Varför denna skräck för domedagen? Om detta i Kobra imorgon.

Det tycks finnas en ganska utbredd skräck för att jorden ska gå under. Sker det inte genom kollision med en annan himlakropp så sker det genom klimatförändringar eller i form av ett kärnvapenkrig. Detta är i alla fall vad många pessimistiskt lagda människor tycks tro. Lustigt nog (eller skrämmande nog?) så är den mest lästa artikeln i denna blogg, om man får tro bloggstatistiken, en artikel med titeln "NASA lugnar oss - jorden kommer inte att gå under 2012"! Denna korta artikel har blivit mer googlad än artiklar om rymdsonders utforskning, Venuspassagen, exoplaneter m.m som jag skrivit! Det var ju inte riktigt vad man tänkte sig när man blev rymdsondsbloggare!

I mars i år skrev jag artikeln "Varför denna fanatiska tro på att jorden går under 2012?". Detta med anledning av att mayakalendern ska ha förutspått jordens undergång den 21 december i år. Tron på jordens undergång är så spridd att NASA i flera omgångar gått ut med information om vetenskapliga fakta i målet. Man har t o m producerat ett par videofilmer för att pedagogiskt försöka förklara hur det ligger till med asteroidhot m.m som skulle kunna förgöra livet på jorden.

Jag ser i TV-tablån att det imorgon är säsongsstart för Kobra och att första avsnittet ägnas åt just dessa domedagsprofetior. Man får hoppas att det vetenskapliga perspektivet på frågan ges ordentligt utrymme. Rent allmänt borde forskarna ägna en större andel av sin tid åt att berätta för allmänheten om de senaste forskningsrönen inom olika områden. Naturvetenskapliga fakta kan möjligen undanröja skräcken för att någon asteroid eller meteor ska slå ner i huvudet på oss när vi minst anar det. Lite information om solaktiviteterna och den 11-åriga cykel som dessa följer hade inte heller skadat för att lugna oroliga själar. Även mer fakta om klimatförändringarna och miljöhoten kan få oss att agera på ett mer positivt och aktivt sätt istället för att inta en allmänt pessimistisk och passiv hållning. Skräcken för kärnvapenkrig är nog tyvärr svårare att råda bot på.

Vad är då fakta i målet? Vad gäller asteroider finns en liten, synnerligen minimal, risk att asteroiden 2011 AG5 krockar med jorden den 5 februari 2040. Risken är 1 på 625 enligt NASA. Inte mycket att oroa sig för alltså. Inom det närmaste året kan vi förvänta oss ett och annat solutbrott. Med lite otur kan dessa vara riktade mot jorden och innebär i värsta fall allvarliga störningar för data- och telekommunikation, elförsörjning m.m. Sannolikheten för att solen ska få ett gigantiskt utbrott som hotar livet här på jorden är i det närmaste obefintlig.

Den lite suddiga radarbilden nedan visar asteroiden 4179 Toutatis som är en av de största potentiellt farliga nära-jorden-objekten. Asteroiden har storleken 4x2x2 kilometer och kommer emellanåt ganska nära jorden. Inte heller den kommer dock så nära att den utgör ett reellt hot. Det intressanta med Toutatis är att den kommer att utforskas mer detaljerat av en rymdsond, den kinesiska sonden Chang'e 2. Den är nämligen på väg mot asteroiden och förväntas flyga förbi denna  i mitten av december i år. Då får vi förhoppningsvis en bättre bild av asteroiden.

(Bildkälla: Wikipedia)

Vad har Teneriffa för likheter med Mars?

Ja, den frågan kan man fundera på. Den europeiska rymdmyndigheten ESA anser i alla fall att terrängen vid vulkanen Teide på Teneriffa i mångt och mycket liknar terrängen på Mars. Så för att förbereda sitt framtida Marsprojekt, ExoMars, kan det finnas skäl att öva på ställen som Teide. Där kan man studera vilka tänkbara problem man kan råka ut för i Marsliknande terräng. ESA har en ganska lång videofilm på sin websida om förberedelserna och om den astrobiologiska forskning som pågår lite varstans i Europa, kolla HÄR.

Nog liknar det Mars alltid uppe vid Teides topp (Bildkälla: Wikipedia)

ExoMars-fordonet liknar på många sätt Curiosity, som just nu rullar fram på Mars. Även detta fordon kommer att ha ett flertal kameror som ska studera omgivningarna på Mars. Den ska också kunna gräva ner till två meters djup för att söka efter tecken på liv.

Illustration av hur ExoMars kan komma att se ut (Bildkälla: NASA)

Även Indien planerar ett Marsprojekt (som jag skrivit om tidigare här i bloggen). Rymdsonden som ska sändas upp i november 2013 har fått namnet Mangalyaan. Uppskjutningen av sonden ska alltså ske redan om lite drygt ett år. Det är verkligen en extremt kort projekttid för ett såpass avancerat rymdsondprojekt som detta. Låt oss hoppas att den indiska rymdmyndigheten ISRO (Indian Space Research Organisation) lyckas få iväg sonden.

Illustration på hur Mangalyaan kan tänkas se ut (Bildkälla: ISRO)