Fredagens, i mitt tycke, mest intressanta föredrag på Astronomdagarna i Lund svarade Erik Zackrisson för. Om det skriver jag i ett särskilt blogginlägg. Vad fick vi då lyssna på i övrigt idag? Dagen har kännetecknats av en mycket stor bredd vad gäller ämnen. Det har varit allt från hur man får barn och ungdomar att intressera sig för astronomi till senaste nytt inom röntgen- respektive gammaastronomi. Här kommer en sammanfattning av några av dagens föredrag.
John Conway berättar om det stora SKA-projektet. SKA står för Square Kilometre Array och är, som namnet antyder, ett gigantiskt observatorium inom radioastronomin. Det börjar byggas 2018 och kan börja användas från år 2020. Anläggningen består av mer än 300 antenner och 50 stationer, delade mellan Sydafrika och Australien. Bland många tänkbara uppdrag för SKA noterade jag särskilt utforskningen av hur liv uppstod och andra uppdrag inom astrobiologin.
Ett gytter av antenner blir det!
Tanja Nymark och Daniel Michanek talade båda om hur man kan intressera allmänheten för astronomi. Tanja hade under 2012 hela 40.000 besök, varav många skolklasser, på Vetenskapens hus. Med ett litet solteleskop, en kopia av det svenska solteleskopet vid La Palma, har framförallt ungdomar fått observera solen. I och med att observationerna sker på dagtid passar det skolklasser perfekt. Daniel berättar om det arbete man gör för att låta allmänheten använda den astronomiutrustning som finns vid Lunds Universitet. Bra initiativ det här!
Vetenskapens hus i Stockholm
Peter Linde berättar om sitt bokprojekt ("Jakten på liv i universum"), en bok jag recenserade häromdagen (se HÄR). Det kräver sin man (eller kvinna) att ge sig på den här typen av projekt. Det krävs en stor portion disciplin, mycket tid och förstås kunskap om det man skriver. Varför då skriva en populärvetenskaplig bok frågar sig Peter? Man blir inte rik på kuppen, man får knappast credit i den akademiska världen. En del uppmärksamhet kan man dock få (vilket inte minst Peter helt rättmätigt fått). Det man framförallt får är en tillfredsställelse över att man kanske åstadkommit något som bidrar till ökad astronomikunskap hos den breda allmänheten. Läs förresten boken, som är riktigt bra.
Ett besök i universitetets lilla planetarium hanns också med (Bild: Kari Aartojärvi)
Robert Cumming avslutar det s.k outreach-avsnittet på Astronomdagarna med att redogöra för den komplikation som finns i att kommunicera om vad som händer inom forskningen. Forskare arbetar med komplexa frågeställningar och vill helst att forskningsresultat faller inom ramen för de teorier och modeller som andra forskare bidragit till att skapa. Journalister är intresserade av det som går att skriva fort och lätt, som är avvikande på något sätt och som är lite sensationellt. Det blir med nödvändighet svårt med nyhetsförmedlingen. Universiteten har därför numera särskilda kommunikatörer som mellanled mellan forskare och journalister. Likväl blir nyhetsrapporteringen ibland helt galen, vilket Robert ger några kul exempel på.
Dagen avslutades av Oleg Kochukhov som berättade om arbetet med att studera exoplaneters atmosfärer. Med de mycket stora teleskop som är på gång (framförallt teleskopet E-ELT) finns enligt Oleg goda förhoppningar om att kunna upptäcka atmosfärer t o m kring jordstora planeter. Kanske finns också möjligheten att finna tecken på liv. Det är framförallt planeter kring dvärgstjärnor av M-typ nära jorden man kommer att studera.
Illustration av det gigantiska E-ELT (Bildkälla: ESO)
Utöver det ovan beskrivna var det ytterligare ett stort antal föredrag. En intressant dag får man väl säga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar