(Bildkälla: CNSA)
Visar inlägg med etikett Kinesiska rymdsonder. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kinesiska rymdsonder. Visa alla inlägg
tisdag 28 januari 2014
Är månfordonet Yutu redan kaputt?
Kinesiska nyhetsmedia rapporterar om problem med månfordonet Yutu. Detta bara sex veckor efter att den landsattes på månen. Den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har svårt att få kontakt med Yutu efter ännu en kall månnatt. Det är i dagsläget oklart vad som har hänt. En spekulation bland rymdforskare är att något mekanisk fel gjort att känsliga instrument utsatts för alltför mycket kyla. Det kan också vara så att måndamm stökat till det hela. Vi får avvakta besked från CNSA och hoppas att det inte är kört (eller rättare sagt färdigkört) för Yutu. Det vore ju en rejäl missräkning. Det verkar i alla fall som om månlandaren fungerar som den ska. Även landaren kommer att genomföra en del utforskning av månytan. Bilden nedan visar när Yutu körde ner på månytan med hjälp av en ramp. Det var 10 dagar före julafton.
måndag 16 december 2013
Fler bilder från månen
Nu har det gått lite drygt två dygn sedan den kinesiska månlandningen. Den har uppmärksammats en hel del i media, inte minst rymdmedia. Den kinesiska rymdmyndigheten har varit bra på att informera och kommunicera bilder m.m. Så har det inte alltid varit, så låt oss hoppas att det här är början på en lite mer öppen kommunikation om Kinas utforskning av rymden och vilka resultat man uppnår. För det är ju onekligen en imponerande prestation att landa på månen och väl värd att uppmärksammas.
Landningen den 14 december var av en händelse exakt 41 år efter att den sista (senaste?) amerikanska Apollobesättningen lämnade månen. Apollo 17 landade nämligen på månen den 11 december 1972 och lyfte från månen för återfärden mot jorden tre dagar senare. Det var USA:s sjunde bemannade månfärd och den sjätte månlandningen (Apollo 13 fick ju avbryta sitt uppdrag). Astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmidt hade faktiskt med sig ett månfordon på denna färd. Med bilen körde de 35,9 kilometer under nästan fyra och en halv timmer total körtid. Detta månfordon ser ut som en sportbil jämfört med Yutu och NASA:s Marsfordon!
Igår kväll, när jag var på väg till bion för att se rymdfilmen Gravity (!), var det en relativt klar himmel och nästan fullmåne. Fascinerande att titta upp mot månen och inse att därborta kör en liten månbil omkring just nu! Man får av någon anledning inte samma känsla när man tittar på Mars. Trots allt kör det ju faktiskt omkring två Marsfordon på den planeten.
Det kinesiska månfordonet Yutu har tagit bilder på månlandaren och vice versa. Den första bilden visar landaren med sin utfällda ramp. Den ser ut som vilken månlandare som helst.
Nästa bild visar Yutu, med utfällda solpaneler. Fordonet verkar ha gjort en liten piruett där den står.
Yutu har också tagit en bild på omgivningarna. Finfin terräng att köra omkring i för ett litet fordon som Yutu. Den är ju bara 140 centimeter hög och har små hjul som kan ha svårt att forcera en mer stenig terräng.
Lustigt förresten angående filmen Gravity att kinesisk rymdteknologi spelar en avgörande roll i hur det går. Jag ska inte avslöja mer, ifall ni som läser detta inte har sett filmen. Jag vill verkligen rekommendera er att göra det. Det är en lysande film, särskilt för oss rymdnördar.
Läs också Anders Nyholms artikel på Populär Astronomis websida om Chang'e 3 och Yutu.
Landningen den 14 december var av en händelse exakt 41 år efter att den sista (senaste?) amerikanska Apollobesättningen lämnade månen. Apollo 17 landade nämligen på månen den 11 december 1972 och lyfte från månen för återfärden mot jorden tre dagar senare. Det var USA:s sjunde bemannade månfärd och den sjätte månlandningen (Apollo 13 fick ju avbryta sitt uppdrag). Astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmidt hade faktiskt med sig ett månfordon på denna färd. Med bilen körde de 35,9 kilometer under nästan fyra och en halv timmer total körtid. Detta månfordon ser ut som en sportbil jämfört med Yutu och NASA:s Marsfordon!
Apollo 17 Lunar Roving Vehicle (Bildkälla: NASA)
Igår kväll, när jag var på väg till bion för att se rymdfilmen Gravity (!), var det en relativt klar himmel och nästan fullmåne. Fascinerande att titta upp mot månen och inse att därborta kör en liten månbil omkring just nu! Man får av någon anledning inte samma känsla när man tittar på Mars. Trots allt kör det ju faktiskt omkring två Marsfordon på den planeten.
Det kinesiska månfordonet Yutu har tagit bilder på månlandaren och vice versa. Den första bilden visar landaren med sin utfällda ramp. Den ser ut som vilken månlandare som helst.
(Bildkälla: CNSA)
Nästa bild visar Yutu, med utfällda solpaneler. Fordonet verkar ha gjort en liten piruett där den står.
(Bildkälla: Xinhua)
Yutu har också tagit en bild på omgivningarna. Finfin terräng att köra omkring i för ett litet fordon som Yutu. Den är ju bara 140 centimeter hög och har små hjul som kan ha svårt att forcera en mer stenig terräng.
(Bildkälla: Xinhua/Wang Jianmin)
Lustigt förresten angående filmen Gravity att kinesisk rymdteknologi spelar en avgörande roll i hur det går. Jag ska inte avslöja mer, ifall ni som läser detta inte har sett filmen. Jag vill verkligen rekommendera er att göra det. Det är en lysande film, särskilt för oss rymdnördar.
Läs också Anders Nyholms artikel på Populär Astronomis websida om Chang'e 3 och Yutu.
lördag 14 december 2013
Historisk kinesisk månlandning idag
Vi har idag bevittnat en historisk händelse! Den kinesiska rymdmyndigheten CNSA lyckades med uppdraget att landa på månen med den månlandare som följde med rymdsonden Chang'e 3. Månlandningen skedde kl 14.11 svensk tid. Det är den första månlandningen på 37 år. 1976 landade sovjetiska Luna 24 på månen. Därmed blir Kina den tredje rymdnationen att landa på månen, efter Sovjet och USA. Kinesisk TV har publicerat en kort filmsekvens som visar landningen mot månytan.
Landaren saktade ner farten så att den i princip stod stilla ca 100 meter från månytan för att kolla av terrängen och säkerställa en säker landning. Det vore ju dumt att landa rätt på en stor sten. Ca 3-5 meter ovan ytan stängdes motorerna av och landaren damp ner på de fjädrande landningsställen. Redan ikväll (mellan klockan 22 och 23 svensk tid enligt preliminära rapporter) väntas det medföljande månfordonet släppas ner på månytan med hjälp av en ramp. Fordonet, med namnet Yutu, är ca 1,5 meter högt och väger 140 kilo. Yutu betyder Jade-kaninen på svenska och syftar på den kanin som enligt kinesisk mytologi var följeslagare till gudinnan Chang'e. Den kinesiska rymdmyndigheten har förhoppningen att fordonet ska vara funktionsdugligt i minst tre månader och under den tiden utforska närområdet. Landaren väntas utforska landningsplatsen under minst ett år.
Den europeiska rymdmyndigheten ESA har bistått kineserna med teknisk support inför landningen. Det handlar om att hjälpa till med radiokommunikationen mellan rymdsonden och jorden. ESA:s Estrack Network, med tio stationer i sju länder, har ända sedan uppskjutningen hjälpt till med kommunikationen. En station i Australien hade kontakt med månlandaren vid landningsögonblicket.
Även NASA meddelar att man, trots vissa tidigare farhågor kring det kinesiska projektet, nu ser att månlandningen faktiskt kan bidra till NASA:s utforskning av månen. Månlandningen kan ge intressanta forskningsdata om hur damm och stoft sprider sig till månatmosfären. Det kan bli något för rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) att studera. Även rymdsonderna LRO och ARTEMIS kan möjligen studera effekter av månlandningen. LRO kommer dessutom att kunna följa månfordonet Yutus färd på månen.
Det intressanta med det kinesiska månprojektet är att vi nu sannolikt kommer att få se bilder från månen av betydligt bättre kvalitet än de bilder som levererades på 1960- och 70-talen. Det har ju trots allt hänt en del med bildkvaliteten under de senaste 40 åren! Förutsättningarna för bra månreportage är oändligt mycket bättre nu än då. Istället för att titta på suddiga bilder i vår svartvita TV kan vi nu följa rymdsondsprojekt i det närmaste i realtid via dator, pekplatta eller mobiltelefon.Låt oss hoppas att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA löpande förmedlar både bilder och annan information. Det sägs att månfordonet och landaren ska ta bilder av varandra redan imorgon! Det blir spännande att följa det här projektet de närmaste veckorna och månaderna! Som sagt, redan ikväll ska månfordonet rulla ner för rampen från landaren!
Läs mina tidigare inlägg om Chang'e 3 HÄR.
(Källa: CCTV)
Landaren saktade ner farten så att den i princip stod stilla ca 100 meter från månytan för att kolla av terrängen och säkerställa en säker landning. Det vore ju dumt att landa rätt på en stor sten. Ca 3-5 meter ovan ytan stängdes motorerna av och landaren damp ner på de fjädrande landningsställen. Redan ikväll (mellan klockan 22 och 23 svensk tid enligt preliminära rapporter) väntas det medföljande månfordonet släppas ner på månytan med hjälp av en ramp. Fordonet, med namnet Yutu, är ca 1,5 meter högt och väger 140 kilo. Yutu betyder Jade-kaninen på svenska och syftar på den kanin som enligt kinesisk mytologi var följeslagare till gudinnan Chang'e. Den kinesiska rymdmyndigheten har förhoppningen att fordonet ska vara funktionsdugligt i minst tre månader och under den tiden utforska närområdet. Landaren väntas utforska landningsplatsen under minst ett år.
Illustration av månlandaren (Bildkälla: Beijing Institute of Spacecraft System Engineering)
Den europeiska rymdmyndigheten ESA har bistått kineserna med teknisk support inför landningen. Det handlar om att hjälpa till med radiokommunikationen mellan rymdsonden och jorden. ESA:s Estrack Network, med tio stationer i sju länder, har ända sedan uppskjutningen hjälpt till med kommunikationen. En station i Australien hade kontakt med månlandaren vid landningsögonblicket.
Även NASA meddelar att man, trots vissa tidigare farhågor kring det kinesiska projektet, nu ser att månlandningen faktiskt kan bidra till NASA:s utforskning av månen. Månlandningen kan ge intressanta forskningsdata om hur damm och stoft sprider sig till månatmosfären. Det kan bli något för rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) att studera. Även rymdsonderna LRO och ARTEMIS kan möjligen studera effekter av månlandningen. LRO kommer dessutom att kunna följa månfordonet Yutus färd på månen.
Det intressanta med det kinesiska månprojektet är att vi nu sannolikt kommer att få se bilder från månen av betydligt bättre kvalitet än de bilder som levererades på 1960- och 70-talen. Det har ju trots allt hänt en del med bildkvaliteten under de senaste 40 åren! Förutsättningarna för bra månreportage är oändligt mycket bättre nu än då. Istället för att titta på suddiga bilder i vår svartvita TV kan vi nu följa rymdsondsprojekt i det närmaste i realtid via dator, pekplatta eller mobiltelefon.Låt oss hoppas att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA löpande förmedlar både bilder och annan information. Det sägs att månfordonet och landaren ska ta bilder av varandra redan imorgon! Det blir spännande att följa det här projektet de närmaste veckorna och månaderna! Som sagt, redan ikväll ska månfordonet rulla ner för rampen från landaren!
Läs mina tidigare inlägg om Chang'e 3 HÄR.
Illustration av landare och månfordon (Bildkälla: CNTV)
torsdag 12 december 2013
Kinesisk månlandning planeras om mindre än 48 timmar!
Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 har nu gått in i en omloppsbana runt månen som gör sonden redo att släppa ifrån sig den månlandare som på lördag eftermiddag ska landa på månens yta. I landaren finns månfordonet Yutu, som under tre månaders tid ska köra omkring och utforska månytan. Månlandningen är planerad att ske lite före halv fem på lördag eftermiddag svensk tid. Låt oss hoppas att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har en lika eminent sändning från landningen som man hade från uppskjutningen. Det är förstås inte så lätt att filma landningen, men nog borde vi väl ändå få se lite fina landningsbilder?!
Det område som månlandaren ska dimpa ner i, Sinus Oridium, ser ganska platt ut att döma av de bilder som publicerats. Det är ju förstås en fördel för ett litet månfordon som Yutu att slippa svår terräng. Lustigt nog har området besökts tidigare av ett månfordon, den sovjetiska Lunokhod 1, åren 1970-71. Den körde faktiskt mer än 10,5 kilometer under en tidsrymd på ca 10 månader. Det ska bli intressant att se om Yutu kan slå det. Rekordet vad gäller körsträcka på månen innehavs dock av ett annat ryskt fordon, Lunokhod 2, som kom upp i hela 42 kilometer.
(Bildkälla: CNSA)
Det område som månlandaren ska dimpa ner i, Sinus Oridium, ser ganska platt ut att döma av de bilder som publicerats. Det är ju förstås en fördel för ett litet månfordon som Yutu att slippa svår terräng. Lustigt nog har området besökts tidigare av ett månfordon, den sovjetiska Lunokhod 1, åren 1970-71. Den körde faktiskt mer än 10,5 kilometer under en tidsrymd på ca 10 månader. Det ska bli intressant att se om Yutu kan slå det. Rekordet vad gäller körsträcka på månen innehavs dock av ett annat ryskt fordon, Lunokhod 2, som kom upp i hela 42 kilometer.
Landningsområdet (Bildkälla: NASA)
torsdag 5 december 2013
Månen är i fokus de kommande veckorna
Månen blir högintressant de närmaste veckorna. Inte bara för att vi går mot fullmåne, utan för att vi snart har ytterligare två rymdsonder som studerar månen från ovan samt en månlandare och ett månfordon som studerar månens yta. Nykomlingarna är dels NASA:s rymdsond LADEE, dels den konesiska rymdsonden Chang'e 3, som inkluderar månlandare och fordon. Rymdsonden LADEE har nu, tre månader efter det att sonden sköts upp, testat alla sina instrument och ska mer skarpt börja sitt uppdrag. Chang'e 3 ska gå in i omloppsbana runt månen i morgon förmiddag svensk tid för att så sakteliga börja förbereda för månlandning - den första på 37 år!
LADEE står för Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer, och som namnet antyder, är dess uppdrag att studera atmosfärens struktur och sammansättning samt hur stoftpartiklar förflyttas upp i atmosfären. Rymdsonden har tre instrument för forskning:
(Bildkälla: NASA)
LADEE står för Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer, och som namnet antyder, är dess uppdrag att studera atmosfärens struktur och sammansättning samt hur stoftpartiklar förflyttas upp i atmosfären. Rymdsonden har tre instrument för forskning:
- Lunar Dust Experiment (LDEX) samlar in och analyserar månens stoftpartiklar. Instrumentet har redan noterat att mängden partiklar är relativt liten och att det rör sig om mycket små partiklar, med en radie som understiger en mikrometer (en tusendels millimeter).
- Ultraviolet and Visible Light Spectrometer (UVS) studerar månatmosfärens sammansättning. Även detta instrument är i arbete. Inga resultat har ännu redovisats.
- Neutral Mass Spectrometer (NMS) mäter variationer i månatmosfären allteftersom LADEE kretsar kring månen.
Förutom de tre instrumenten är LADEE utrustad med en avancerad laserutrustning (LLCD - Lunar Laser Communication Demonstration). Förutom att laserkommunikation i detta projekt ger möjlighet till snabbare dataöverföring mellan rymdsonden och jorden är det också ett test av kommunikationsutrustning inför framtida rymdsondsprojekt.
Chang'e 3 ska, om allt går vägen, gå in i omloppsbana kring månen imorgon. Sonden kommer att kretsa runt månen på en höjd av 100 kilometer. Den månlandare som följer med sonden ska landa på månens yta den 14 december enligt preliminära uppgifter. Ut från landaren ska sedan månfordonet Yutu köra. Det blir något att se fram emot! Både månlandning och fordonets körning kan kanske förse LADEE med lite damm att analysera!
(Bildkälla: CNSA)
söndag 1 december 2013
Historisk månfärd ikväll för den kinesiska rymdsonden Chang'e 3
Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 är på väg mot månen! Om bara två veckor kan vi få uppleva en månlandning i området Sinus Iridium på 44 grader nordlig breddgrad. Det är faktiskt hela 37 år sedan världen följde en månlandning, då sovjetiska Luna 24 landade på månen. Om projektet lyckas blir Kina den tredje nationen att landa på månen (efter Sovjetunionen och USA). Det var för övrigt en lysande sändning av uppskjutningen på engelskspråkiga CCTV! Helt i klass med NASA:s livesändningar.
Här har vi raketen i hela sin prakt.
Och så här såg det ut när raketen lyfte.
