Astronomdagarna har traditionsenligt en lite längre föreläsning där även allmänheten är välkommen att deltaga. Denna s.k Nordenmarkföreläsning, namngiven efter Nils Nordenmark, en av grundarna av det svenska astronomiska sällskapet, hölls i år av professor emeritus Nils Bergvall. Titeln på föredraget var poetiskt: "Den kosmiska våren, galaxerna och det stora livspusslet" och handlade mycket om vår personliga relation till universum. Är vi människor egentligen så obetydliga i ett gigantiskt universum? Kanske inte, enligt Bergvall: "tänk om vi är de enda medvetna människorna i universum. Utan oss hade ingen vetat om att universum existerar".
Inledningen på föreläsningens titel "Den kosmiska våren" syftar på den period i universums historia då galaxer börjar bildas. Via supernovor skapas de tyngre grundämnen som ger förutsättningar för liv. Innan dess hade vi "den mörka epoken" då universum bestod av bara väte och helium.
Bergvall visar i flera eleganta datoranimationer hur galaxhopar, galaxer, stjärnor och planetsystem bildas. De spindelnätsliknande nätverk som skapades tidigt i universums barndom skapade så småningom stora galaxhopar med mängder med galaxer. Galaxer flyter emellanåt mellan olika galaxhopar. Det innebär att ett slags utbyte kontinuerligt sker mellan olika delar av universum. Tunga grundämnen, som är en förutsättning för liv, kan därmed överföras mellan galaxer och galaxhopar.
Det innebär att det borde finnas goda förutsättningar för liv i universum. Varför ser vi då inget intelligent utomjordiskt liv? Det kanske är så, menar Bergvall, att avancerade civilisationer är kortlivade. Eller så krävs det mycket för att så komplexa molekyler som DNA ska skapas och ännu mer för att så komplexa kemiska föreningar som aminosyror ska utvecklas. Bergvall menar t o m att det inte finns en chans att dessa ämnen bildas av en slump och att utveckling kanske inte sker slumpmässigt.
Närmast filosofiskt resonerar Nils Bergvall kring möjligheten av att universum kanske redan från början hade en "ambition" att skapa liv. Han frågar sig "finns det någon mekanism vi inte känner till som styr ett större system där vi är en del?". Intressant tanke onekligen, där fysik, astronomi och filosofi förenas.
Bergvall nämner en annan möjlighet. Kanske är vårt universum en av många universa i ett multiversum. Kanske är det så att det råkade utvecklas liv just i vårt universum och just på vår jord. Kanske har livet i vårt universum uppstått genom en slags "trial-and-error-process". Efter många försök utvecklades till slut liv på vår jord som sedan blev allt mer intelligent. Kanske är det rentav oundvikligt att liv till slut utvecklas.
Bergvall avslutar sin spännande föreläsning med lite funderingar kring naturlagarna, dvs de grunder som vår fysik och astronomi bygger på. Han menar att det inte är självklart att dessa naturlagar är konstanta. Man kan tänka sig att parallella universa kan studsa mot varandra och därmed skapa det som till synes är Big Bang, begynnelsen. I en sådan kollision kan olika naturkonstanter bildas. Vi kanske bara råkar ha de lagar vi har rörande gravitation m.m.
Det kanske t o m är så att naturlagar gradvis skapas genom att universum provar sig fram. De kan därmed ha förändrats något under årmiljarderdernas gång.
Onekligen en spännande och fantasieggande föreläsning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar