Snö har upptäckts i ett annat solsystem!

Astronomer har för första gången observerat snögränsen i ett ungt och avlägset solsystem. Det är i den stoftskiva som omger stjärnan TW Hydrae som denna snögräns upptäckts. Stjärnan befinner sig 175 ljusår från jorden och astronomerna tror att detta solsystem under bildande på många sätt liknar vårt solsystem som det såg ut i begynnelsen.

(Bildkälla: ESO)

ESO rapporterar att man gjort upptäckten med hjälp av det kraftfulla ALMA-teleskopet i Chile. Här på jorden uppstår en snögräns på hög höjd när den låga temperaturen gör att den fuktiga luften blir till snö. Alla som rest till fjällen tidigt en vinter har upplevt denna snögräns när man väl kört upp mot toppen. Snögränsen kring en ung stjärna bildas på liknande sätt, långt ut i de kallare delarna av stoftskivan. Först övergår vatten till is och snö och bildar den första snögränsen. Längre ut från stjärnan kan ämnen som koldioxid, metan och kolmonoxid frysa och bli till snö. Det innebär att det finns flera olika snögränser kring en stjärna.

Av en stoftskiva kring en stjärna kan planeter, månar, asteroider och kometer bildas. Det sker genom att stoftkornen kolliderar och klumpar ihop sig till allt större objekt. Snö och is gör att de håller ihop bättre och inte splittras så lätt. Olika typer av planeter bildas vid olika snögränser. I vårt solsystem ligger snögränsen för vatten ungefär vid Mars omloppsbana. Snögränsen för kolmonoxid ligger vid Neptunus omloppsbana. Det som ALMA-teleskopet fått syn på är just snögränsen för kolmonoxid kring TW Hydrae. Kolmonoxid kan vara en viktig komponent i den process som skapar liv. Kolmonoxidis behövs nämligen för att metanol ska bildas. Metanol är en av livets byggstenar.

Curiosity är nog solsystemets långsammaste fordon

På Marsfordonet Curiositys 335:e dag passerade den äntligen 1 kilometer i total körsträcka. Det gör att fordonet hittills snittat på ganska prick 3 meter per dag. Inte direkt turbofart! Till Curiositys försvar får sägas att den stått parkerad under långa perioder på några vetenskapligt intressanta platser under sin färd. Dessutom är det ingen vidare kvalitet på "Marsvägarna", vilket väl framgår av bilden nedan. Nu är Curiosity så sakteliga på väg mot berget Aeolis Mons (även kallad Mount Sharp). Kan vi hoppas på att den slänger in en lite högre växel nu?!

Terrängen som Curiosity nu ska forcera (Bildkälla: NASA)

Det är ett intressant område som Curiosity nu närmar sig. Det är en rejäl bergstopp, hela 5,5 kilometer hög, som den ska utforska. ESA:s rymdsond Mars Express har tagit en bild av Galekratern inklusive Aeolis Mons (färgerna är till för att illustrera höjdskillnader). Curiosity befinner sig i det blåfärgade området.

Galekratern och Aeolis Mons (Bildkälla: ESA)