Chang'e 3 är som namnet antyder den tredje kinesiska månsonden. Chang'e 1 sändes upp i oktober 2007 och gick in i omloppsbana runt månen. Efter att ha observerat månytan kraschlandade sonden i mars 2009. Chang'e 2 sändes upp i oktober 2010 och gick också in i omloppsbana runt månen, fast betydligt närmare månytan. Sondens uppdrag var att kartlägga området kring Sinus Iridium i detalj för den månlandning som nu ska ske.
Den europeiska rymdmyndigheten ESA hjälper Kina med kontakterna med rymdsonden och ska t o m sända upp lite kommandon till den. Kul med lite internationellt samarbete i ett projekt som detta.
Den första rymdsonden som mjuklandade på månen var sovjetiska Luna 9, i februari 1966. I juni samma år lyckades USA mjuklanda med Surveyor 1.
Chang'e 3 startklar (Bildkälla: CCTV)
(Bildkälla: CCTV)
Och så här såg det ut när raketen lyfte.
(Bildkälla: CCTV)
Chang'e 3 är som namnet antyder den tredje kinesiska månsonden. Chang'e 1 sändes upp i oktober 2007 och gick in i omloppsbana runt månen. Efter att ha observerat månytan kraschlandade sonden i mars 2009. Chang'e 2 sändes upp i oktober 2010 och gick också in i omloppsbana runt månen, fast betydligt närmare månytan. Sondens uppdrag var att kartlägga området kring Sinus Iridium i detalj för den månlandning som nu ska ske.
Den europeiska rymdmyndigheten ESA hjälper Kina med kontakterna med rymdsonden och ska t o m sända upp lite kommandon till den. Kul med lite internationellt samarbete i ett projekt som detta.
Den första rymdsonden som mjuklandade på månen var sovjetiska Luna 9, i februari 1966. I juni samma år lyckades USA mjuklanda med Surveyor 1.
Luna 9 (Bildkälla: NASA)
Surveyor 1 (Bildkälla: NASA)
lördag 2 november 2013
Kina och Ryssland har stora rymdplaner
Det händer mycket spännande saker innan året är till ända. NASA sänder upp sin Marssond MAVEN, ESA sänder upp rymdteleskopet Gaia, indiska rymdmyndigheten ISRO sänder upp sin Rymdsond Mars Orbiter och Kinas rymdmyndighet CNSA skickar iväg sin månsond Chang'e 3. Dessutom får vi förhoppningsvis njuta av en strålande komet, ISON, i slutet av den här månaden. Om dessa händelser har jag skrivit en del (kolla länkarna till höger på sidan). De närmaste åren sker också en hel del spännande raketuppskjutningar (se fliken Rymdsondsplaner). Ett flertal rymdsonder, såsom Rosetta, Dawn och New Horizon når sina respektive mål. NASA och ESA är duktiga på att informera om sina rymdplaner. De kinesiska och ryska rymdmyndigheterna är lite mer tystlåtna om sina planer. Arielspace ger oss senaste nytt om de två nationernas rymdplaner.
Kina har stora planer på både obemannade och bemannade rymdfärder till månen samt konstruktion av en större rymdstation är Tiangong-1. Kina verkar vara rejält på gång med rymdfärder efter de lyckade dockningarna med sin lilla rymdstation. Om man lyckas med Chang'e 3-projektet och de efterföljande månprojekten är man på god väg att komma ikapp Ryssland som rymdnation. Även om ryssarna tycks ha bemannade rymdfärder i sina planer så har verksamheten gått lite i stå under senare år. Det har varit väldigt många misslyckade raketuppskjutningar, vilket i och för sig tyvärr kännetecknat rysk rymdfart under hela rymdåldern. Vi får väl se om det kan bli en rysk nytändning i samband med att man bygger en ny rymdbas i östra Sibirien. Idag är man beroende av samarbete med Kazakstan då rymdbasen Baikonur ligger där. Relationerna mellan de två forna sovjetrepublikerna är inte de bästa, vilket sannolikt påverkar rysk rymdverksamhet negativt.
Kina har stora planer på både obemannade och bemannade rymdfärder till månen samt konstruktion av en större rymdstation är Tiangong-1. Kina verkar vara rejält på gång med rymdfärder efter de lyckade dockningarna med sin lilla rymdstation. Om man lyckas med Chang'e 3-projektet och de efterföljande månprojekten är man på god väg att komma ikapp Ryssland som rymdnation. Även om ryssarna tycks ha bemannade rymdfärder i sina planer så har verksamheten gått lite i stå under senare år. Det har varit väldigt många misslyckade raketuppskjutningar, vilket i och för sig tyvärr kännetecknat rysk rymdfart under hela rymdåldern. Vi får väl se om det kan bli en rysk nytändning i samband med att man bygger en ny rymdbas i östra Sibirien. Idag är man beroende av samarbete med Kazakstan då rymdbasen Baikonur ligger där. Relationerna mellan de två forna sovjetrepublikerna är inte de bästa, vilket sannolikt påverkar rysk rymdverksamhet negativt.
En rysk Proton-raket väntar på uppskjutning i Baikonur (Bildkälla: RIA Novosti)
lördag 5 oktober 2013
Kina planerar för ett flertal månfärder till år 2020
Websidan Spaceref rapporterar om Kinas högtflygande (!) planer vad gäller rymdfart. 4 stora månprojekt står på programmet fram till år 2020! Samtliga projekt handlar om att landsätta månlandare och månfordon. Två av projekten går ut på att en landare plockar upp månmateria som sedan transporteras till jorden. Det tycks också bli en ny rymdkapplöpning, likt den på 1960-talet. Denna gången är det de nya rymdnationerna Kina och Indien som tampas med Ryssland. De två senare nationerna har också stora planer vad gäller månen. USA har numera inte fullt så stort intresse i månen, även om man för ett par veckor sedan sände iväg rymdsonden LADEE för att studera månatmosfären. NASA har ju dessutom en annan avancerad rymdsond som kretsar kring månen, Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO).
Redan innan årsskiftet (eller strax därefter) väntas den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sändas till månen. Den för med sig både månlandare och månfordon. Det blir första gången sedan 1976 som en månlandare dimper ner på månens yta och första gången sedan 1973 som ett månfordon kör på månen. Månlandaren 1976 var den ryska Luna 24 och månfordonen likaledes ryska Lunokhod 2.
Chang'e 3 är en avancerad rymdsond som noga kommer att utforska månterrängen innan den landsätter månlandare och fordon. Landaren är försedd med solpaneler och en liten generator som omvandlar kärnkraft till elektricitet, en s.k RTG (Radioisotope Thermoelectric Generator). Energiförsörjningen behöver säkras under kalla mörka månnätter. Landaren har en del egna instrument, bl a flera kameror, som ska användas för diverse utforskning.
Det kinesiska månfordonet är också synnerligen avancerat. Även det är utrustat med solpaneler som ska möjliggöra en färd på uppåt 10 kilometer under sex månaders tid på månen. Fordonet styrs från jorden, men ska också kunna koppla på autopiloten. Såsom de flesta Mars- och månfordon har den sex hjul och en basutrustning i form av kameror, spektrometrar etc., varav en del är monterade på en robotarm.
År 2015 är det tänkt att nästa kinesiska landare/fordon-kombo, Chang'e 4, sänds upp. Den kommer att ha ett liknande uppdrag som Chang'e 3, men ska utforska en annan del av månen. År 2018 är det då dags för ett projekt, Chang'e 5, som går ut på att plocka med sig månmateria till jorden. Ännu ett sådant projekt ska ske 2020, Chang'e 6. I de lite mer långsiktiga planerna finns bemannade månfärder någon gång kring 2025-2030.
Redan innan årsskiftet (eller strax därefter) väntas den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sändas till månen. Den för med sig både månlandare och månfordon. Det blir första gången sedan 1976 som en månlandare dimper ner på månens yta och första gången sedan 1973 som ett månfordon kör på månen. Månlandaren 1976 var den ryska Luna 24 och månfordonen likaledes ryska Lunokhod 2.
Illustration av landare och fordon (Bildkälla: CNTV)
Chang'e 3 är en avancerad rymdsond som noga kommer att utforska månterrängen innan den landsätter månlandare och fordon. Landaren är försedd med solpaneler och en liten generator som omvandlar kärnkraft till elektricitet, en s.k RTG (Radioisotope Thermoelectric Generator). Energiförsörjningen behöver säkras under kalla mörka månnätter. Landaren har en del egna instrument, bl a flera kameror, som ska användas för diverse utforskning.
Det kinesiska månfordonet är också synnerligen avancerat. Även det är utrustat med solpaneler som ska möjliggöra en färd på uppåt 10 kilometer under sex månaders tid på månen. Fordonet styrs från jorden, men ska också kunna koppla på autopiloten. Såsom de flesta Mars- och månfordon har den sex hjul och en basutrustning i form av kameror, spektrometrar etc., varav en del är monterade på en robotarm.
År 2015 är det tänkt att nästa kinesiska landare/fordon-kombo, Chang'e 4, sänds upp. Den kommer att ha ett liknande uppdrag som Chang'e 3, men ska utforska en annan del av månen. År 2018 är det då dags för ett projekt, Chang'e 5, som går ut på att plocka med sig månmateria till jorden. Ännu ett sådant projekt ska ske 2020, Chang'e 6. I de lite mer långsiktiga planerna finns bemannade månfärder någon gång kring 2025-2030.
måndag 23 september 2013
Kina välkomnar utländska astronauter till sitt rymdprogram
UniverseToday rapporterar idag att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA nu välkomnar utländska astronauter att delta i kinesiska rymdprojekt. Det är en helomvändning från den tidigare väldigt slutna och i viss mån hemlighetsfulla rymdverksamhet som Kina bedrivit. Det är förstås positivt att Kina vill samarbeta med andra rymdnationer. Kina erbjuder nu andra länders astronauter att delta i träning inför rymdresor och ser gärna ett deltagande från dessa i resor till framtida kinesiska rymdstationer. Den kinesiska rymdstationen Tiangong-1, som besökts av ett par omgångar av kinesiska taikonauter (astronauter på "kinesiska") ska tydligen avvecklas och ersättas av en betydligt större rymdstation. Kina kan också tänkas planera för bemannade månfärder. Redan i december i år kommer enligt uppgift rymdsonden Chang'e 3 att sändas till månen. Med sonden följer en månlandare och ett månfordon som ska utforska ett område på månen som heter Sinus Iridium. Konstigt nog har ingen rymdnation mjuklandat på månen sedan 1976, då sovjetiska Luna 24 besökte månen, så det är på tiden att vi åter får uppleva en månlandning.
onsdag 19 juni 2013
Kina satsar på rymden
Kina fortsätter sin satsning på rymdfart. I veckan som gått har rymdsonden Shenzhou-10 dockat med Kinas egen rymdstation, Tiangong-1. Det är den andra bemannade rymdfärden till denna rymdstation, som är under uppbyggnad. Besättningen på tre taikonauter (kinesiska benämningen på astronauter), varav en kvinna, ska vistas på stationen i 15 dagar. Kina arbetar målmedvetet vidare på sitt rymdprogram. Arielspace rapporterar på sin websida om Shenzhou-10 och de kinesiska planerna på en ny rymdbas. Tanken är att rymdstation och rymdbas är de första stegen längre ut i rymden.
Bilden nedan visar de tre taikonauterna när de träder in i rymdstationen.
Kina är fortfarande långt efter de två stora rymdnationerna, USA och Ryssland. Ryssland var faktiskt lite före USA med en egen rymdstation. Sedermera blev det en hel skock med rymdstationer inom ramen för rymdprogrammet Saljut. Dessa opererade mellan åren 1971 och 1986.
De åtföljdes av en betydligt större rymdstation, Mir, som kretsade runt jorden mellan 1986 och 2001. På dessa år avverkade den mer än 86.000 varv runt jorden! Stationen var konstant bemannad under en 10-årsperiod och kosmonauten Valerij Polyakov håller fortfarande rekordet i rymden med sina 437 dygn på Mir.
Den första amerikanska rymdstationen, Skylab, kretsade kring jorden mellan åren 1973 och 1979.
Sedan 1998 kretsar den gemensamma Internationella rymdstationen, ISS, kring jorden. Efter en successiv utbyggnad av stationen har den sedan november 2000 varit konstant bemannad av astronauter och kosmonauter.
Illustration av dockning mellan Shenzhou och Tiangong
Bilden nedan visar de tre taikonauterna när de träder in i rymdstationen.
(Bildkälla: news.xinhuanet.com)
Kina är fortfarande långt efter de två stora rymdnationerna, USA och Ryssland. Ryssland var faktiskt lite före USA med en egen rymdstation. Sedermera blev det en hel skock med rymdstationer inom ramen för rymdprogrammet Saljut. Dessa opererade mellan åren 1971 och 1986.
En Sojuz-sond dockar med Saljut 1
De åtföljdes av en betydligt större rymdstation, Mir, som kretsade runt jorden mellan 1986 och 2001. På dessa år avverkade den mer än 86.000 varv runt jorden! Stationen var konstant bemannad under en 10-årsperiod och kosmonauten Valerij Polyakov håller fortfarande rekordet i rymden med sina 437 dygn på Mir.
Mir (Bildkälla: NASA)
Den första amerikanska rymdstationen, Skylab, kretsade kring jorden mellan åren 1973 och 1979.
Skylab (Bildkälla: NASA)
Sedan 1998 kretsar den gemensamma Internationella rymdstationen, ISS, kring jorden. Efter en successiv utbyggnad av stationen har den sedan november 2000 varit konstant bemannad av astronauter och kosmonauter.
ISS (Bildkälla: NASA)
onsdag 3 april 2013
Ett flertal nya rymdsondsuppdrag till Mars i pipeline
Det är en intensiv utforskning av den "röda planeten" just nu och mer ska det bli. Vi kommer att få se ett flertal rymdsonder till Mars de närmaste åren. Alla de stora rymdnationerna är med på banan och planerar för Marsprojekt. Här nedan ges en översikt av läget.
MAVEN
Först i tur (i konkurrens med den indiska sonden som beskrivs nedan) att sändas mot Mars är NASA:s rymdsond MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) som sänds upp redan i november 2013. Sonden ska framförallt studera atmosfären och magnetfältet kring Mars. Målet är att få ökad förståelse för hur planeten successivt fått en allt tunnare atmosfär genom att den förlorat atmosfäriska gaser ut i rymden. Tanken är att man därmed ska kunna få en bild av planetens klimathistoria. Tidigare Marsstudier visar på att planeten haft stora mängder vatten, vilket tyder på ett helt annat klimat än det vi idag ser på denna iskalla och ökentorra planet. En teori är att Mars haft ett mycket starkare magnetfält som skyddat planeten från solvinden. När magnetfältet försvagades tilläts solvinden torka ut planeten. Rymdsonden går in i omloppsbana kring Mars i oktober 2014.
Mangalyaan - Mars Orbiter Mission
Sent i höst (oktober-november) ska också den indiska rymdmyndigheten ISRO sända iväg en rymdsond mot Mars. Emily Lakdawalla har skrivit en del om projektet på Planetary Societys bloggsida. När sonden når Mars under 2014 ska den in i en elliptisk omloppsbana. Avståndet till Mars kommer att variera mellan 372 kilometer och ca 80.000 kilometer. Sondens uppdrag är framförallt att studera Marsatmosfären, men också att kartlägga planetens sammansättning.
InSight
NASA:s nästa Marslandare, InSight, sänds upp i mars 2016, med uppdraget att utforska planetens sammansättning och temperatur m.m. Den ska landa på Mars i september samma år och verka i två år. Landaren bygger på ungefär samma teknologi som Phoenixlandaren som damp ner på Marsytan 2008. Syftet är att få ökad kunskap om Mars sammansättning och om hur en planet som Mars bildas och utvecklas. Uppdraget handlar mycket om geofysisk utforskning - att studera seismisk aktivitet, värme etc. Landaren är bl a utrustad med en avancerad borr som ska borra några meter ner i Marsmaterian. Landningen ska ske i ett slättområde som heter Elysium Planitia, som visar tecken på att ha varit vulkaniskt aktivt.
ExoMars: Trace Gas Orbiter resp Marsfordon
Den europeiska rymdmyndigheten ESA och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos har kommit överens om upplägget för det gemensamma ExoMars-projektet. Två rymdsondsuppskjutningar, 2016 resp 2018, ska ske där den första är den s.k Trace Gas Orbiter (TGO) 2016, som också inkluderar en landare med det kryptiska namnet Entry, Descent anl Landing Demonstrator Module (EDM). Liksom så många andra Marsprojekt är uppdraget att försöka utröna om liv existerat på Mars. TGO ska studera Marsatmosfären och bl a söka efter metan, som kan vara en indikator på aktiva biologiska eller geologiska processer.
År 2018 sker uppskjutning av sond nr 2 i ExoMars-projektet. Den inkluderar en landare samt ett Marsfordon. Den tycks ha samma typ av uppdrag som NASA:s Curiosity, dvs att borra efter liv. Detta fordons borr ska kunna tränga ner 2 meter under Marsytan. Tanken är att försöka finna organisk materia som inte förstörts av den starka strålningen vid Marsytan.
Ryssland, som kom in ganska sent i projektet efter att NASA beslutade sig för att hoppa av, bidrar med både raketer för uppskjutning av rymdsonderna och med landaren i "ExoMars 2". ESA står för landaren i "ExoMars 1" samt med Marsfordonet. Båda rymdmyndigheterna står för olika typer av instrument.
NASA:s Marsprojekt 2020
Som jag skrivit tidigare här i bloggen (se HÄR) planerar NASA för ett Marsprojekt 2020, som inkluderar ytterligare ett Marsfordon. Projektet liknar till stor del det nuvarande Curiosity-projektet.
Kommersiella färder till Mars?
Multimiljardären Dennis Tito, den förste privatperson som år 2001 besökte den Internationella rymdstationen ISS, har inom ramen för Inspiration Mars Foundation annonserat om planer på en rymdfärd till Mars redan 2018. Tanken är att ett flertal kommersiella rymdbolag ska samarbeta i ett projekt som syftar till att sända två "amatörastronauter" i en bana runt Mars och tillbaka till jorden. Just 2018 ligger jorden och Mars perfekt i linje för att en rymdsond likt en boomerang ska kunna flyga runt Mars och åter till jorden. Nästa sådant tillfälle blir inte förrän år 2031. Året 2018 är även perfekt med tanke på att solaktiviteten väntas vara på en låg nivå i solens 11-åriga cykel. Det gäller ju att se till att Marsastronauterna inte utsätts för alltför mycket strålning under färden mot Mars. Det hela beräknas vara i ca 500 dagar. Återstår att se om man verkligen hinner få till ett projekt på de 5 år som återstår.
Ett annat kommersiellt projekt som varit på tapeten det senaste året är MarsOne. Detta något "galna" projekt har som målsättning att etablera en bosättning på Mars 2023. Dessförinnan ska diverse förnödenheter sändas till Mars med hjälp av en Marslandare. Det hela ska finansieras via TV-intäkter. Personligen skulle jag bli väldigt förvånad om det här projektet blir verklighet. Information om projektet finns HÄR.
Kina?
Även den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har förstås Marsplaner, men de tycks vara lite mer på sikt. Reuters rapporterade i höstas att Kina först 2030 planerar att genomföra ett rymdsondsprojekt med målet att hämta Marsmateria till jorden. Massmedia rapporterade också i början av december ifjol om de kinesiska planerna att odla grönsaker på Mars i ett stort växthus. Vi får väl se om inte också Kina snart rapporterar om ett kommande Marsprojekt. Den kinesiska rymdmyndigheten är inte så värst kommunikativ om sina planer.
Japan?
Japanska rymdmyndigheten JAXA har inte meddelat några konkreta Marsplaner, men planerar, enligt websidan Physorg, att sända upp ett rymdteleskop någon gång under 2013 med uppgift att bl a studera Marsatmosfären.
Som synes blir det många projekt som i detalj kommer att utforska planeten Mars. Till ovanstående ska förstås läggas alla nu pågående Marsprojekt. Flera av dem kommer sannolikt att pågå ytterligare några år, så det blir nästan lite trångt i luftrummet ovan Mars.
MAVEN
Först i tur (i konkurrens med den indiska sonden som beskrivs nedan) att sändas mot Mars är NASA:s rymdsond MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) som sänds upp redan i november 2013. Sonden ska framförallt studera atmosfären och magnetfältet kring Mars. Målet är att få ökad förståelse för hur planeten successivt fått en allt tunnare atmosfär genom att den förlorat atmosfäriska gaser ut i rymden. Tanken är att man därmed ska kunna få en bild av planetens klimathistoria. Tidigare Marsstudier visar på att planeten haft stora mängder vatten, vilket tyder på ett helt annat klimat än det vi idag ser på denna iskalla och ökentorra planet. En teori är att Mars haft ett mycket starkare magnetfält som skyddat planeten från solvinden. När magnetfältet försvagades tilläts solvinden torka ut planeten. Rymdsonden går in i omloppsbana kring Mars i oktober 2014.
Illustration av MAVEN (Bildkälla: NASA)
Mangalyaan - Mars Orbiter Mission
Sent i höst (oktober-november) ska också den indiska rymdmyndigheten ISRO sända iväg en rymdsond mot Mars. Emily Lakdawalla har skrivit en del om projektet på Planetary Societys bloggsida. När sonden når Mars under 2014 ska den in i en elliptisk omloppsbana. Avståndet till Mars kommer att variera mellan 372 kilometer och ca 80.000 kilometer. Sondens uppdrag är framförallt att studera Marsatmosfären, men också att kartlägga planetens sammansättning.
Illustration av Mangalyaan (Bildkälla: ISRO)
InSight
NASA:s nästa Marslandare, InSight, sänds upp i mars 2016, med uppdraget att utforska planetens sammansättning och temperatur m.m. Den ska landa på Mars i september samma år och verka i två år. Landaren bygger på ungefär samma teknologi som Phoenixlandaren som damp ner på Marsytan 2008. Syftet är att få ökad kunskap om Mars sammansättning och om hur en planet som Mars bildas och utvecklas. Uppdraget handlar mycket om geofysisk utforskning - att studera seismisk aktivitet, värme etc. Landaren är bl a utrustad med en avancerad borr som ska borra några meter ner i Marsmaterian. Landningen ska ske i ett slättområde som heter Elysium Planitia, som visar tecken på att ha varit vulkaniskt aktivt.
Illustration av InSight (Bildkälla: NASA)
ExoMars: Trace Gas Orbiter resp Marsfordon
Den europeiska rymdmyndigheten ESA och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos har kommit överens om upplägget för det gemensamma ExoMars-projektet. Två rymdsondsuppskjutningar, 2016 resp 2018, ska ske där den första är den s.k Trace Gas Orbiter (TGO) 2016, som också inkluderar en landare med det kryptiska namnet Entry, Descent anl Landing Demonstrator Module (EDM). Liksom så många andra Marsprojekt är uppdraget att försöka utröna om liv existerat på Mars. TGO ska studera Marsatmosfären och bl a söka efter metan, som kan vara en indikator på aktiva biologiska eller geologiska processer.
År 2018 sker uppskjutning av sond nr 2 i ExoMars-projektet. Den inkluderar en landare samt ett Marsfordon. Den tycks ha samma typ av uppdrag som NASA:s Curiosity, dvs att borra efter liv. Detta fordons borr ska kunna tränga ner 2 meter under Marsytan. Tanken är att försöka finna organisk materia som inte förstörts av den starka strålningen vid Marsytan.
Ryssland, som kom in ganska sent i projektet efter att NASA beslutade sig för att hoppa av, bidrar med både raketer för uppskjutning av rymdsonderna och med landaren i "ExoMars 2". ESA står för landaren i "ExoMars 1" samt med Marsfordonet. Båda rymdmyndigheterna står för olika typer av instrument.
Illustration av Trace Gas Orbiter (Bildkälla: ESA)
Marsfordonet (Bildkälla: ESA)
NASA:s Marsprojekt 2020
Som jag skrivit tidigare här i bloggen (se HÄR) planerar NASA för ett Marsprojekt 2020, som inkluderar ytterligare ett Marsfordon. Projektet liknar till stor del det nuvarande Curiosity-projektet.
Kommersiella färder till Mars?
Multimiljardären Dennis Tito, den förste privatperson som år 2001 besökte den Internationella rymdstationen ISS, har inom ramen för Inspiration Mars Foundation annonserat om planer på en rymdfärd till Mars redan 2018. Tanken är att ett flertal kommersiella rymdbolag ska samarbeta i ett projekt som syftar till att sända två "amatörastronauter" i en bana runt Mars och tillbaka till jorden. Just 2018 ligger jorden och Mars perfekt i linje för att en rymdsond likt en boomerang ska kunna flyga runt Mars och åter till jorden. Nästa sådant tillfälle blir inte förrän år 2031. Året 2018 är även perfekt med tanke på att solaktiviteten väntas vara på en låg nivå i solens 11-åriga cykel. Det gäller ju att se till att Marsastronauterna inte utsätts för alltför mycket strålning under färden mot Mars. Det hela beräknas vara i ca 500 dagar. Återstår att se om man verkligen hinner få till ett projekt på de 5 år som återstår.
Illustration av Marssonden (Bildkälla: Mars Inspiration Foundation)
Ett annat kommersiellt projekt som varit på tapeten det senaste året är MarsOne. Detta något "galna" projekt har som målsättning att etablera en bosättning på Mars 2023. Dessförinnan ska diverse förnödenheter sändas till Mars med hjälp av en Marslandare. Det hela ska finansieras via TV-intäkter. Personligen skulle jag bli väldigt förvånad om det här projektet blir verklighet. Information om projektet finns HÄR.
Kina?
Även den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har förstås Marsplaner, men de tycks vara lite mer på sikt. Reuters rapporterade i höstas att Kina först 2030 planerar att genomföra ett rymdsondsprojekt med målet att hämta Marsmateria till jorden. Massmedia rapporterade också i början av december ifjol om de kinesiska planerna att odla grönsaker på Mars i ett stort växthus. Vi får väl se om inte också Kina snart rapporterar om ett kommande Marsprojekt. Den kinesiska rymdmyndigheten är inte så värst kommunikativ om sina planer.
Japan?
Japanska rymdmyndigheten JAXA har inte meddelat några konkreta Marsplaner, men planerar, enligt websidan Physorg, att sända upp ett rymdteleskop någon gång under 2013 med uppgift att bl a studera Marsatmosfären.
Illustration av teleskopet (Bildkälla: JAXA)
Som synes blir det många projekt som i detalj kommer att utforska planeten Mars. Till ovanstående ska förstås läggas alla nu pågående Marsprojekt. Flera av dem kommer sannolikt att pågå ytterligare några år, så det blir nästan lite trångt i luftrummet ovan Mars.
tisdag 26 februari 2013
Kina och Indien satsar rejält på rymden
Jag skrev igår om de indiska planerna på en rymdsond till Mars. Det är bara ett led i den rymdplan som Indien har för den närmaste femårsperioden. I planerna ingår också att sända en rymdsond till månen under 2014. Indien är en stor raketnation, vilket bevisades så sent som igår då en raket med hela sju olika minisatelliter framgångsrikt sköts upp i rymden. SpaceflightNow har en lång artikel om denna uppskjutning på sin websida.
Även Kina är synnerligen aktiva i rymden. Arielspace har på sin websida en längre beskrivning av det kinesiska rymdprogrammet. Förutom fortsatt uppbyggnad av sin lilla rymdstation Tiangong-1 finns i planerna en månlandning under 2013 och "projektering" av en större rymdstation för uppskjutning kring 2020.
Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 planeras sändas mot månen i slutet av året. Sonden inkluderar en månlandare och ett månfordon. Planer finns för ännu en månsond, Chang'e 4, med uppkjutning 2015 och, enligt Xinhuanet ytterligare en månsond, Chang'e 5, 2017. Det är en storsatsning på månen som Kina nu gör. Det tycks finnas ett flertal idéer om hur man skulle kunna utnyttja månen genom att utvinna solenergi och andra naturresurser. Frågan om att bygga en månbas har också diskuterats en del under senare år (läs bl a HÄR) och kanske är det Kina som kommer till skott först. Frågan är om det högaktiva kinesiska månprogrammet kan väcka ett intresset även hos NASA för månen.
Gårdagens "Vetenskapens Värld" i SVT belyste månens betydelse för oss på jorden ur ett flertal olika aspekter.
Även Kina är synnerligen aktiva i rymden. Arielspace har på sin websida en längre beskrivning av det kinesiska rymdprogrammet. Förutom fortsatt uppbyggnad av sin lilla rymdstation Tiangong-1 finns i planerna en månlandning under 2013 och "projektering" av en större rymdstation för uppskjutning kring 2020.
Illustration av Chang'e 3:s månlandare och fordon (Bildkälla: CNSA)
Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 planeras sändas mot månen i slutet av året. Sonden inkluderar en månlandare och ett månfordon. Planer finns för ännu en månsond, Chang'e 4, med uppkjutning 2015 och, enligt Xinhuanet ytterligare en månsond, Chang'e 5, 2017. Det är en storsatsning på månen som Kina nu gör. Det tycks finnas ett flertal idéer om hur man skulle kunna utnyttja månen genom att utvinna solenergi och andra naturresurser. Frågan om att bygga en månbas har också diskuterats en del under senare år (läs bl a HÄR) och kanske är det Kina som kommer till skott först. Frågan är om det högaktiva kinesiska månprogrammet kan väcka ett intresset även hos NASA för månen.
Gårdagens "Vetenskapens Värld" i SVT belyste månens betydelse för oss på jorden ur ett flertal olika aspekter.
söndag 30 december 2012
2013 verkar bli ännu ett intressant rymdsondsår
Snart nyårsafton och ett nytt år i antågande. 2012 har, ur rymdsondsperspektiv, blivit ett bättre år än väntat. Det såg lite tunt ut med nya spännande rymdsondsprojekt när året inleddes, men lyckligtvis har vi ett stort antal rymdsonder att följa sedan tidigare. Vi fick ju också uppleva en tekniskt mycket avancerad landning när Curiosity damp ner på Mars i början av augusti. 2013 ser också ut att bli bra. Vad händer då på det nya året? Bl a tre nya rymdsonder och ett häftigt rymdteleskop kan vi se fram emot!
Även de "befintliga" rymdsonderna har en hel del högintressanta uppdrag under 2013:
I övrigt händer det också en hel del annat spännande under 2013. Har vi lite tur kan vi få se en häftig komet, C/2012 S1, eller ISON som den också kallas. Den kan bli riktigt ljusstark och en sevärdhet på stjärnhimlen i slutet av året. Läs HÄR vad Populär Astronomi skrev om den för några månader sedan.
Solen kan tänkas få en del solutbrott under 2013 då den kan nå sitt maximum vad gäller solaktivitet i sin elvaåriga cykel. Vi har ett flertal solsonder som bevakar solen dygnet runt. Faktum är det inte bara är solens utbrott som tycks påverka oss. Även stjärnor som befinner sig långt bort kan påverka oss mer än vad man skulle kunna tro. År 2004 kunde en del rymdsonder notera oväntat hög strålning. Det visade sig vara en neutronstjärna, en s.k magnetar, som orsakade detta och som påverkade jorden från ett avstånd av 50.000 ljusår! Läs artikel om detta HÄR, skriven av Phil Plait, the Bad Astronomers flitige skribent.
Det finns som synes en hel del spännande att bevaka även under 2013.
Gott Nytt År (och Rymdsondsår) önskar jag alla bloggläsare! Själv inleder jag året med lite studier av de norska skidbackarna och återkommer med blogginlägg om en vecka.
- Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer), som sänds upp i augusti 2013 mot månen. Sonden ska studera sammansättningen i månens tunna atmosfär. Som namnet på rymdsonden antyder ska den också studera månstoft i atmosfären.
Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)
- Rymdteleskopet Gaia, som sänds upp i oktober för att primärt studera så många som en miljard stjärnor i vår galax Vintergatan. En intressant bieffekt av dessa studier kan bli att teleskopet upptäcker an stor mängd exoplaneter. Jag skrev om Gaia i november (läs HÄR).
Illustration av Gaia (Bildkälla: ESA)
- Rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) , som sänds iväg mot Mars någon gång mellan 18 november och 7 december. Rymdsonden ska studera Marsatmosfären. Sonden ska försöka klarlägga orsaker till varför planetens en gång tjocka atmosfär sakta men säkert försvunnit ut i rymden. Det handlar helt enkelt om att kartlägga klimatet på Mars, hur det utvecklats och tillståndet idag i atmosfären.
(Bildkälla: NASA)
- Den indiska rymdsonden Mangalyaan sänds mot Mars i november 2013.
(Bildkälla: ISRO)
- Rymdsonden Chang'e 3 sänds mot månen någon gång i slutet av 2013. Denna kinesiska månlandare bär dessutom med sig ett fordon som ska landsättas och sedan köra omkring på månen i minst 3 månader. Det är mer än 35 år sedan den senaste månlandningen! Detta är nog årets intressantaste nya projekt!
Illustration av landare och månfordon (Bildkälla: CCTV)
- Kina fortsätter också på bygget av sin egen rymdstation Tiangong-1. Under 2013 ska en tredje rymdsond, Shenzhou 10, sändas till stationen enligt planerna.
Illustration av dockningen mellan Shenzhou-9 och Tiangong-1 (Bildkälla: CNSA)
Även de "befintliga" rymdsonderna har en hel del högintressanta uppdrag under 2013:
- Marsfordonet Curiosity ska så sakteliga börja färden mot Aeolis Mons (Mount Sharp). Den ska dock först leta upp en lämplig sten som den kan borra i för att analysera sammansättningen. Forskarna tycks vara lite nervösa för hur borren ska fungera och om borrningen kan innebära problem för Curiosity vad gäller fordonets funktionalitet (läs mer HÄR).
- Rymdsonden Cassini ska göra ytterligare drygt 20 varv runt Cassini under 2013 och fortsätta studera planet, ringar och månar. Kolla bara detta digra program för den flitiga sonden!
