

Rymdsonden MESSENGER har klarat av sin andra "heta" årstid

Rymdsonden MESSENGER har nu framgångsrikt kretsat kring planeten Merkurius i snart ett halvår. Solsidan av planeten är mycket het i och med Merkurius närhet till solen. Den blir extra het när Merkurius befinner sig som närmast solen. Planetens kraftigt excentriska bana runt solen gör att dess avstånd från solen varierar mellan ca 46 och 70 miljoner kilometer. När planeten är som närmast solen och Messenger är på solsidan uppnår sondens värmesköld temperaturer på 350 grader. Det är dessa perioder i solens närhet som kallas för den heta årstiden. Messenger har nu klarat av två sådana heta säsonger och upplevt Merkurius sommarhetta. Ytterligare två heta årstider återstår under Messenger-uppdragets första år. Sonden har så här långt stått pall för de påfrestningar som värmen innebär.

Det görs emellanåt små justeringar i sondens omloppsbana runt planeten. Manövreringen är komplicerad, om än inte lika komplicerad som för rymdsonden DAWN som kretsar kring en oregelbundet formad asteroid. Det som gör det svårt är de enorma variationerna i rymdvädret kring Merkurius. Påfrestningarna är som sagt stora och NASA har varit lite försiktiga i början av Messengers uppdrag. För att spara energi stängde man av flertalet instrument under långa perioder. Nu har sonden åter närmat sig planetytan och flyger på ett avstånd av endast 200 kilometer. Det ger möjligheter till många fina bilder.


Bilden visar Merkurius sydpol (Bildkälla: NASA)


Detaljbild av stor krater (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://messenger.jhuapl.edu/news_room/details.php?id=181

JAPAN analyserar asteroidstoft och försöker också återfå kontrollen över förlorad rymdsond

Den japanska rymdmyndigheten JAXA har stolt kunnat presentera resultatet av analyser av det asteroidstoft som rymdsonden HAYABUSA lyckades få med sig från asteroiden Itokawa ner till jorden. Det var inga stora mängder materia precis, men några gram asteroidmateria räcker långt för omfattande analyser. Jag beskrev det hela i en tidigare artikel, men såg häromdagen en fin bild på den lilla stoftbiten. Den pryder ansedda tidskriften Science omslag.


Omslaget på tidskriften Science

SpaceDaily skriver också idag om att JAXA försöker få kontroll på rymdsonden AKATSUKI, som var ämnad att färdas mot Venus, men istället hamnade i omloppsbana runt solen. Lyckade försök att tända raketmotorerna har gjorts och förnyade försök görs under september månad för att så småningom få sonden i rätt kurs igen. Om allt lyckas så kan rymdsonden tänkas kretsa runt Venus i november 2015. Låt oss hoppas att det hela lyckas. Venus är ju, som jag skrev i en artikel nyligen, en lite bortglömd planet i rymdsondernas utforskning av solsystemet.

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Japan_test_fires_Venus_probe_engine_999.html

Läs också : http://www.jaxa.jp/press/2011/08/20110826_hayabusa_e.html

Ingen uppskjutning av GRAIL idag. Nytt försök imorgon.

Det såg länge ut som om det skulle bli en uppskjutning av rymdsonden GRAIL idag, men icke. Kraftig vind i de övre luftlagren gjorde att man avbröt det hela. Det blir nytt försök imorgon kl 14.33 eller kl 15.12. Om det inte går imorgon heller så gör man nya försök de följande dagarna.

Rymdsonden GRAIL, som består av två likadana rymdsonder, beskrev jag lite översiktligt igår. I GRAIL:s uppdrag ingår också att försöka ge svar på om månen egentligen är resultatet av att två månar krockat i vad som kallas the big splat. Det finns forskning som tyder på att det har funnits två månar runt jorden. I en artikel i tidskriften Science för några veckor sedan beskrevs hur en kollision mellan jorden och en himlakropp av Mars storlek för 4 miljarder år sedan skapade dessa två månar. Måne nummer två var betydligt mindre än vår nuvarande måne. Vart tog då den andra månen vägen? Forskarna tror att den hamnade vid någon av de s.k Lagrange-punkterna i jorden-månen-systemet. Varför syns den då inte på vår stjärnhimmel? Man tror att den helt enkelt inte stannat på denna plats utan kanske åter kolliderat med månen, fast med så låg hastighet att den helt enkelt sammansmälte med månen och bl a skapade de bergiga högländerna på månens "baksida".

Ja, vi får väl se om GRAIL kan finna några bevis för denna spännande teori. Hur som helst så är det mycket stora skillnader mellan framsidan och baksidan av månen och mer exakta mätningar av gravitationskrafterna och observationer av skillnader i geologi mellan olika delar av månen kan ge nya fakta om månens utveckling.

Läs mer på: http://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2011/07sep_twomoons/

Läs också: http://news.ucsc.edu/2011/08/big-splat.html

Fin bild av månens nordpol!

Vill det sig väl så sänds rymdsonden GRAIL upp imorgon. I avvaktan på bilder från den sonden så kan vi ju njuta av den bild som rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) tagit av månens nordpol. Tjusigt!

Se bilden i bättre upplösning på NASA:s websida.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_2054.html