Rymdsondsbloggen tar tankepaus

Rymdsondsbloggen tar några veckors tankepaus. Jag ska helt enkelt fundera över denna bloggs framtid. De senaste veckorna har jag skrivit lite mindre än tidigare. Dels beror det på att det varit lite stiltje i rymdsondernas värld, dels beror det på att skrivmotivationen tryter. Antalet läsare av bloggen har minskat succesivt under de senaste månaderna (om man får tro bloggstatistiken) och vissa dagar rör det sig om endast några tiotal som hittat fram till bloggen. De mest lästa inläggen handlar dessutom om andra saker än rymdsondernas utforskning. Möjligen ändrar bloggen inriktning eller så får jag hitta på något annat sätt att kommunicera rymdnyheter på. Vi får se vad det kan tänkas bli.

Min tanke med bloggen har varit att ge en hyggligt översiktlig bild av rymdsondernas utforskning av vårt solsystem. Till det lade jag under senhösten 2011 utforskningen av exoplaneter. I stort sett alla inlägg har en "läs mer-hänvisning" till fördjupad information. Allmänt astronomiintresserade, amatörastronomer men kanske också professionella astronomer skulle få en kortfattad översikt av det som händer i rymdsondsvärlden.

ESA fortsätter planera för sin Merkuriusexpedition

Som bekant kretsar rymdsonden MESSENGER just nu runt solsystemets innersta och minsta planet Merkurius. Mängder med nya upptäckter har gjorts men mycket mer finns att upptäcka och förklara. Merkurius är lite av ett mysterium och den stämmer liksom inte in i solsystemet i övrigt. Därför vill även ESA studera denna planet. Sedan några år tillbaka pågår planeringen av ett sådant projekt, Bepi Colombo. Tanken är att rymdsonden ska sändas upp 2015 för att sedan nå fram till Merkurius 2022. ESA visar idag en film om detta projekt på sin websida.

(Källa: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/esaSC/SEMTOGKWZ0H_index_0.html

En sjö på Saturnusmånen Titan liknar en sjö i Namibia

Rymdsonden CASSINI har studerat en sjö på Saturnusmånen Titan. Sjön som heter Ontario Lacus, namngiven efter den nordamerikanska Ontariosjön, är den största sjön på Titans södra halvklot. Den är nästan lika stor som sin namne på jorden men skiljer sig i övrigt ganska mycket från den. Däremot är Ontario Lacus mer lik en sjö i Etoshaområdet i Namibia. Bortsett från att det inte är flytande vatten utan flytande kolväten i den titanska sjön så liknar landskapen varandra. Båda sjöarna är belägna i relativt grunda sänkor. Ontario Lacus på Titan är endast några meter djup.


(Bildkälla: NASA)

Lite mer i detalj ser sjöarna ut så här (Det är Titansjön till vänster):


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20120419/

Läs mer på: http://www.esa.int/esaCP/SEME9CKWZ0H_index_0.html

Det regnar på solen (fast inte vatten)!

Den japanska rymdsonden Hinode (som är ett samarbetsprojekt med NASA) har filmat en kul sekvens efter ett av de senaste kraftiga utbrotten på solen. Det ser ut att regna på solen! Det är förstås inte vatten som faller ner på solen utan ett slags koronaregn. Det är plasma som efter utbrottet ramlar ner mot solen och nästan studsar på solytan.

(Källa: JAXA/NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/94691/watch-it-rain-on-the-sun/

Rymdsonden MESSENGER flyger nära Merkurius yta

En kursförändring vad gäller rymdsonden MESSENGER's omloppsbana runt Merkurius genomfördes i måndags. Rymdsonden flyger nu i en ganska excentrisk bana runt planeten. Som närmast kommer den ca 278 kilometer från planeten och som längst 10.314 kilometer. Rymdsonden hinner med tre varv per dygn och kommer förhoppningsvis att sända än bättre bilder från Merkurius.

Läs mer på: http://messenger.jhuapl.edu/news_room/details.php?id=214

Rymdsonden DAWN får ytterligare 40 dagar för att studera asteroiden Vesta

NASA meddelar att rymdsonden DAWN får ytterligare 40 dagar på sig för studier av asteroiden Vesta. Det innebär att rymdsondens fortsatta färd mot dvärgplaneten Ceres senareläggs lite. Dawn kommer att kretsa runt Vesta fram till den 26 augusti och under denna period försöka kartlägga asteroidytan än mer detaljerat. Dawnprojektet har så här långt varit en fantastisk succé och NASA vill väl utnyttja tillfället att möjligen göra nya fynd på denna märkliga asteroid.


Illustration av Dawn kretsande runt Vesta (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/news/dawn20120418.html

ESA vill satsa på en rymdsond till Jupiter

UniverseToday rapporterar idag att en vetenskapskommitté inom den europeiska rymdmyndigheten ESA har rekommenderat att man sänder en rymdsond till Jupiter. Även Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har en längre artikel idag med en beskrivning av projektet. Sonden, med arbetsnamnet JUICE (Jupiter Icy Moons Explorer), skulle kunna sändas upp kring år 2022 för att utforska Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto och studera förutsättningarna för liv på dessa månar. Det hela är fortfarande bara en rekommendation, men chansen är stor att det här kan bli ett prioriterat projekt när representanter för ESA:s 19 medlemsstater träffas den 2 maj för att diskutera olika rymdsondsalternativ.

Bland övriga projektidéer som kommer att diskuteras finns två rymdobservatorier/-teleskop för studier av olika aspekter i universum. Den vetenskapliga kommittén förespråkar dock att det är JUICE-projektet som ESA bör satsa på. Personligen föredrar jag utan tvekan en rymdsond som utforskar de tre spännande Jupitermånarna. Astronomiproffsen får protestera så mycket dom vill, men visst vill vi ha mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för liv på de tre stora Jupitermånarna! Som rymdsonden Galileo visade för mer än 15 år sedan så har alla tre månarna sannolikt stora oceaner under den is som täcker dessa planeter.

Låt oss hoppas på att projektet blir av. Det som kan bli ett hinder är finansieringsfrågan. Det är nämligen inget billigt projekt. Enligt ESA-rapporten handlar det om en totalkostnad på över 1 miljard euro för projektet (830 miljoner euro för rymdsonden och 240 miljoner euro för instrument m.m), så finansieringsfrågan blir en svår nöt att knäcka. Möjligen kan NASA vara intresserade att bidra med instrument.


Illustration av JUICE-sonden (Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/94684/juice-to-jupiter-could-be-esas-next-major-science-mission/#more-94684

Läs mer på: http://www.planetary.org/blog/article/00003458/

Läs ESA:rapporten här: http://planetary.s3.amazonaws.com/assets/resources/ESA/ESA-SPC_20120417_selection-L1-mission.pdf

Var är alla nya exoplaneter?

Jag har med viss förvåning följt rapporteringen av nya exoplaneter under 2012. Den har nämligen varit synnerligen obefintlig! Jag trodde det skulle bli en explosionsartad utveckling vad gäller antalet nya fynd och så har det knappt blivit en tummetott. Endast ca 40 nya exoplanetfynd har rapporterats under 2012, varav mer än hälften vid ett enda tillfälle i januari, då Keplerteamet rapporterade att man hittat 26 nya planeter (läs min artikel om detta här). Varför är det så klent med fynd? Jag vet inte. Är det någon som har en aning?

Vacker soleruption!

Soleruptioner förekommer ju med jämna mellanrum och det är alltid spektakulära händelser och stundtals riktigt vackert. Eller vad sägs om bilden nedan som rymdsonden SDO tog igår?



(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/gallery/20120416-m1.7flare.html

Forskare har funnit tecken på vulkanism relativt nyligen på månen

Observationer gjorda av den indiska rymdsonden Chandrayaan-1 (aktiv 2008-2009) och NASA:s rymdsond LRO av Tycho-kratern på månen visar tecken på vulkanism i området. Eftersom kratern och bergstoppen i kratern är relativt unga tyder det på att området varit vulkaniskt aktivt relativt nyligen. Kratern har en tydlig centraltopp som är två kilometer hög. Högt uppe på denna bergstopp har man funnit stora stenblock.


(Bildkälla: NASA)

På bilden nedan visas ett mer än 10 meter stort stenblock som upptäckts på bergstoppen.



(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://lunarscience.nasa.gov/articles/scientists-discover-volcanic-activity-in-moons-tycho-crater/

Rymdsonden CASSINI's bilder av månarna Enceladus och Tethys

Rymdsonden CASSINI flög väldigt nära Saturnusmånen Enceladus i förrgår och de första bilderna har nu publicerats. Det är bilder i"råformat", dvs obearbetade bilder som NASA nu publicerat. Rymdsonden var som närmast endast 74 kilometer från Enceladus, som är en måne med en diameter på ca 500 kilometer, och hade som främsta uppgift att studera sammansättningen i de vattenfontäner som månen sprutar ut  vid sin södra pol.

Först en vacker bild på Enceladus med den stora Saturnusmånen Titan (5.150 kilometer i diameter) i bakgrunden och med de vackra Saturnusringarna.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar Enceladus fontäner.


"Fontänerna" syns svagt i denna bild i råformat tagen den 14 april (Bildkälla: NASA)

Rymdsonden tog också en närbild av Enceladus yta. Bilden visar en lite skrynklig yta utan några mer markanta kratrar.


Ytbild i råformat (Bildkälla: NASA)

Efter passagen av Enceladus kunde rymdsonden också studera månen Tethys (diameter ca 1.060 kilometer). Det blev några fina bilder på den månen också.


Bild av Tethys i råformat (Bildkälla: NASA)

Tethys yta tycks vara mer kraterfylld.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20120416/

Fomalhaut är ett intressant studieobjekt

Stjärnan Fomalhaut som ligger ca 25 ljusår bort  är ett intressant studieobjekt. Robert Cumming på Populär Astronomi skriver idag om denna stjärna med sin märkliga stoftring. Det är ett solsystem under bildande där en stor mängd kometer tycks kollidera med systemet, vilket bidrar till att stoftringen skapas. Forskarna tror att något liknande kan ha inträffat i vårt solsystem när det skapades. Studier av Fomalhaut kan därmed ge kunskaper om hur vårt solsystem skapades.


Radioteleskopet ALMA har skapat denna bild av Fomalhaut och dess ring (Bildkälla: ESO)

Det finns också tecken på att det finns några relativt små exoplaneter i Fomalhautsystemet (jag skrev lite om det i en artikel förra veckan, se här). Ett flertal teleskop riktar nu in sig på att studera Fomalhaut lite närmare. Det ska bli spännande att följa den fortsatta utforskningen av detta ssystem som ligger relativt nära oss.

Läs mer på: http://www.popast.nu/2012/04/fomalhauts-ikoniska-ring-in-nya-bilder-av-alma-och-herschel.html

Polarsken på Uranus

Forskare har med hjälp av Hubbleteleskopet fotograferat polarsken på planeten Uranus. Visserligen upptäckte rymdsonden Voyager 2 redan 1986 dessa polarsken på den blåaktiga planeten, men först i november 2011 lyckades jordbaserade teleskop upptäcka dessa mycket kortlivade polarsken. Sedan har alltså Hubbleteleskopet fotograferat dem. Polarskenen uppträder under högst ett par minuter innan de försvinner igen.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.universetoday.com/94565/hubble-reveals-curious-auroras-on-uranus/#more-94565

Rymdsonden CASSINI flyger väldigt nära Enceladus idag

Idag är det dags för rymdsonden CASSINI att flyga nära Saturnusmånen Enceladus igen. På bara 74 kilometers avstånd ska den återigen studera denna vattensprutande måne. Uppdraget är att försöka klargöra vad dessa vattenkaskader består av mer i detalj och om de förändras över tid. Vid förbiflygningen i slutet av Mars genomfördes liknande studier. Cassini kommer också att passera relativt nära månen Tethys. På ett avstånd av 9.000 kilometer ska även denna måne studeras.


(Bildkälla: NASA)

Annars är det läge att titta lite extra på Saturnus just i dessa dagar. Den 15 april är planeten i opposition, dvs som närmast jorden. För mer information om observationer av Saturnus, se här.

Läs mer på: http://saturn.jpl.nasa.gov/news/cassinifeatures/feature20120413/

Läs också: http://saturn.jpl.nasa.gov/education/saturnobservation/viewingsaturn/

Senaste nytt från rymdsonden MESSENGER

Rymdsonden MESSENGER har nu kretsat kring planeten Merkurius i ett drygt år, eller 393 dagar för att vara exakt. På denna tid har den hunnit med hela 794 varv runt planeten! Rymdsondens utforskning av Merkurius har revolutionerat vår kunskap om denna solsystemets innersta planet. Att Merkurius yta var så "skrynklig" och med så tunt ytskikt har förvånat forskarna. Den liknar ingen av de andra planeterna i solsystemet.


(Bildkälla: NASA)

Just nu färdas rymdsonden i en mycket excentrisk omloppsbana runt Merkurius där den kommer relativt nära den norra polen medan avståndet till den södra polen är betydligt längre. Omfattande mätningar görs av planetens struktur och dessa visar en mycket omfattande järnkärna. Man beräknar att kärnan utgör hela 83% av planetens diameter.