- Övriga rymdsonder fortsätter med sina observationer eller med färden mot de objekt de ska observera.
I övrigt händer det också en hel del annat spännande under 2013. Har vi lite tur kan vi få se en häftig komet, C/2012 S1, eller ISON som den också kallas. Den kan bli riktigt ljusstark och en sevärdhet på stjärnhimlen i slutet av året. Läs HÄR vad Populär Astronomi skrev om den för några månader sedan.
Solen kan tänkas få en del solutbrott under 2013 då den kan nå sitt maximum vad gäller solaktivitet i sin elvaåriga cykel. Vi har ett flertal solsonder som bevakar solen dygnet runt. Faktum är det inte bara är solens utbrott som tycks påverka oss. Även stjärnor som befinner sig långt bort kan påverka oss mer än vad man skulle kunna tro. År 2004 kunde en del rymdsonder notera oväntat hög strålning. Det visade sig vara en neutronstjärna, en s.k magnetar, som orsakade detta och som påverkade jorden från ett avstånd av 50.000 ljusår! Läs artikel om detta HÄR, skriven av Phil Plait, the Bad Astronomers flitige skribent.
Det finns som synes en hel del spännande att bevaka även under 2013.
Gott Nytt År (och Rymdsondsår) önskar jag alla bloggläsare! Själv inleder jag året med lite studier av de norska skidbackarna och återkommer med blogginlägg om en vecka.
Etiketter:
Chang'e 3,
Gaia,
Kinesiska rymdsonder,
LADEE,
MAVEN,
Tiangong-1
fredag 7 december 2012
Kinesisk rymdsond passerar tätt förbi en asteroid nästa vecka!
Den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 kommer att passera asteroiden 4179 Toutatis på mycket nära håll redan på luciadagen nästa vecka. Detta enligt uppgifter i "bloggosfären" (se bl a Planetary Society Blog). Den kinesiska rymdmyndigheten har inte lämnat särskilt mycket information ännu om det hela.
4179 Toutatis är en s.k nära-jorden-asteroid. Den 12 december i år kommer den så nära som 7 miljoner kilometer från jorden. Asteroiden är ganska stor (4,5x2,4x1,9 kilometer) med en omloppstid runt solen på ca fyra år. Toutatis räknas som potentiellt farlig, men sannolikheten att den ska krocka med jorden är liten. Som närmast kan den enligt beräkningar passera mindre än 1 miljon kilometer från oss, men avståndet är som sagt lite större den här gången. Det är ju tur att den passerar jorden den 12 december och inte den 21 december med tanke på den domedagsfruktan kopplad till denna dag som tycks härja lite varstans! Chang'e 2 passerar asteroiden på ett avstånd av endast några hundra kilometer och förhoppningen är att den ska kunna ta några bra bilder på detta objekt.
Kina har under året genomfört ett flertal avancerade manövrer i rymden och helt klart markerat sin kapacitet som rymdnation. Den bemannade rymdfärden med sonden Shenzhou 9 till Kinas egen rymdstation Tiangong-1 i somras var ett bevis på detta. Rymdsonden Chang'e 2:s färd i rymden sedan den sköts upp i oktober 2010 är i ännu högre grad ett bevis på att man kan genomföra även mycket avancerade rymdsondsprojekt.
Chang'e 2 hade ursprungligen ett uppdrag att utforska månen, vilket den också genomförde galant under perioden oktober 2010 - juni 2011. Rymdsonden skickades därefter till jorden-månens Lagrangepunkt 2 dit den nådde i slutet av augusti 2011. Det var första gången som en rymdsond sänts till denna punkt efter att ha kretsat runt månen. I april 2012 fick sonden ett utökat uppdrag: att utforska asteroiden 4179 Toutatis lite närmare, dit den som sagt når nästa torsdag.
4179 Toutatis är en s.k nära-jorden-asteroid. Den 12 december i år kommer den så nära som 7 miljoner kilometer från jorden. Asteroiden är ganska stor (4,5x2,4x1,9 kilometer) med en omloppstid runt solen på ca fyra år. Toutatis räknas som potentiellt farlig, men sannolikheten att den ska krocka med jorden är liten. Som närmast kan den enligt beräkningar passera mindre än 1 miljon kilometer från oss, men avståndet är som sagt lite större den här gången. Det är ju tur att den passerar jorden den 12 december och inte den 21 december med tanke på den domedagsfruktan kopplad till denna dag som tycks härja lite varstans! Chang'e 2 passerar asteroiden på ett avstånd av endast några hundra kilometer och förhoppningen är att den ska kunna ta några bra bilder på detta objekt.
Illustration av asteroiden (Bildkälla: Wikipedia)
Kina har under året genomfört ett flertal avancerade manövrer i rymden och helt klart markerat sin kapacitet som rymdnation. Den bemannade rymdfärden med sonden Shenzhou 9 till Kinas egen rymdstation Tiangong-1 i somras var ett bevis på detta. Rymdsonden Chang'e 2:s färd i rymden sedan den sköts upp i oktober 2010 är i ännu högre grad ett bevis på att man kan genomföra även mycket avancerade rymdsondsprojekt.
Chang'e 2 hade ursprungligen ett uppdrag att utforska månen, vilket den också genomförde galant under perioden oktober 2010 - juni 2011. Rymdsonden skickades därefter till jorden-månens Lagrangepunkt 2 dit den nådde i slutet av augusti 2011. Det var första gången som en rymdsond sänts till denna punkt efter att ha kretsat runt månen. I april 2012 fick sonden ett utökat uppdrag: att utforska asteroiden 4179 Toutatis lite närmare, dit den som sagt når nästa torsdag.
måndag 12 november 2012
Kinesisk rymdfart i snabb utveckling
Den kinesiska rymdfarten har under de senaste åren gjort stora framsteg. I och med rymdstationen Tiangong 1 och den första bemannade rymdfärden dit i juni i år är Kina i allra högsta grad ett land att räkna med framöver när det gäller rymdfärder. SpaceflightNow rapporterar, utifrån information från officiella kinesiska källor, att Kina planerar sända ytterligare en bemannad rymdsond, Shenzhou 10, till Tiangong 1 redan i juni 2013. Mer anmärkningsvärt är att kineserna planerar sända upp ett månfordon under senare delen av 2013!
Rymdsonden Chang'e 3 ska alltså sändas till månen redan under andra halvan av 2013. Sonden ska landa på månytan och släppa iväg ett månfordon. Det är oklart hur stort detta fordon är. Sedan tidigare har Kina sänt två rymdsonder, Chang'e 1 och 2, i omloppsbana runt månen. Nr 2 skickades i höstas, efter att ha kretsat runt månen, iväg till solens-jordens Lagrangepunkt 2 där den befann sig i ett drygt halvår. I april 2012 fick Chang'e 2 ett nytt uppdrag: att observera asteroiden 4179 Toutatis. Sonden är nu på väg mot asteroiden. Dessa manövrer med rymdsonder visar att Kina i allra högsta grad har kapacitet för även avancerade rymdsondsprojekt.
Det ska bli intressant att följa fortsättningen på den kinesiska rymdsatsningen. Ett utvecklat samarbete med övriga rymdnationer hade väl också varit önskvärt, t.ex kring den Internationella rymdstationen. Om ett samarbete ska komma till stånd krävs nog en utvecklad dialog mellan ISS nuvarande intressenter och den kinesiska rymdmyndigheten.
Illustration av hur rymdsonden Shenzhou 9 dockar med Tiangong 1 (Bildkälla: CNSA)
Rymdsonden Chang'e 3 ska alltså sändas till månen redan under andra halvan av 2013. Sonden ska landa på månytan och släppa iväg ett månfordon. Det är oklart hur stort detta fordon är. Sedan tidigare har Kina sänt två rymdsonder, Chang'e 1 och 2, i omloppsbana runt månen. Nr 2 skickades i höstas, efter att ha kretsat runt månen, iväg till solens-jordens Lagrangepunkt 2 där den befann sig i ett drygt halvår. I april 2012 fick Chang'e 2 ett nytt uppdrag: att observera asteroiden 4179 Toutatis. Sonden är nu på väg mot asteroiden. Dessa manövrer med rymdsonder visar att Kina i allra högsta grad har kapacitet för även avancerade rymdsondsprojekt.
Illustration av Chang'e 3 (Bildkälla: CCTV)
Det ska bli intressant att följa fortsättningen på den kinesiska rymdsatsningen. Ett utvecklat samarbete med övriga rymdnationer hade väl också varit önskvärt, t.ex kring den Internationella rymdstationen. Om ett samarbete ska komma till stånd krävs nog en utvecklad dialog mellan ISS nuvarande intressenter och den kinesiska rymdmyndigheten.
söndag 1 juli 2012
Taikonauter, kosmonauter och astronauter återvände till jorden
I dagarna har det varit två rymdexpeditioner som återvänt till jorden efter fullgjort uppdrag. Först var det den kinesiska rymdsonden Shenzhou-9 och dess besättning som den 29 juni återvände efter ett, som det verkar, mycket lyckat besök på den egna rymdstationen Tiangong-1. Landningen skedde i det inre Mongoliet. De kinesiska taikonauterna Jing Haipeng, Liu Wang och Liu Yang har genomfört en rad tester på rymdstationen. De var uppe vid rymdstationen i totalt 10 dagar och genomförde både en automatisk och en manuell dockning. Det känns som om Kina är redo för mer avancerade bemannade rymdfärder. Månen nästa kanske?

Nöjda taikonauter (Bildkälla: CNTV)
I morse klockan 10:14 svensk tid landade ESA-astronauten André Kuipers, den ryske kosmonauten Oleg Kononenko och den amerikanske astronauten Donald Pettit på den Kazackstanska stäppen. Kuipers har varit på den Internationella rymdstationen ISS i hela 193 dagar och genomfört en rad vetenskapliga experiment. Det känns förmodligen ganska gott att komma hem igen! Läs mer här.

Landningen i Kazackstan (Bildkälla: ESA)
Nöjda taikonauter (Bildkälla: CNTV)
I morse klockan 10:14 svensk tid landade ESA-astronauten André Kuipers, den ryske kosmonauten Oleg Kononenko och den amerikanske astronauten Donald Pettit på den Kazackstanska stäppen. Kuipers har varit på den Internationella rymdstationen ISS i hela 193 dagar och genomfört en rad vetenskapliga experiment. Det känns förmodligen ganska gott att komma hem igen! Läs mer här.
Landningen i Kazackstan (Bildkälla: ESA)
måndag 18 juni 2012
Ännu en kinesisk rymdnyhet - rymdsond ska studera asteroid
Samtidigt som rymdsonden Shenzhou-9 sändes upp mot rymdstationen Tiangong-1 kom ytterligare en kinesisk rymdnyhet. Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog rapporterade häromdagen att den kinesiska rymdsonden Chang'e 2 någon gång i mars-april i år lämnade sin position vid jordens-solens Lagrangepunkt 2 för ett uppdrag med syftet att studera en asteroid. Det lär röra sig om den lilla (mindre än 5 kilometer i diameter) asteroiden 4179 Toutatis.
Rymdsondens primära uppdrag var att, efter uppskjutningen i oktober 2010, utforska månen. Därefter har den kinesiska rymdmyndigheten genomfört tester av det kinesiska "rymdnätverket". Det verkar onekligen som om Kina är att räkna med inom rymdfarten!

Bild på Chang'e 2 (Bildkälla: Wikipedia)

Suddig radarbild på asteroiden Toutatis (Bildkälla: Wikipedia)
Rymdsondens primära uppdrag var att, efter uppskjutningen i oktober 2010, utforska månen. Därefter har den kinesiska rymdmyndigheten genomfört tester av det kinesiska "rymdnätverket". Det verkar onekligen som om Kina är att räkna med inom rymdfarten!
Bild på Chang'e 2 (Bildkälla: Wikipedia)
Suddig radarbild på asteroiden Toutatis (Bildkälla: Wikipedia)
Kinesiska astronauterna framme vid rymdstationen Tiangong-1
De tre kinesiska astronauterna, två män och en kvinna, som sändes upp i lördags i sonden Shenzhou-9 nådde i morse Kinas rymdstation Tiangong-1 och dockade med denna. Tre timmar eftyer dockningen tog sig astronauterna in i stationen. Detta är första bemannade färden till Tiangong-1. Tiangong, det himmelska palatset översatt till svenska, är än så länge en mycket liten rymdstation, men Kina har ambitioner att bygga ut det hela till en mer komplett station. Med tanke på uppståndelsen kring SpaceX lyckade färd till ISS för några veckor sedan får man allt säga att det här är ännu mer imponerande.
Se också artikel på Populär Astronomis websida.
Här nedan visas en video från "bordningen" av rymdstationen. Den kvinnliga astronauten verkar ha fått göra grovjobbet, medan männen roar sig.
Se också artikel på Populär Astronomis websida.
Här nedan visas en video från "bordningen" av rymdstationen. Den kvinnliga astronauten verkar ha fått göra grovjobbet, medan männen roar sig.
tisdag 12 juni 2012
Ett nytt rymdteleskop och en kinesisk sond till Tiangong
Lite i skymundan för Venuspassager och annat spännande som händer i rymdväg så ska NASA sända upp ett rymdteleskop imorgon. Det är röntgenteleskopet NuSTAR som planeras sändas upp imorgon kväll svensk tid. NuSTAR ska studera de mer våldsamma händelserna i vårt universum såsom supernovarester, stjärnor som kollapsar, svarta hål m.m, men också utforska mindre flares på vår egen sol. Teleskopet är ett s.k högenergiteleskop som kompletterar röntgenteleskopen Chandra X-ray Observatory och XMM Newton.

(Bildkälla: NASA)
Space.com rapporterar också att Kina väntas skicka upp den bemannade rymdsonden Shenzhou-9 till rymdstationen Tiangong-1 kanske redan inom en vecka! Kineserna är som vanligt lite hemlighetsfulla när det gäller att meddela om och när det ska bli en raketuppskjutning. Man tror att sonden kommer att ha tre astronauter (eller taikonauter som de kallas i Kina), varav minst en kvinna!
(Bildkälla: NASA)
Space.com rapporterar också att Kina väntas skicka upp den bemannade rymdsonden Shenzhou-9 till rymdstationen Tiangong-1 kanske redan inom en vecka! Kineserna är som vanligt lite hemlighetsfulla när det gäller att meddela om och när det ska bli en raketuppskjutning. Man tror att sonden kommer att ha tre astronauter (eller taikonauter som de kallas i Kina), varav minst en kvinna!
tisdag 3 april 2012
Ska det bli ett Mars-race 2013?
Det verkar vara planeten Mars som gäller för lite större rymdsondsprojekt de närmaste åren. Förutom att NASA planerar att sända rymdsonden MAVEN mot Mars i november 2013 har också Indien planer på en rymdsond till Mars. Det indiska projektet handlar sannolikt om att studera Marsatmosfären. Rymdsonden kommer att sändas upp med hjälp av en indisk raket, Indian Polar Satellite Launch Vehicle. Sannolikt kommer samma raket att användas i det rysk-indiska månsondsprojektet som planeras ske 2014. Det finns en viss internationell skepsis kring de indiska planerna. Man undrar om Indien verkligen är redo för ett så avancerat projekt som en Marssond är redan 2013.
Ryssland verkar ligga lågt med Marsplaner efter misslyckandet med rymdsonden Phobos-Grunt. Kina kan eventuellt tänkas satsa på en mindre rymdsond till Mars. Även Kina drabbades ju av Phobos-Grunt-missödet i form av den minisond, Yinghuo-1 som satt på den ryska sonden och därmed också kraschade. Den europeiska rymdmyndigheten ESA fortsätter planera för Exo-Mars-projektet 2016 och 2018. För lite drygt två veckor sedan blev det klart att man tänker samarbeta med den ryska rymdmyndigheten Roscosmos i projektet.
Innan allt detta händer så kan vi se fram emot MSL:s ankomst till Mars och Marsfordonet Curiositys öden och äventyr på den röda planeten. MSL har hunnit ganska precis halvvägs på sin färd. Fyra månader kvar innan den når Mars.
Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Mars_missions_race_India_takes_lead_999.html
Ryssland verkar ligga lågt med Marsplaner efter misslyckandet med rymdsonden Phobos-Grunt. Kina kan eventuellt tänkas satsa på en mindre rymdsond till Mars. Även Kina drabbades ju av Phobos-Grunt-missödet i form av den minisond, Yinghuo-1 som satt på den ryska sonden och därmed också kraschade. Den europeiska rymdmyndigheten ESA fortsätter planera för Exo-Mars-projektet 2016 och 2018. För lite drygt två veckor sedan blev det klart att man tänker samarbeta med den ryska rymdmyndigheten Roscosmos i projektet.
Innan allt detta händer så kan vi se fram emot MSL:s ankomst till Mars och Marsfordonet Curiositys öden och äventyr på den röda planeten. MSL har hunnit ganska precis halvvägs på sin färd. Fyra månader kvar innan den når Mars.
Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Mars_missions_race_India_takes_lead_999.html
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








































