Rymdsonden Cassini har tagit en bild av ännu en blek blå prick - Uranus

Rymdsonden Cassini har som bekant tagit mängder med bilder på Saturnus. Under det senaste året har den också lyckats fånga några andra planeter på bild. I höstas kunde man se en bild av en mycket liten blåfärgad prick - jorden (kolla HÄR). NASA har nu  publicerat en bild av ännu en blek blå prick - Uranus. Det är den lilla ljusa pricken i övre vänstra delen av bilden. Bilden är tagen på mer än 4 miljarder kilometers avstånd!

(Bildkälla: NASA)

Den lilla Saturnusmånen Pan plöjer en fåra i Saturnusringarna

I förra veckan skrev jag om en ny liten Saturnusmåne under bildande (se HÄR). Häromdagen publicerade NASA en bild som rymdsonden Cassini tagit av en annan liten Saturnusmåne. Pan heter den och den har skapat en liten lucka i Saturnusringarna där den nu härskar i ensamt majestät. Ringdelningen, som kallas Enckes delning efter den tyske astronomen Johann Franz Encke, är ca 325 kilometer bred. Pan är en måne som är lite avlång till formen och den är som sagt relativt liten, bara knappt 30 kilometer i medeldiameter.

Pan syns som en mycket liten vit prick mitt i bilden (Klicka på bilden för att förstora den).

(Bildkälla: NASA)

Håller en ny Saturnusmåne på att bildas?

Rymdsonden Cassini har upptäckt en stor bula i Saturnus A-ring. Det kan vara en nybildad måne som skapar en "störning" i den yttre delen av A-ringen. Störningen kan vara så stor som 1.200 kilometer lång och 10 kilometer bred. Det objekt som skapat den är kanske bara 700 - 800 meter i diameter. Det kan röra sig om en ny Saturnusmåne som håller på att bildas! Även om ingen ännu sett själva objektet (den är för liten för att kunna ses på de bilder som rymdsonden tagit), så har den fått ett namn: Peggy. Bilden nedan som togs för prick ett år sedan, den 15 april 2013, visar tydligt hur den yttre delen av A-ringen buktar ut.

En isklump i en av Saturnusringarna (Bildkälla: NASA)

Fyndet kan bringa lite klarhet i hur många av de isiga månarna kring Saturnus kan ha bildats. De kan ha uppstått i tätare delar av Saturnusringarna och sedan förflyttat sig utåt från planeten. Ringsystemet kan tidigare ha varit betydligt tätare och haft mer byggmaterial till lite större månar. När månarna flyttat utåt från planeten kan de på vägen ha kolliderat med andra liknande objekt och successivt blivit allt större. Så som ringsystemet ser ut idag tror inte forskarna att det förmår att skapa annat än mycket små objekt, typ Peggy.

Stor underjordisk ocean på Saturnusmånen Enceladus

NASA:s rymdsond Cassini har genom gravitationsmätningar fastställt att det måste finnas ett stort hav under Saturnusmånen Enceladus isiga yta. När Cassini 2005 upptäckte att Enceladus sprutade ut stora mängder vatten i atmosfären framfördes ganska snart teorier om förekomsten av en ocean under ytan. Nu har det alltså "bevisats" att så är fallet. Forskarna tror att oceanen kan vara så djup som 10 kilometer. Det är dock ett mycket tjockt istäcke som omger denna vattenreservoar, kanske 30-40 kilometer tjockt.

Illustration av Enceladus i genomskärning (Bildkälla: NASA)

Det vatten som månen sprutar ut är salt och innehåller organiska molekyler. Det innebär att det kan finnas liv på Enceladus. Faktum är att Enceladus är en av de bästa kandidaterna för utomjordiskt liv. Det handlar i så fall om liv i form av mikrober. Det hade ju varit intressant med en rymdsond som mer detaljerat studerade Enceladus. I dagläget har inte någon av rymdmyndigheterna planer på att sända en rymdsond till Enceladus inom överskådlig tid.

Rymdsonden Cassini sniffar tätt över Saturnusmånen Titans yta

På måndag 7 april kommer rymdsonden Cassini att för hundrade gången (!) passera förbi den stora Saturnusmånen Titan. Detta jubileum firas genom att sonden passerar mindre än 100 mil ovan Titans yta. Tanken är att Cassini vid denna passage ska göra ytterligare en i raden av studier av den täta Titanatmosfären. Dessa månpassager sker med den svindlande hastigheten av 20.000 kilometer i timmen!

Titan kretsande kring Saturnus (Bildkälla: NASA)

Närbild på Saturnusmånen Enceladus

Rymdsonden Cassini har lyckats ta ett antal bilder med hög upplösning på den intressanta Saturnusmånen Enceladus yta. Det är ju den här månen som sprutar ut stora mängder vatten (se HÄR). Tidigare har vi sett bilder på månen som ger intryck av att det är en stor vit isboll. De nya bilderna, som sammanfogats till en bild, visar att Enceladus yta i själva verket är synnerligen ojämn.

(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar månen från lite längre avstånd.

(Bildkälla: NASA)

Fyra små Saturnusmånar i en och samma bild

Rymdsonden Cassini har tagit en fin bild av Saturnusringarna, där man också kan skymta fyra små månar precis utanför ringsystemet (en av dom är innanför den smala F-ringen). Det är, uppifrån och neråt i bilden, Epimetheus, Prometheus, Pandora och Janus. Samtliga månar har en diameter kring 100 kilometer. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Cassini passerade för hundrade gången förbi Saturnusmånen Titan

Rymdsonden Cassini har snart kretsat kring Saturnus i tio år. Många varv runt planeten och dess månar har det blivit. Sonden gjorde häromdagen sin hundrade flygning förbi månen Titan, den största av Saturnus månar. Den här gången passerades Titan på bara 1.500 kilometers avstånd. Varje passage ger nya kunskaper om denna atmosfärtäta måne. Läs mer om Titan på NASA:s websida.

(Bildkälla: NASA)

Norrsken på Saturnus

Det är inte bara jorden som har norrsken (eller polarsken som det väl egentligen heter). Även Saturnus kan uppvisa motsvarande fenomen. Rymdteleskopet Hubble har tillsammans med rymdsonden Cassini studerat Saturnus norrsken. Läs mer på NASA:s websida.

(Bildkälla: NASA)

Kolla också in den här videon som visar det hela mer utförligt.

(Källa: NASA)

Julkort från rymden

Medan vi firar jul och har ledigt från jobb och studier fortsätter rymdsonder och rymdfordon att observera solsystemets himlakroppar. Även några astronauter fick slita på självaste julafton. Den senaste veckan har en rad fina bilder från solsystemets olika "hörn" publicerats. Här kommer ett urval av dessa "julkort". Jag ska, som vanligt, ge min sammanfattning av rymdsondsåret i ett antal inlägg som kommer här i bloggen under de närmaste dagarna. Tills dess, kolla in dom här fina bilderna.

Först en julhälsning från den Internationella rymdstationen ISS, där astronauterna Rick Mastraccio och Mike Hopkins under julhelgen roat sig med två långa rymdpromenader för att laga utrustning som styr rymdstationens kylsystem. På julafton blev det en mer än 7 timmar lång rymdpromenad!

Rymdpromenad (Bildkälla: NASA)

Nästa bild  är ett riktigt hjulkort! Marsfordonet Curiosity har fotograferat ett av fordonets hjul. Det är en ganska kraftig konstruktion som bör tåla en och annan påfrestning. Rymdfordon brukar ha ett väldigt specifikt utseende, som skiljer sig markant från de fordon vi har på jorden. Undrar just hur man kommit fram till att den här konstruktionen är den optimala. Sannolikt är det en kompromiss mellan storlek, hållfasthet och vikt. Mesta och bästa möjliga fordon för minsta möjliga vikt helt enkelt.

(Bildkälla: NASA)

Kinesiska månfordonet Yutu har börjat köra runt landningsplatsen och har tagit en del bilder, bl a den här panoramabilden.

(Bildkälla: CNSA/CCTV)

Så här långt har månlandaren och Yutu mest tagit bilder av varandra. Det pågår förmodligen lite tester av kameror och andra instrument. Det är hyfsat bra bildkvalitet i de bilder vi hittills fått se. Tanken är nu att fordonet ska ut på en egen expedition för att utforska denna del av månen. Den kinesiska rymdmyndighetens förhoppning är att fordonet ska kunna fungera i minst tre månader. Landaren ska studera månmineraler m.m där den står. Bilden nedan visar landaren. Den tycks verkligen ha hittat ett perfekt ställe att landa på. Inga stora stenar som kan stöka till det hela. I bakgrunden syns lite små bergknallar som landaren lyckades undvika.

(Bildkälla: CNSA/CCTV)

Nästa bild visar en lite annorlunda vy av den stora stormen vid Saturnus nordpol. Det är rymdsonden Cassini som tagit bilden.

Den stora stormen på Saturnus (Bildkälla: NASA)

De följande två bilderna kommer också från Cassini. Den första visar Saturnusmånen Enceladus. Det ser verkligen ut som en rymdens snöboll. I den här bilden syns inte de för Enceladus så speciella vattengejsrarna. Månen sprutar nämligen ut stora kaskader med vatten. Enceladus är en ganska liten måne med en diameter på ca 500 kilometer.

Månen Enceladus (Bildkälla: NASA)

En riktigt häftig bild som Cassini tagit är den här. Den visar månen Rhea framför den disiga månen Titan. Rhea är en av Saturnus många mellanstora månar (diameter=ca 1.500 kilometer). Titan är Saturnus största och solsystemets näst största måne (efter Jupitermånen Ganymedes). Diametern är ca 5.150 kilometer. NASA har också publicerat sin topplista 2013 vad gäller Cassinibilder, se HÄR.

(Bildkälla: NASA)

Dagens rymdvideo: Rymdsonden Cassini flyger över månen Titans sjöar

Saturnusmånen Titan är en intressant himlakropp. Den liknar på många sätt jorden. Den har en tät atmosfär som huvudsakligen består av kväve och den har, likt jorden, stora sjöar som täcker dess yta. Det som skiljer Titan från jorden är att atmosfären innehåller kolväten och att det är en synnerligen kall plats. Det kan vara nästan -180 grader på Titan. Det regnar faktiskt på Titan, men nederbörden består av olika kolväten och inte vatten. Det gör att de sjöar som finns, framförallt vid månens nordpol, består av just kolväten. Inget att bada i med andra ord!  NASA presenterar nu en film som visar en liten flygtur över Titans sjörika landskap.

(Källa: NASA)

Saturnus enorma storm i ny NASA-film

Saturnus har en enorm sexkantig molnformation som snurrar runt i hög hastighet vid planetens nordpol. Denna hexagonformade storm har nu filmats med hög upplösning av rymdsonden Cassini. Hexagonen är 30.000 kilometer i diameter och vindhastigheterna uppgår till hissnande 320 kilometer per timme. Det är en enorm storm som dessutom tycks vara långvarig. Faktum är att den kan ha pågått i flera decennier, kanske t o m i århundraden! Ingen vet.

(Källa: NASA)

 

Det som får stormen att fortgå år efter år är avsaknaden av en fast planetyta. På jorden kan stormar pågå några dagar eller möjligen en vecka, men sedan bromsar landmassorna upp vinden. På Saturnus, som är som en stor gasboll finns inget som bromsar upp stormen. I den här infraröd-filmen syns den centrala delen av hexagonen. Det verkar vara en orolig planet minst sagt!

(Källa: NASA)

Rymdsonden Cassini skapar rymdkonst

Rymdsonden Cassini tar nästan varje vecka någon spektakulär bild av solsystemets vackraste planet, Saturnus. Dagens bild är inget undantag. Saturnus ringar visas upp i all sin prakt. I bildens nederkant skymtar också en av Saturnus många månar, Epimetheus. Det är en relativt liten måne med en diameter på 113 kilometer.

(Bildkälla: NASA)

En bild som visar fyra planeter och sju Saturnusmånar

Teamet bakom rymdsonden Cassini har satt samman en bild som visar Saturnus och dess ringsystem samt jorden-månen, Venus och Mars. Som om inte det räckte har man också fått med sju av Saturnus månar. Dessa är (från vänster till höger) Enceladus, Prometheus, Epimetheus, Tethys, Janus, Mimas och Pandora. Månarna syns bara som små prickar. Även jorden-månen, Mars och Venus blir inte mer än prickar i bilden. Det som är lite kul med bilden är dels att alla dessa objekt identifierats från ett avstånd av 1,2 miljoner kilometer, dels att man tydligt ser detaljer i Saturnusringarna såsom ojämnheter m.m. Här nedan visas en översiktsbild, men klicka på länken HÄR för att se en mer högupplöst bild. Zooma sedan in på olika delar i bilden.

(Bildkälla: NASA)

Vilken rymdsondsbild! Saturnusringarna och fem månar

En rymdsondsbild som sprids flitigt i rymdmedia just nu är bilden nedan. Den har faktiskt några år på nacken, men tål verkligen att visas än en gång. Bilden visar en liten del av Saturnusringarna och fem av Saturnus månar. Månarna, från vänster till höger är: Janus, Pandora, Enceladus, Mimas och Rhea. Fantastisk bild onekligen! Det är förstås rymdsonden Cassini som tagit bilden.

(Bildkälla: NASA)

Saturnusmånen Titans sjölandskap i ny fin rymdsondsbild

Rymdsonden Cassini har tagit ännu en fin bild. Denna gång är det månen Titans sjölandskap som skymtar fram under det tunga molntäcke som sveper in Titan. Dessa sjöar vid månens nordpol består inte av vatten utan av metan och etan.

(Bildkälla: NASA)

Årets planetbild!

Det publiceras fina rymdbilder var och varannan dag, men frågan är väl om inte den här bilden är en god kandidat till att utses som årets rymdbild. Eller åtminstone som årets planetbild. Det är rymdsonden Cassini som tagit en helt fantastisk bild av Saturnus. Bilden togs av Cassini den 10 oktober och har sedan bearbetats av amatörastronomer Gordan Ugarkovic. Den publiceras idag som NASA:s Image of the day.

(Bildkälla: NASA/G. Ugarkovic)

Saturnusringarna och den stora stormen i samma bild!

Rymdsonden Cassini har tagit ännu en häftig bild. Bilden är i råformat och visar dels Saturnusringarna, dels den stora stormen som härjat i några år vid planetens nordpol. Bilden är enligt websidan Spaceref tagen den 10 oktober i år. Rymdsonden Cassini befann sig då ca 1,5 miljoner kilometer från Saturnus. 10 oktober är mitt under pågående budgetkris och nedstängning av stora delar av NASA:s verksamhet. Undrar just hur bilden kunnat publiceras?

(Bildkälla: NASA)

Rymdsonden Cassini har funnit ett ämne man gör plast av i rymden

Rymdsonden Cassini har upptäckt ett lite udda ämne i Saturnusmånen Titans atmosfär. Det rör sig om små mängder av propen, eller propylen som det också ibland benämns. Det här är ett ämne som ingår i diverse plastprodukter, allt från plastbehållare till stötfångare på bilar. Det är första gången man upptäcker plastingredienser kring någon annan himlakropp än jorden. Våra planeter och månar upphör sannerligen inte att förvåna! Läs mer om nyheten på NASA:s websida.

Saturnusmånen Titan (Bildkälla: NASA)

Saturnusmånen Titan tycks ha aktiva vulkaner

På den europeiska planetkonferensen i London förra veckan presenterades en intressant studie rörande Saturnus stora måne Titan. Forskarna har med hjälp av data från rymdsonden Cassini studerat vad som tycks vara spåren efter aktiva vulkaner i närheten av Titans ekvatorregion. Alltsedan Cassini började studera Titan har bilden av en geologiskt aktiv måne blivit allt tydligare. Det är få kratrar på månen och en ganska ung och slät yta, som kontinuerligt påverkas av metanregn, erosion och geologisk aktivitet. På så sätt är denna måne lik vår jord.

Genom att studera Titans yta under en längre period har forskarna kunnat konstatera att månens albedo (det ljus som reflekteras från ytan) har förändrats över tid. Några områden har blivit mörkare och andra områden ljusare. Man tror att stora isvulkaner (kryovulkaner), ovanpå stora underjordiska oceaner genom utbrott omformar landskapet. Det finns flera bergformationer på Titan som liknar de som finns här på jorden. Forskarna tror att dessa vulkanområden kan tänkas ha förutsättningar att hysa liv. 

Bilden nedan visar en jämförelse mellan en av dessa isvulkankandidater, Sotra Patera, och Kirishima-vulkanen i Japan. Sotra Patera har en krater som är över en kilometer djup. Läs mer om vulkanism på Titan på Science Daily's websida.

(Bildkälla: NASA resp USGS)

Rymdsonden Cassini har vid sin senaste förbiflygning (den 94:e i ordningen!) studerat några av Titans stora metansjöar vid månens nordpol. I bilden nedan syns detta sjölandskap under molnen. Det är inga små sjöar det rör sig om. Sjön Kraken Mare är Titans största kända sjö. Den är hela 400.000 kvadratkilometer stor och därmed lika stor som jordens största sjö, Kaspiska havet.

(Bildkälla: NASA)

Titan är verkligen en hyperintressant himlakropp. Den är tyvärr svår att studera från en rymdsonds perspektiv i och med att månen ofta är täckt av mycket täta moln. Månlandaren Huygens, som medföljde rymdsonden Cassini till Saturnussystemet, landade på Titan i januari 2005. Den sände data i ca 90 minuter från Titan innan den dog. Även om denna landare lyckades ta en del bilder och samla in en hel del data hade det varit intressant med en ny dedikerad Titanlandare, som mer utförligt kunde utforska denna måne. För ett par år sedan var det nära att NASA hade satsat på projektet TiME (Titan Mare Explorer). Det var tänkt att denna landare skulle studera någon av Titansjöarna. Projektet var ett av tre tänkbara s.k Discoveryprojekt, men det fick stryk i slutomgången av projektet InSight. Kanske dags att väcka projektidén till liv igen, för visst hade det varit intressant att se en farkost flyta fram på en av Titans metanrika sjöar?!

Illustration av TiME (Bildkälla: NASA)