fredag 11 oktober 2013

Rapport från Astronomdagarna (2)

(Sidan är uppdaterad den 2013-10-12)
I mitt förra inlägg skrev jag om ett av alla föredrag som hölls under torsdagen på Astronomdagarna i Lund. Här kommer ett kort sammandrag av några av de övriga föredragen.

Eva Wirström berättar om sökandet efter vatten (och framförallt vattenis) bl a med hjälp av rymdteleskopet Herschel. Ett led i sökandet efter vatten är att identifiera metanol i interstellära moln. Där man hittar metanol förväntas man också hitta vatten. Herscheltelesopet har som bekant lagt ner observerandet, så jag antar att man nu får förlita sig på andra teleskop. Läs mer om Herschel HÄR.

Magnus Persson berättar också om sökandet efter vatten. Varför då detta sökande efter vatten? Där det finns vatten finns det syre. Vatten är i sig också en viktig förutsättning för liv. 

Göran Olofsson berättar om ett spännande ESA-projekt: rymdteleskopet CHEOPS (som står för Characterising Exoplanet Satellite). Detta exoplanetteleskop ska studera relativt närliggande stjärnor och söka efter planeter kring dessa. Förhoppningen är att man upptäcker planeter ner till jordstorlek. Kanske kan man även upptäcka månar. Det lär dock handla om mycket stora månar, t o m större än jorden.


Illustration av CHEOPS (Bildkälla: ESO)


CHEOPS använder sig, likt rymdteleskopet Kepler och CoRoT av transitmetoden. Det innebär att instrumenten vid en planetpassage kan identifiera mycket små dippar i det ljus som teleskopet fångar upp. Det är ett ganska litet teleskop, bara 32 centimeter i diameter. Teleskopet sänds upp 2017 och även svenska forskare medverkar i projektet. Utmaningen är att få allt att fungera vad gäller sondens stabilitet och tillförlitlighet vad gäller kamerautrustning m.m.


En paus mellan föredragen (Bild: Kari Aartojärvi)


Axel Brandenburg talar om forskning avseende solfläckars uppkomst. Bl a gör man avancerade datorsimuleringar för att försöka förklara hur solfläckar uppstår och utvecklas.

Shahin Jafarzadeh berättar också om solforskning och om studier av de lägre atmosfärlagren. En av många mysterier med solen är hur solkoronan kan bli så het. Processer i de lägre atmosfärlagren bidrar uppenbarligen med att hetta upp koronan. Även här har avancerade datorsimuleringar gjorts.

På kvällen höll Nils Bergvall ett mycket intressant föredrag med titeln "Den kosmiska våren, galaxerna och livspusslet". Om det berättar jag i ett särskilt inlägg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar