Rymdsonder: Epoxi

Visar inlägg med etikett Epoxi. Visa alla inlägg

måndag 9 september 2013

Kommunikationsproblem med rymdsonden Deep Impact

NASA meddelade i förra veckan att man fått problem med kommunikationen med rymdsonden Deep Impact. Tanken var att sonden skulle observera kometen ISON och sända data till jorden. Det har inte blivit några observationer eftersom man tappade kontakten med sonden någon gång mellan den 11 och 14 augusti. Efter mycket arbete tycks teknikerna nu veta orsaken till problemen och funderar som bäst på hur de ska lösas.

Illustration av Deep Impact (Bildkälla: NASA)

Vi får verkligen hoppas att Deep Impact, denna lilla kometjägare, kan fortsätta med sitt uppdrag. Rymdsonden, som sändes upp i januari 2005, har redan hunnit studera två kometer och är nu på väg för att studera en asteroid. Deep Impact har, lite skämtsamt uttryckt, haft stor inverkan på vår kunskap om kometer i solsystemet.

I juli 2005 sände Deep Impact en minisond mot kometen 9P/Tempel. Denna kolliderade med kometen så att en krater uppstod och materia kastades upp. Intressanta studier av denna materia och av kratern kunde genomföras.

Minisonden träffar kometen 9P/Tempel 1 (Bildkälla: NASA)

Deep Impact fick därefter ett nytt uppdrag, med projektnamnet EPOXI (Extrasolar Planet Observation and Deep Impact Extended Investigation). Uppdraget är att dels studera exoplaneter, dels studera ytterligare några kometer och asteroider. I november 2010 närstuderade sonden kometen 103P/Hartley (även kallad Hartley 2).

Kometen 103P/Hartley (Bildkälla: NASA)

Nästa mål i sikte är nära-jorden-asteroiden (163249) 2002 GT som sonden beräknas nå år 2020, om nu inte kommunikationsproblemen ställer till det. Deep Impact/EPOXI har också observerat några exoplaneter. Det är planeter som upptäckts med hjälp av andra teleskop, men där rymdsonden kunnat bidra med ytterligare fakta om planeterna.

torsdag 7 februari 2013

Rymdsond har filmat kometen ISON

NASA:s rymdsond Deep Impact har filmat kometen C/2012 S1 (ISON), som i slutet av november i år väntas lysa upp vår natthimmel (det hoppas vi på i alla fall). Kometen är fortfarande långt bort, hela 763 miljoner kilometer från solen. Det är ute vid Jupiters omloppsbana ungefär. ISON är redan aktiv. Kometsvansen mättes till hela 64.000 kilometer för ett par veckor sedan.

(Källa: NASA)

Rymdsonden Deep Impact är en riktig kometjägare. Den sändes upp redan i januari 2005 för att studera kometen Tempel 1 lite närmare. Därefter fick den ett nytt uppdrag, som fick namnet EPOXI, där den flög förbi kometen Hartley 2 i november 2010 och tittade lite närmare på den himlakroppen. I slutet av 2011 sändes den vidare mot en avlägsen asteroid (163249) 2002GT som den beräknas nå omkring år 2020 om bränslet räcker. Kul att den kunde filma ISON.

Illustration av Deep Impact (Bildkälla: NASA)

måndag 5 december 2011

Rymdsonden DEEP IMPACT lever än!

Det har vi ju lärt oss under de senaste årtiondena att rymdonder kan leva och fungera mycket längre än vad som ursprungligen planerades. Exempel på det är rymdsonden GALILEO, som i flera omgångar fick förlängda uppdrag och var funktionsduglig i hela 14 år (Den hade kanske fungerat än längre om man inte valt att för säkerhets skull krascha sonden mot Jupiter för att inte riskera att sonden kraschade och därmed kontaminerade någon av Jupitermånarna, framförallt Europa).

En annan sådan rymdsond är DEEP IMPACT. Den sköts upp 12 januari 2005 med uppdraget att utforska kometen 9P/Tempel 1. En mindre del av sonden tilläts kollidera med kometen och en del spektakulära bilder togs. Detta skedde redan i juli 2005, varefter sonden fick ett nytt uppdrag, under namnet EPOXI, att utforska exoplaneter samt kometen Hartley 2. Den 4 november 2010 genomfördes en förbiflygning av denna komet. Därefter har den flugit omkring utan något nytt uppdrag. För en dryg vecka sedan, den 24 november, kördes raketmotorn i 2 minuter och 20 sekunder och allt verkar fortfarande fungera utmärkt. Låt oss hoppas på ytterligare ett förlängt uppdrag för denna rymdsond.

Illustration av rymdsonden (Bildkälla: NASA)

Del av rymdsonden träffar kometen 9P/Tempel 1 (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.spacedaily.com/reports/Deep_Impact_Spacecraft_Eyes_the_Future_999.html

tisdag 4 oktober 2011

Senaste analyserna från rymdsonden DEEP IMPACT:s utforskning av kometen Hartley 2

Rymdsonden DEEP IMPACT (som var en del av EPOXI-projektet) utforskade kometen Hartley 2 och var som närmast den 4 november 2010. De senaste analyserna av data visar att Hartley 2 är en hyperaktiv komet, utifrån hur den "sprutar ut" ut materia på sin färd genom rymden. Detta sker i mycket större omfattning än hos andra kometer. Kometens form antyder också att den bildats genom att två kometer krockat. Kometens två "lober" är helt olika och tycks komma från olika delar av solsystemet.

(Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.physorg.com/news/2011-10-hyperactive-hartley-history.html

lördag 30 juli 2011

Rymdsondernas samarbete ger nya kunskaper

Rymdsonden EPOXI observerade kometen Hartley 2 på mycket nära håll i november ifjol. På ett avstånd av endast 700 kilometer från den kilometerstora kometen togs bilder av kometen. Nu visar det sig att även rymdsonden SOHO, som egentligen studerar solen, har tittat på den här kometen. Analyser från de två rymdsondernas observationer visar på en avlång komet som släpper ifrån sig isbitar och vatten i stora mängder. Att kometer ger ifrån sig is och vatten när de närmar sig solen är helt normalt, men det som är anmärkningsvärt med Hartley 2 är att det sker i en så stor omfattning. Det underliga är också att denna process varierar i omfattning när kometen på sin omloppsbana runt solen närmar sig denna. Kometens omloppstid är ca 6,5 år och forskarna har studerat data från bl a 1997 och 2010. År 1997 producerade kometen tre gånger så mycket vatten som 2010. Fortsatta analyser krävs för att utröna orsakerna till detta "beteende".

Även rymdsonden WISE har studerat kometen. Bilder som tagits från rymdsonden visar att kometen lämnar efter sig ett spår som består av ispartiklar stora som golfbollar och t o m basketbollar.

This visitor from deep space, seen here by NASA's Wide-field Infrared Survey Explorer