(Bildkälla: Case Western Reserve University)

Mätningarna visar att även Merkuriusskorpan och -manteln är tätare än vad man tidigare trott. Materian mellan kärnan och manteln tycks vara lager av järn-svavel som kan vara mellan 20 och 200 kilometer tjocka. Ytskiktet är därmed mycket tunt.

Trots sin ganska skrynkliga yta är det relativt små höjdskillnader på Merkurius. Mellan högsta och lägsta punkt är det endast 9,85 kilometer att jämföra med nästan 20 kilometer på månen och 30 kilometer på Mars.

Läs mer på: http://www.universetoday.com/94571/thin-skinned-and-wrinkled-mercury-is-full-of-surprises/

Läs också: http://messenger.jhuapl.edu/index.php

NASA funderar på en ny Marsstrategi

NASA:s finansiella problem har tvingat rymdmyndigheten att i grunden fundera över vilken strategi man ska ha i det fortsatta arbetet med utforskningen av planeten Mars. De tidigare mycket omfattande planerna, med ett flertal rymdsonder m.m, måste omprövas. Kravet är att man kan genomföra projekt som är mer kostnadseffektiva. NASA:s budget räcker helt enkelt inte till för att genomföra t.ex ExoMars-projektet i samverkan med ESA så som det var planerat. En Marskonferens kommer därför att hållas i Texas i mitten av juni för att diskutera olika alternativ.

Några av de forskningsområden som man ser som prioriterade är:

• att studera materian en bit under Marsytan genom att borra eller gräva.
• att mer detaljerat studera Marsytans sammansättning och utveckling
• att försöka hitta organiskt material i ytmaterian
• att kartlägga förutsättningarna för framtida bemannade färder till Mars och vilka tänkbara risker det kan medföra
• att mäta atmosfärens densitet, vindar m.m för att kartlägga bl a framtida landningssystem
• att utveckla möjligheterna att genomföra mer precisa landningar inom högst en kilometer från planerad plats för landning
• att utveckla mer bränsleekonomiska färder till Mars genom studie av alternativa omloppsbanor, gravitationell assistans från jorden och månen m.m.
• att vidareutveckla samarbete med privata intressenter
• att utveckla billiga, lätta sonder för olika uppdrag

Det återstår att se hur det hela kommer att förverkligas under den kommande tioårsperioden. 

Läs mer på: http://www.lpi.usra.edu/meetings/marsconcepts2012/

Rymdsonden JUNO på god väg mot Jupiter

Rymdsonden JUNO som sändes upp den 5 augusti 2011 har kommit en bra bit på sin färd mot Jupiter. På de lite drygt 250 dagar som den varit på väg har sonden nått förbi Mars omloppsbana runt solen. Juno behöver dock mer fart för att nå Jupiter och kommer därför att runda jorden i oktober 2013 i en s.k gravity assist, där jordens gravitation hjälper till att slunga ut rymdsonden mot Jupiter. Den anländer till Jupiter först i juli 2016.


(Bildkälla: NASA)

Om man vill följa Juno-projektet lite närmare finns en trevlig websida (klicka här), med ett flertal intressanta filmer om Jupiter och om Juno-projektet m.m. Det är kul att lyssna på alla de entusiastiska forskarna och varför dom är med i projektet.

Läs mer på: http://missionjuno.swri.edu/

Rymdsonden DAWN's senaste bilder

Rymdsonden DAWN fortsätter sin utforskning av asteroiden Vesta. Det ramlar in en hel del fina bilder från Vesta och här nedan visas några av dessa. Vill du se fler bilder så klicka här eller här.

I den första bilden (som är "image of the day" den 11 april, idag alltså) syns några större kratrar och en "prickad linje" med småhåligheter. Det är s.k sekundära kratrar som bildas av att större stenblock kastas upp vid ett meteornedslag och studsar iväg på ytan.


(Bildkälla: NASA)

I bilden nedan visas en vackert skålformad krater i Rheasilvia-området på Vesta som är fotograferad från ca 200 kilometers höjd över asteroidytan.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar Canuleia-kratern på Vesta. Det ljusa i bilden tros vara materia som kastats upp vid det meteornedslag som skapade kratern.


