(Bildkälla: NASA)
Visar inlägg med etikett SDO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SDO. Visa alla inlägg
måndag 31 mars 2014
Kraftigt solutbrott i helgen
I lördags uppvisade solen ännu ett magnifikt utbrott. Det var ett s.k X-klassutbrott, vilket innebär att det handlar om den kraftigaste typen av utbrott. Bilden nedan på den oroliga solytan är tagen av rymdsonden SDO.
onsdag 12 februari 2014
Solen i huvudrollen i detta vackra skådespel
NASA har publicerat en video som visar några av alla de utbrott som solsonden SDO observerat under sitt fjärde år i rymden. Kolla in detta för det är verkligen vackert! Passande musik till videon dessutom.
(Källa: NASA)
onsdag 18 december 2013
Rymdsonden SDO visar upp solen i regnbågens alla färger
Rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory) kan studera solen i en mängd olika våglängder. Dessa observationer, i för oss människor osynliga våglängder, konverteras sedan till bilder vi kan se. Dessa bilder presenteras i alla regnbågens färger. Dagens Image of the Day på NASA:s websida illustrerar detta på ett tjusigt sätt.
(Bildkälla: NASA)
torsdag 31 oktober 2013
Dagens rymdvideo: Det stormar på solen
Dagens rymdvideo är sammansatt av bilder från rymdsonderna SDO och SOHO visar solutbrott under den senaste veckan. Det är en rad utbrott med häftiga koronamassutkastningar. Det har varit en hel del solaktivitet de senaste två månaderna, vilket är helt enligt planerna. Solen ska nämligen vara högaktiv just nu i sin elvaåriga solcykel. NASA rapporterar idag att solen i veckan som gått haft hela fyra utbrott av X-klass, vilket är den kraftigaste kategorin av utbrott. Det kan tänkas innebära störningar på kommunikationssatelliter m.m.
torsdag 24 oktober 2013
Det har varit både solstormar och "kometexplosioner" de senaste dygnen
Websidan Rymdväder rapporterar om ett flertal kraftiga solutbrott de senaste 24 timmarna. Några av utbrotten tycks också ha varit riktade mot jorden, så det kan bli praktfulla norrsken idag eller imorgon. Bilden nedan, som är tagen av rymdsonden SDO, visar det kraftigaste utbrottet, ett M9.4-utbrott. Det är precis på gränsen till ett X-utbrott som är den kraftigaste typen på solutbrottsskalan. Assi på Astrobloggen har för övrigt tagit ett par fina solbilder med ett solteleskop på European Space and Astronom Centre (ESAC).
I början av veckan upptäckte amatörastronomer att kometen C/2012 X1 LINEAR helt plötsligt blev 100 gånger ljusstarkare. Det borde den inte ha blivit, så det kan tänkas att kometen splittrats upp. Nu gör det inte så mycket om det har skett med denna komet bara det inte sker med årets stora komet ISON.
(Bildkälla: NASA)
I början av veckan upptäckte amatörastronomer att kometen C/2012 X1 LINEAR helt plötsligt blev 100 gånger ljusstarkare. Det borde den inte ha blivit, så det kan tänkas att kometen splittrats upp. Nu gör det inte så mycket om det har skett med denna komet bara det inte sker med årets stora komet ISON.
Amatörbild av kometen (Bildkälla: remanzacco.blogspot)
måndag 15 juli 2013
Komplicerat mönster för solaktiviteten
Solen är en komplicerad historia. Solaktiviteten går upp och ner i 11 år långa cykler. Just nu är aktiviteten på topp, vilket visar sig genom frekventa solutbrott. Den senaste månaden har ett flertal större utbrott skett, men för att vara en aktivitetstopp är det ändå ganska lugnt. Faktum är att forskarna varit lite fundersamma på varför det varit så lite solutbrott det senaste året. En tanke som framförts är att den låga aktiviteten skulle kunna mildra den pågående klimatförändringen som orsakas av utsläpp av växthusgaser som hamnar i vår atmosfär. Det finns t o m forskare som talar om vi genom mänsklig påverkan på klimatet förhindrat en mindre istid. En forskningsstudie som presenteras i New Scientist visar dock att det sannolikt handlar om att solens cykler är mer komplexa än vad man tidigare trott och att nedgången i solaktivitet bara är tillfällig.
Mellan åren 1645 och 1715 upplevde norra Europa en köldperiod som kallats för lilla istiden. Vintrarna var extremt kalla under en lång period. Perioden kallas också för Maunder minimum, efter den engelske solforskaren Edward W. Maunder, som studerade solfläckarnas utbredning och omfattning. Under den kalla perioden ska antalet solfläckar ha varit betydligt mindre till antalet. Något liknande har upplevts under denna solcykel, med ganska få solfläckar. Forskarna tror att det är en periodisk nedgång i antal solfläckar som sker en gång per hundra år. Nedgången är inte lika stor som under ett Maunder minimum och varar normalt ett par 11-årsperioder innan solaktiviteten återgår till det normala. Redan 1933 föreslog den tyske vetenskapsmannen Wolfgang Gleissberg att solen hade en sådan 100-årig cykel. Forskarna tror att även nästa solaktivitetstopp kring år 2024 kommer att vara ganska beskedlig, men att solen sedan återgår till normal aktivitetsnivå.
Solaktiviteten i form av utbrott och solstormar kan följas i detalj på websidan Rymdväder.
En aktiv sol (Bildkälla: NASA)
Mellan åren 1645 och 1715 upplevde norra Europa en köldperiod som kallats för lilla istiden. Vintrarna var extremt kalla under en lång period. Perioden kallas också för Maunder minimum, efter den engelske solforskaren Edward W. Maunder, som studerade solfläckarnas utbredning och omfattning. Under den kalla perioden ska antalet solfläckar ha varit betydligt mindre till antalet. Något liknande har upplevts under denna solcykel, med ganska få solfläckar. Forskarna tror att det är en periodisk nedgång i antal solfläckar som sker en gång per hundra år. Nedgången är inte lika stor som under ett Maunder minimum och varar normalt ett par 11-årsperioder innan solaktiviteten återgår till det normala. Redan 1933 föreslog den tyske vetenskapsmannen Wolfgang Gleissberg att solen hade en sådan 100-årig cykel. Forskarna tror att även nästa solaktivitetstopp kring år 2024 kommer att vara ganska beskedlig, men att solen sedan återgår till normal aktivitetsnivå.
Den 11-åriga solcykeln (Bildkälla: Wikipedia)
Solaktiviteten i form av utbrott och solstormar kan följas i detalj på websidan Rymdväder.
onsdag 26 juni 2013
Solsonden IRIS sänds upp fredag morgon
NASA sänder upp en solsond fredag morgon svensk tid (om allt går som planerat). Det är sonden/satelliten IRIS (Interface Region Imaging Spectrograph) som ska studera ett område av solatmosfären som ligger nära solytan. Detta pulserande område, som kallas Interface Region, är på mellan 5.000 och 10.000 kilometer djupt och här händer det grejer hela tiden. Uppskjutningen skulle ha skett idag, men har blivit något fördröjd på grund av strömavbrott tidigare i veckan vid Vandenberg Air Force Base i Kaliforninen, varifrån sonden sänds upp. Om allt går som planerat är sonden i luften tidigt fredag morgon svensk tid.
Syftet med IRIS-projektet är att få ökad kunskap om hur energin flödar genom atmosfärlagren nära solytan. Trots relativt omfattande studier av solen har vi fortfarande bristfälliga kunskaper om hur energi transporteras mellan olika atmosfärlager kring solen. IRIS kan därför bidra till en ökad kunskap om hur temperaturen i solens korona kan bli miljontals grader när solytan inte ens når upp till 6.000 grader. Hur kan det vara så mycket varmare långt ut från solen? Forskarna hoppas också få en ökad förståelse för de energiflöden som driver solvinden. Interface Region är också källa till merparten av den ultravioletta strålning som bland annat påverkar jordens klimat.
IRIS kommer att ge oss en betydligt mer detaljerad bild av solen än vad som varit möjligt tidigare. Samtidigt är sonden ett komplement till de lite större rymdsonderna kring solen, såsom SDO och Hinode. Tillsammans studerar de olika sonderna solytan och de olika delarna av solatmosfären.
IRIS är en relativt liten sond, som kommer att skjutas upp med hjälp av Orbital Sciences Pegasusraket, som har visat sig vara utmärkt för just den här typen av satellituppskjutningar. Både raket och sond åker "snålskjuts" (piggy-back) på ett ombyggt flygplan. När planet når 12.000 meters höjd släpps raketen med sonden. Med hjälp av Pegasus tre raketsteg skjuts sedan raketen i en omloppsbana över polerna runt jorden.
Syftet med IRIS-projektet är att få ökad kunskap om hur energin flödar genom atmosfärlagren nära solytan. Trots relativt omfattande studier av solen har vi fortfarande bristfälliga kunskaper om hur energi transporteras mellan olika atmosfärlager kring solen. IRIS kan därför bidra till en ökad kunskap om hur temperaturen i solens korona kan bli miljontals grader när solytan inte ens når upp till 6.000 grader. Hur kan det vara så mycket varmare långt ut från solen? Forskarna hoppas också få en ökad förståelse för de energiflöden som driver solvinden. Interface Region är också källa till merparten av den ultravioletta strålning som bland annat påverkar jordens klimat.
(Bildkälla: NASA)
IRIS kommer att ge oss en betydligt mer detaljerad bild av solen än vad som varit möjligt tidigare. Samtidigt är sonden ett komplement till de lite större rymdsonderna kring solen, såsom SDO och Hinode. Tillsammans studerar de olika sonderna solytan och de olika delarna av solatmosfären.
IRIS-sonden med utfällda solpaneler (Bildkälla: NASA)
IRIS är en relativt liten sond, som kommer att skjutas upp med hjälp av Orbital Sciences Pegasusraket, som har visat sig vara utmärkt för just den här typen av satellituppskjutningar. Både raket och sond åker "snålskjuts" (piggy-back) på ett ombyggt flygplan. När planet når 12.000 meters höjd släpps raketen med sonden. Med hjälp av Pegasus tre raketsteg skjuts sedan raketen i en omloppsbana över polerna runt jorden.
lördag 22 juni 2013
Solen firade sommarsolståndet med ett rejält utbrott!
Midsommarafton och sommarsolstånd. Det firade solen med ett rejält utbrott. Solsonden SDO fångade denna magnifika koronamassutkastning på bild.
(Bildkälla: NASA)
torsdag 13 juni 2013
Cool bild på solen och månen!
NASA har publicerat en cool bild som komponerats av två rymdsondsbilder. Bilden på solen har rymdsonden SDO (Solar Dynamics Observatory) tagit och bilden på månen rymdsonden LRO (Lunar Reconnaissance Orbiter).
(Bildkälla: NASA)
onsdag 15 maj 2013
Ojojoj! Fyra stora solutbrott på bara några dagar!
Häromdagen skrev jag om att solen vaknat upp ur sin vinterdvala (läs HÄR). Under veckan har den riktigt ruskat av sig all vårtrötthet och formligen exploderat av aktivitet. Inte mindre än fyra stora solutbrott på tre dagar har det blivit! Samtliga utbrott är av s.k X-klass, som är den kraftigaste på solutbrottsskalan. X-klassutbrott kan dock variera från kraftigt till mycket kraftigt och så här långt har det hållit sig på den nedre delen av X-skalan.
Rymdkanalen har en intervju idag på sin websida med solforskaren Henrik Lundstedt, IRF, som tror att det kan komma fler kraftiga utbrott mot slutet av veckan. Så här långt har utbrotten inte varit riktade mot jorden, men det finns risk för att kommande utbrott kan vara det och att det då kan innebära en del störningar på kommunikationssatelliter m.m.
Det är bråda dagar för solforskarna just nu och inte minst för redaktören på bloggen Rymdväder, som rapporterar löpande om det som händer på solen. På bloggen finns bl a bilder av de senaste dagarnas koronamassutkastningar (kolla bilder HÄR). Filmen nedan visar de senaste utbrotten så som de fångats på bilder av NASA:s rymdsonder SOHO, SDO och Stereo.
Tre av utbrotten skedde inom 24 timmar (Bildkälla: NASA)
Rymdkanalen har en intervju idag på sin websida med solforskaren Henrik Lundstedt, IRF, som tror att det kan komma fler kraftiga utbrott mot slutet av veckan. Så här långt har utbrotten inte varit riktade mot jorden, men det finns risk för att kommande utbrott kan vara det och att det då kan innebära en del störningar på kommunikationssatelliter m.m.
Dagens utbrott fångat på bild av solsonden SDO (Bildkälla: NASA)
Det är bråda dagar för solforskarna just nu och inte minst för redaktören på bloggen Rymdväder, som rapporterar löpande om det som händer på solen. På bloggen finns bl a bilder av de senaste dagarnas koronamassutkastningar (kolla bilder HÄR). Filmen nedan visar de senaste utbrotten så som de fångats på bilder av NASA:s rymdsonder SOHO, SDO och Stereo.
(Källa: NASA)
lördag 23 februari 2013
Rymdvädret ser ut att bli fint hela helgen!
Ser på bloggen Rymdväder att väderprognosen ser bra ut hela helgen. Annars har solen under veckan visat upp några riktigt stora solfläckar som skulle kunna skapa rejäla solutbrott. Solfläckarna motsvarar i storlek några jorddiametrar! Rymdsonden SDO har fångat dem på bild.
Några riktigt stora solfläckar (Bildkälla: NASA)
måndag 18 februari 2013
Allt om rymdvädret
Upptäckte idag en alldeles eminent svensk blogg om Rymdväder. Här tycks finnas det mesta man behöver veta om aktuellt rymdväder. Hur har jag missat den här sidan?? Hursomhelst finns nu Rymdväder med i länklistan som finns här till höger.
NASA:s Image of the Day är en magnifik solbild! Bilden, som är tagen av rymdsonden SDO, är visserligen bearbetad för att tydligare visa utbrottets loopform, men visst är det vackert!
NASA:s Image of the Day är en magnifik solbild! Bilden, som är tagen av rymdsonden SDO, är visserligen bearbetad för att tydligare visa utbrottets loopform, men visst är det vackert!
(Bildkälla: NASA)
tisdag 12 februari 2013
Häftig film som visar rymdsonden SDO:s observationer av solen
Rymdsonden SDO sköts upp för tre år sedan för att studera solen. Sonden har levererat otaliga bilder och filmer som visar mer eller mindre spektakulära solutbrott, en kokande solyta och en massa andra skarpa bilder på solens yta. Teamet bakom rymdsonden har sammanställt detta tredje år i en knappt fyra minuter lång film. Titta och njut!
(Källa: NASA)
lördag 9 februari 2013
Solen kan ha haft ett stort utbrott på 700-talet
Robert Cumming skriver på Populär Astronomis websida om ett stort solutbrott för drygt 1200 år sedan. År 774-775 utsattes jorden för en rejäl dos kosmisk strålning. Man har funnit spår av denna händelse i årsringar hos gamla japanska cederträd. Halten av kol-14 är betydligt högre än normalt i dessa årsringar. Som framgår av artikeln finns det flera olika teorier kring orsaken till strålningen. Det verkar inte vara omöjligt att vår egen sol kan vara boven bakom dramat.
Filmen nedan visar en av solens senaste koronamassutkastningar. Ett utbrott som är tio gånger kraftigare och riktad mot jorden skulle kunna åstadkomma en hel del skada. Det är rymdsonden SDO som fångat utbrottet på en rad bilder.
Filmen nedan visar en av solens senaste koronamassutkastningar. Ett utbrott som är tio gånger kraftigare och riktad mot jorden skulle kunna åstadkomma en hel del skada. Det är rymdsonden SDO som fångat utbrottet på en rad bilder.
(Bildkälla: NASA)
fredag 1 februari 2013
Solens koronamassutkastningar har analyserats
Enorma mängder plasma kastas ut i rymden i s.k koronamassutkastningar vid utbrott på solen. Rymdsonden SDO har lyckats utröna hur dessa koronamassutkastningar egentligen skapas. Genom att studera några solutbrott har man sett hur en serie av magnetiska loopar skapas på solytan. Dessa föregår själva koronamassutkastningen med ett antal timmar och forskarna tror att man, genom att ha koll på dessa loopar, kan förutspå solutbrott lite tidigare. Att tidigt varna för större solutbrott är viktigt för att minska de skador som utbrotten kan ställa till med på kommunikationsutrustning, satelliter m.m. Rymdsonderna SDO och Stereo har tillsammans skapat 3-dimensionella bilder av dessa loopar. De ser ut som utsträckta åttor och sträcker sig en bra bit ut från solytan.
NASA har tagit fram en video som visar hur det går till när solutbrotten byggs upp.
(Bildkälla: NASA)
NASA har tagit fram en video som visar hur det går till när solutbrotten byggs upp.
(Källa: NASA)
lördag 20 oktober 2012
Ibland är det en tunn skiljelinje mellan vetenskap och konst!
Vetenskap kan vara vackert! Ibland är skiljelinjen mellan vetenskap och konst väldigt tunn. Kolla bara på den här vackra NASA-videon på solen! Det är rymdsonden SDO som skapat denna "art video". Nästan poetiskt vackert!
(Källa: NASA)
onsdag 5 september 2012
Solen alltmer aktiv
Var och varannan dag kommer det bilder och videos från solsonderna som visar kraftiga utbrott. Utan tvekan är solaktiviteten i stigande. Det är enorma energimängder som frigörs vid dessa utbrott. Videon nedan har skapats av foton som rymdsonden SDO (se mer HÄR) har tagit.
(Källa: NASA)
Denna protuberans visas mer i detalj i bilden nedan. Visst är det vackert?!
(Bildkälla: NASA)
torsdag 12 juli 2012
Magnifikt solutbrott idag!
Solen är inne i sin aktiva period och får utbrott lite då och då. Idag fick den ett större utbrott, s.k X-klassutbrott. NASA visar en fin bild som rymdsonden SDO har tagit av det hela.
söndag 1 juli 2012
Solens magnetstormar skapar en het korona
Populär Astronomi har en artikel på sin websida om att det kan vara kraftiga magnetstormar på solen som förklarar varför solkoronan är så het (miljon grader). Det har ju varit lite av ett mysterium länge varför koronan är så enormt mycket hetare än solytan, som bara kommer upp i ca 6.000 grader. Det är bl a det svenska solteleskopet på La Palma som, tillsammans med rymdsonden SDO, bidragit till ny kunskap om solkoronan.
onsdag 6 juni 2012
Bilder från morgonens Venuspassage
Så har vi då upplevt den sista Venuspassagen i detta århundrade. Visst var det spännande! Tyvärr lite mycket moln där jag befann mig, men jag ser på nätet att det finns en mängd fina bilder på det hela. Kul att dagspressen uppmärksammar händelsen såpass mycket. Jag ser att min egen lokala tidning, Göteborgs-Posten, har en artikel och visar en massa läsarbilder på nätet (kolla här). Robert Cumming på Populär Astronomi har också redan hunnit skriva en artikel på tidningens websida (se här). Där finns också en länk till en massa fina bilder på Astronet m.m.
NASA följer förstås Venuspassagen i detalj. Rymdsonden SDO har tagit en rad bilder och på deras websida finns bl a dessa.
Inledningen av Venuspassagen (Bildkälla: NASA)

(Bildkälla: NASA)
Bildmontage (Bildkälla: NASA)
(Bildkälla: NASA)
Den sol som Venus så elegant passerade denna morgon är lite orolig just nu. Denna bild av solen med ett mäktigt koronahål publiceras av NASA idag.
(Bildkälla: NASA)
NASA följer förstås Venuspassagen i detalj. Rymdsonden SDO har tagit en rad bilder och på deras websida finns bl a dessa.
Inledningen av Venuspassagen (Bildkälla: NASA)
(Bildkälla: NASA)
Bildmontage (Bildkälla: NASA)
(Bildkälla: NASA)
Den sol som Venus så elegant passerade denna morgon är lite orolig just nu. Denna bild av solen med ett mäktigt koronahål publiceras av NASA idag.
(Bildkälla: NASA)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