(Bildkälla: NASA)

Se fler bilder här: http://www.nasa.gov/mission_pages/dawn/multimedia/gallery-index.html

Se också: http://dawn.jpl.nasa.gov/multimedia/imageoftheday/archives.asp?month=2012-April

Googles månlandartävling lockar över 20 team

Google har utlyst en tävling med en total prissumma på 30 miljoner dollar. Den privata intressent som först lyckas sända en rymdsond till månen, landa en robot på månens yta och navigera detta månfordon minst 500 meter vinner första pris. Goggle har satt en tidsgräns till 2015. Innan utgången av detta år ska uppdraget vara slutfört för att prispengarna ska betalas ut. Första pris är 20 miljoner dollar (som dock reduceras till 15 miljoner dollar om någon nationell rymdmyndighet hinner landsätta något månfordon innan vinnaren i denna tävling). Det finns också en prissumma på 5 miljoner dollar till tvåan i tävlingen samt lite bonuspriser m.m. Enligt Google finns det hela 26 team från flera olika länder som tävlar om pengarna och äran. Vi får väl se om något team lyckas få till det.

På projektets websida (se här) kan man läsa om tävlingen och också följa de olika teamens arbete via teambloggar m.m.

Läs mer på: http://www.googlelunarxprize.org/

Finns det exoplaneter kring Fomalhaut i alla fall?

Jag skrev i slutet av januari i år om Fomalhaut b, en känd f.d exoplanet, som enligt nyare forskning visar sig vara något helt annat (läs artikeln här). Nu har forskare med hjälp av det jättelika ALMA-observatoriet i Chile hittat vad som tycks vara två små exoplaneter som kretsar kring stjärnan Fomalhaut. Återstår att se om de kommer att bekräftas som exoplaneter så småningom.

ALMA är ett radioteleskop i den chilenska Atacamaöknen. Anläggningen är under uppbyggnad och ska, när det hela är färdigbyggt, ha hela 66 antenner. Redan nu kan man dock göra avancerade observationer. Det kan bli något alldeles extraordinärt när hela anläggningen står färdig.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/home/New-ALMA-Images-Stoke-Exoplanet-Flame-146815745.html

Mängder med fina Marsbilder

Kambiz Fathi tipsar på  Populär Astronomis websida om en massa fina Marsbilder som rymdsonden MRO:s HIRISE-kamera tagit.

Kolla också in de bilder som ESA:s rymdsond Mars Express tagit här och en massa fina bilder från rymdsonden Mars Odyssey här.


Detta "Elefanthuvud" som MRO fotograferat har t o m kvällstidningarna rapporterat om under veckan (Bildkälla: NASA)

Se bilderna på: http://www.popast.nu/2012/04/nagot-for-din-skarms-bakgrundsbild-kanske-valj-bland-tiotusentals-bilder-pa-mars.html

Se också: http://www.esa.int/esa-mmg/mmg.pl?mission=Mars+Express&keyword=+--%3E+Keyword&idf=+--%3E+ID&Ic=on&subm3=GO

Se också: http://themis.asu.edu/

"Solceller" upptäckta på solen

Neil Sheeley, en solforskare vid Naval Research Laboratory i Washington, USA gjorde i höstas en märklig upptäckt när han studerade bilder som rymdsonden SDO tagit på solen. Han såg små cellformationer i solens korona. De liknade de cellformationer som kan ses på solens yta, som liksom bubblar upp från solens inre. Det var oväntat att finna dessa cellformationer i koronan. Det verkar som de finns i närheten av områden med koronahål. Rymdsonderna SDO och STEREO (som består av två sonder, STEREO A och B) har tagit ett flertal bilder av dessa celler. STEREO-B har också filmat dessa celler som kallas koronaceller.

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/sunearth/news/solar-plumes.html

Planetsystemet HD 10180 har fler planeter än vårt solsystem!

I en forskningsartikel i Astronomy & Astrophysics beskrivs planetsystemet HD 10180. Enligt artikeln finns tecken på att systemet har minst 9 planeter. Enligt websidan Exoplanet.eu finns 6 bekräftade planeter och tre obekräftade planeter, men forskarna hävdar alltså nu att det mesta tyder på att det finns ytterligare 3 planeter i HD 10180. Om det är riktigt skulle det innebära att det är det (hittills) mest planetrika stjärnsystemet. Vårt solsystem har därmed blivit degraderat till plats nummer 2.

Vad är det då för exoplaneter kring HD 10180? Det ser ut att vara planeter som är av Neptunusstorlek. Ett par är något större och två av de obekräftade planeterna är mindre. Alla verkar vara större än jorden. Några av planeterna kretsar väldigt nära stjärnan, som liknar vår sol, medan ett par av planeterna har omloppstider på mer än ett jordår.

Intressant system det här! Kolla in animationen nedan.

(Källa: ESO)

Läs mer på: http://arxiv.org/pdf/1204.1254v1.pdf

Läs också: http://exoplanet.eu/star.php?st=HD+10180

Sprickzoner på Mars - här kan finnas spår av liv

I de sprickzoner som observerats på Mars kan det finnas spår av liv. Nu senast har ESA:s rymdsond Mars Express studerat några av de stora sprickor som finns på Mars. Man tror att stora mängder lava en gång i tiden har flutit i området. Det här kan vara områden när mikroorganismer skulle kunna trivas.


(Bildkälla: ESA)

Läs mer på: http://www.esa.int/esaSC/SEMK8FEWF0H_index_0.html

En "Dust Devil" på Mars!

Rumdsonden MRO har vid några tillfällen fotograferat enorma tornadon, eller s.k "dust devils" på Mars. NASA har nu lagt ut en film som illustrerar det hela. Dessa dust devils kan skicka upp en stoftpelare som är 20 kilometer hög!

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/MRO/news/mro20120404.html

Ryska rymdplaner med månfordon, månbas och asteroidobservation

Ryska rymdmyndigheten Roscosmos meddelar att man har stora planer vad gäller utforskning av månen. Man vill sända två fordon till månen en bit in på 2020-talet och successivt bygga upp en månbas. Tanken är bl a att studera månens polarområden. Planer finns att skicka upp ett par rymdsonder, Luna-Resurs och Luna-Glob, kring år 2015 för att förbereda för landning med månfordonen.

Den ryska vetenskapsakademin meddelar dessutom att man vill skicka en rymdsond till asteroiden Apophis för att försöka klargöra om den utgör ett hot mot jorden när den passerar oss åren 2029 och 2036. Denna asteroid har ansetts vara ett tänkbart hot i och med att den väntas passera relativt nära jorden år 2029 (ca 60.000 kilometer ifrån oss), vilket gör att dess bana inför passagen år 2036 kan bli farlig. En rysk sond kan komma att sändas upp redan år 2015 i syfte att studera asteroidens omloppsbana.

Läs mer på: http://www.russianspaceweb.com/moon_2012.html

Läs mer på: http://www.space-travel.com/reports/Russia_Plans_to_Launch_Lunar_Rovers_to_Moon_after_2020_999.html

Läs också: http://www.spacedaily.com/reports/Russia_Plans_to_Bind_Satellite_to_Apophis_Asteroid_999.html

Ett tjugotal av solsystemets månar tycks ha "försvunnit"!

Hur många månar finns det egentligen i solsystemet? Slår man upp en (nyare) uppslagsbok, kollar på Wikipedia eller i en färsk astronomibok kan man läsa att det rör sig om lite drygt 170 månar. De två jätteplaneterna Jupiter och Saturnus anges ha drygt 60 månar var. Nu kommer forskningsrön som visar att relativt många av dessa månar inte går att hitta!

Före år 2000 hade Jupiter och Saturnus mindre än 20 kända månar var. De flesta av dessa månar kretsade kring sina respektive planeter i nästan cirkulära banor. Ett fåtal av månarna hade mer excentriska (oregelbundna) omloppsbanor. I början av 2000-talet startade en forskarstuderande, Scott Shephard, och hans handledare, David Jewitt, vid University of Hawaii en större studie av Jupiter- och Saturnussystemen för att leta efter fler månar med oregelbundna omloppsbanor. Med hjälp av de stora teleskopen på Hawaii, bl a 8,2 meters Subaru-teleskopet, upptäckte man snabbt ett mycket stort antal sådana månar. I en artikel 2003 beskrev man upptäckten av hela 23 nya månar.

En annan forskargrupp fann i ett liknande projekt nya månar kring Saturnus. När sedan rymdsonden Cassini började utforska Saturnussystemet upptäckte den ytterligare månar. Så antalet månar är nu uppe i en bit över 170 stycken kring våra planeter och dvärgplaneter. Enlit måndatabaserna har vår jord som bekant 1 måne, Mars har 2, Jupiter 65, Saturnus 62, Uranus 27 och Neptunus 13. Även några av dvärgplaneterna har månar. Således har Pluto 4, Eris 1 och Haumea 2 måne.


(Bildkälla: NASA)

Forskare vid NASA:s Jet Propulsion Laboratory har nu analyserat data för alla de små månar som upptäckts under det senaste decenniet och finner att hela 10 Jupitermånar och 7 Saturnusmånar är "borta". De går helt enkelt inte att finna och man har ingen aning om vart de tagit vägen. Kanske kretsar de kring sina planeter, men för att återfinna dem krävs nya omfattande observationer. Det finns ytterligare månar som kan komma att försvinna ur sikte de kommande åren. Orsaken till att månar tappas bort är att månarnas omloppsbanor är så dåligt kända att man helt enkelt inte vet hur de kretsar kring planeterna. Små månar långt ut i solsystemet är dessutom mycket ljussvaga objekt, vilket gör att de är svåra att hitta.

Läs mer på: http://www.skyandtelescope.com/news/Outer-Planet-Moons-Found-mdash-and-Lost-146176195.html

Det finns mycket is i solsystemet!

NASA har tagit fram en film som berättar om is i solsystemet. Det finns väldigt mycket is (bl a vattenis) på flera av solsystemets planeter och på dess månar. Faktum är att några av månarna till stor del består av just is. Dessutom har vi alla isiga kometer som far omkring i solsystemet.

(Källa: NASA)

Läs mer på: http://solarsystem.nasa.gov/news/whatsup-view.cfm?WUID=1144

Liv i vårt solsystem

I onsdags skrev jag om att Keplerteleskopet (+ 8 andra rymdteleskop/-observatorier) har fått förlängt uppdrag. Sökandet efter exoplaneter fortsätter alltså och så småningom kanske vi kan få syn på tecken på liv på någon exoplanet i den beboeliga zonen. Det här med beboelig zon är ett lite diffust begrepp eftersom vi redan i vårt eget solsystem söker efter liv på himlakroppar utanför den beboeliga zonen. Faktum är ju att några av de mest lovande platserna för liv kanske är de månar som kretsar runt Jupiter och Saturnus.

Den största satsningen för att söka finna spår av liv pågår på Mars. Ett flertal rymdsonder kretsar som bekant runt den röda planeten. Marsfordonet Opportunity kör runt och inspekterar Marsytan. Snart landar ännu ett Marsfordon, Curiosity, med ännu mer avancerade instrument för att i detalj observera Mars. NASA:s MAVEN-rymdsond kommer att studera Mars-atmosfären om knappt två år. Förutom Mars finns ett flertal andra intressanta himlakroppar som kan ha spår av liv.

Jupitermånarna Europa, Ganymedes och Callisto är några av de bästa kandidaterna. Visserligen ligger de alldeles för långt från solen för att ligga inom en beboelig zon, men tack vare den energi som Jupiter ger med sin starka gravitation finns det ändå möjligheter till liv på dessa månar. Rymdsonderna Voyager och Galileo upptäckte att det finns flytande oceaner på Europa och i viss omfattning också på de två andra månarna. Det kan tänkas finnas tillräckligt varma ställen under det tjocka istäcket för att liv ska kunna trivas.

Även Saturnusmånarna Titan och Enceladus är goda kandidater för liv. Saturnus ligger ännu mycket längre från solen, men likväl kan det finnas enklare livsformer på de två månarna. Titan utforskas av rymdsonden Cassini (och studerades lite närmare av den lilla minisonden Huygens) och under den tjocka atmosfären kan det tänkas finnas liv i de metan-etan-sjöar som finns där. Den lite mindre Enceladus är en udda måne i sammanhanget i och med att den är så mycket mindre än de övriga månar som beskrivits ovan. Det faktum att den sprutar isvatten i sina geysrar tyder på en inre hetta som kan innebära att liv skulle kunna frodas.

Finns det någon annan måne som kan ha liv? Knappast. Övriga månar är för små eller har så ogästvänliga förhållanden att det sannolikt är omöjligt att liv kan utvecklas. Jupitermånen Io, som är en lite större måne, är ett vulkaniskt helvete om uttrycket tillåts. Vår egen måne verkar inte heller ha några spår av liv (men kan ha haft det för några miljarder år sedan).

Fortsätt utforskning behövs. Låt oss hoppas att NASA:s, ESA:s och övriga rymdmyndigheters pengar räcker till rymdsondsprojekt till någon av de månar som beskrivits ovan. Forskarsamfundet i USA har i flera år föreslagit att månen Europa ska prioriteras.

Keplerteleskopet, Hubbleteleskopet m.fl får förlängda uppdrag

NASA meddelar att Keplerteleskopet och Hubbleteleskopet plus 7 andra rymdteleskop får förlängda uppdrag. Det här är oerhört positiva nyheter för alla oss exoplanetintresserade. För varje år som Keplerteleskopet fortsätter observera stjärnhimlen (den lilla del av denna som den studerar i detalj) ökar möjligheterna mångfalt att säkerställa om de identifierade exoplanetkandidaterna verkligen är exoplaneter. Möjligheterna ökar också att upptäcka nya exoplanetkandidater.


Illustration av Keplerteleskopet (Bildkälla: NASA)

Med tanke på NASA:s dåliga ekonomi har det funnits farhågor att flera av de pågående projekten inte kan finansieras. Nu ger man alltså klartecken till åtminstone t o m år 2014, och troligen ända till 2016. De rymdteleskop det handlar om är Kepler, Hubble, Fermi, Swift, Chandra, Planch, Spitzer samt medfinansiering till Suzaku och XMM-Newton. Spitzerteleskopets uppdrag är dock begränsat t o m 2014, med planerat avslut 2015. År 2014 görs nästa utvärdering av teleskopen.

Det här är som sagt lysande. Rymdteleskopen levererar intressanta forskningsdata löpande.

Läs mer på: http://science.nasa.gov/astrophysics/2012-senior-review/

Behöver vi snabbare rymdfarkoster?

Läste en intressant artikel i Illustrerad Vetenskaps rymdblogg. Den handlar om hastigheten på rymdsonder och andra rymdfarkoster. De är helt enkelt för långsamma om vi tänker oss bemannade rymdfärder till planeten Mars. Det tar för lång tid och innebär sannolikt en orimlig belastning på mändklig fysik (och psyke kanske) att vara i rymden i åratal. Att färdas ännu längre är i dagsläget helt otänkbart. Rymdbloggens skribenter Helle och Henrik Stub frågar sig om vi behöver ett rymdens Concorde-projekt.

Kanske är det ett bättre alternativ (vilket också beskrivs i artikeln) att göra sonderna mindre, och därmed billigare, och strunta i bemannade rymdfärder till andra planeter. Det är väl frågan vad sådana bemannade rymdfärder ger i mervärde kontra ett flertal obemannade rymdsonder som har någon form av fordon/robot.

Läs mer på: http://illvet.se/blog/rymdbloggen/concorden-rymden-och-vi

Ska det bli ett Mars-race 2013?

Det verkar vara planeten Mars som gäller för lite större rymdsondsprojekt de närmaste åren. Förutom att NASA planerar att sända rymdsonden MAVEN mot Mars i november 2013 har också Indien planer på en rymdsond till Mars. Det indiska projektet handlar sannolikt om att studera Marsatmosfären. Rymdsonden kommer att sändas upp med hjälp av en indisk raket, Indian Polar Satellite Launch Vehicle. Sannolikt kommer samma raket att användas i det rysk-indiska månsondsprojektet som planeras ske 2014. Det finns en viss internationell skepsis kring de indiska planerna. Man undrar om Indien verkligen är redo för ett så avancerat projekt som en Marssond är redan 2013.

Ryssland verkar ligga lågt med Marsplaner efter misslyckandet med rymdsonden Phobos-Grunt. Kina kan eventuellt tänkas satsa på en mindre rymdsond till Mars. Även Kina drabbades ju av Phobos-Grunt-missödet i form av den minisond, Yinghuo-1 som satt på den ryska sonden och därmed också kraschade. Den europeiska rymdmyndigheten ESA fortsätter planera för Exo-Mars-projektet 2016 och 2018. För lite drygt två veckor sedan blev det klart att man tänker samarbeta med den ryska rymdmyndigheten Roscosmos i projektet.

Innan allt detta händer så kan vi se fram emot MSL:s ankomst till Mars och Marsfordonet Curiositys öden och äventyr på den röda planeten. MSL har hunnit ganska precis halvvägs på sin färd. Fyra månader kvar innan den når Mars.

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Mars_missions_race_India_takes_lead_999.html

Mars Odyssey - lite anonym rymdsond som tar fantastiska bilder!

Rymdsonden Mars Odyssey, som är den sond som varit längst kring planeten Mars, hör man kanske inte så mycket av i nyhetsflödet. Det är lite synd eftersom den tar så mycket fina bilder från Mars. Här nedan visas några av dem. Kolla också denna länk för ännu fler bilder.



Sanddyner i bildens nedre vänstra hörn (Bildkälla: NASA)



Kanaler (Bildkälla: NASA)



Spår av vulkanism (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://themis.asu.edu/latest.html