Primitiva datorer och kameror på Curiosity. Bra bilder trots det.

Det kommer löpande nya bilder från Curiosity på Mars (se NASA:s bildsamling här). Det har skrivits en hel del intressanta artiklar om Curiosity under veckan som gått. Idg.se hade i torsdags en intressant artikel om datorutrustningen på Curiosity, med rubriken "Curiosity lika smart som en mobiltelefon".  I artikeln beskrivs kapaciteten på den datorutrustning som finns på Marsfordonet. Det viktigaste är inte att ha den senaste och mest kraftfulla processorkapaciteten, utan snarare att ha tillförlitlig utrustning som tål tuffa förhållanden. Desutom behövs inga superdaorer för att genomföra uppdraget. Datorkapaciteten är därför förvånansvärt låg och inte ens i nivå med enkla persondatorer. Detsamma gäller upplösningen på de kameror som används. Många mobiltelefoner har idag 8 megapixel-kameror. Curiositys kameror är på ett par megapixel. Enligt Idg skulle en Intel i7-processor (vanlig i lite mer avancerade persondatorer idag) inte klara en enda dag på Mars!

En orsak till att det till synes verkar vara ålderdomlig utrustnng som används är att all utrustning provas ut under lång period. Under tiden utvecklas datorteknologin snabbt. Rymdsonderna kommer därför alltid att vara en bra bit efter vad gäller utnyttjande av modern teknologi. Med tanke på att allt verkar ha fungerat utmärkt vid Curiositys landning och med tanke på att vi ändå får en hel del bra bilder från Curiositu så verkar det inte spela någon större roll om kameran har 2 megapixel eller 15 megapixel. Se bara på dom här bilderna.



Kraterväggen syns i bakgrunden (Bildkälla: NASA)



(Bildkälla: NASA)



(Bildkälla: NASA)


Precisionen vad gäller landning av Marsfordon och landare har utvecklats markant under de senaste årtiondena. Bilden nedan visar hur exakt Curiositys landning var jämfört med landningen för de övriga Marsfordonen och Marslandarna.


(Bildkälla: NASA)

Kolla också Planetary Societys Blog där mängder med bilder från Curiosity presenteras. En hel del av dem har dessutom piffats upp lite så att de än bättre visar hur det ser ut omkring Curiosity.

Högupplösta bilder från Curiosity!

Nu kommer Curiositys första högupplösta bilder från Gale-kratern på Mars. Bilderna är tagna med en kamera som sitter på "huvudet" på Curiosity. Den första bilden visar ett relativt platt landskap och med kraterkanten i bakgrunden. Alldeles i förgrunden syns två lite slitna fläckar på backen som skapades när Marsgruset blåstes bort vid Curiositys landning.


(Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar området lite mer i detalj. Här kan det vara så att bergrunden kommit i dagen, vilket skulle innebära att gruslagret är väldigt tunt i området.


(Bildkälla: NASA)

Den här bilden visar Curiositys egen skugga.


(Bildkälla: NASA)

Flera mycket skarpa bilder kan ses på Planetary Society Blog, vars medarbetare har bearbetat en del av NASA:s bilder.

Nya bilder och aktuell status för Curiosity

Här kommer lite statusuppgifter för Marsfordonet Curiosity så här dagen efter den lyckade landningen. NASA har haft ett par presskonferenser och har meddelat bl a följande (utifrån NASA:s pressrealeser och referat som Emily Lakdawalla gjort på Planetary Society Blog):

• Curiosity landade på platt mark. Fordonet lutar endast ett par grader.
• Landningsplatsen är ca 6 kilometer från den höga 5,5 kilometer höga bergformationen Aeolis Mons, eller Mount Sharp som den också kallas, i Gale-kratern och ca 28 kilometer från kraterkanten (kratern är ca 150 kilometer i diameter). Curiosity ska bl a utforska Aeolis Mons.
• Landningsplatsen består av småsten och forskarna tror att det är sedimentavlagringar som forslats ner från kanten på Galekratern. Man tror också att mindre sandpartiklar blåst bort från området.
• Alla instrument verkar så här långt ha klarat landningen väl.
• Curiosity sänder redan relativt stora mängder data från Mars.
• Högeffektantennen på Curiosity ska aktiveras idag.
• En del av de övriga instrumenten ska också aktiveras idag, såsom RAD (Radiation Assessment Detector, som mäter strålningen), REMS (Rover Environmental Monitoring Station, som studerar väderförhållandena) och ytterligare någon kamera. NASA-teknikerna ska också studera hur Curiositys temperatur varierar under Marsdygnet.

Curiosity har en kamera, MARDI (Mars Descent Imager), som fotograferar neråt. Det innebär att den kunde ta en rad bilder av Curiositys landning. Den här bildsekvensen, bestående av 297 bilder, visar landningen. Observera särskilt när värmeskölden lossas från Curiosity samt den sandstorm som uppkommer när farkosten närmar sig Marsytan. Häftigt!

(Källa: NASA)

Vad är det då för terräng som Curiosity har landat i. Planetary Society Blog har en lååång bild som visar det hela. Kolla här.

Ytterligare några bilder har publicerats. Här är en bild där man i bakgrunden ser den solbelysta bergsformationen Aeolis Mons.

(Bildkälla: NASA)

Denna lite suddiga bild, som i bakgrunden visar kraterkanten, är den första färgbilden som Curiositys kamera MAHLI (Mars Hand Lens Imager) tagit. Bilden är faktiskt tagen med ett dammskydd på linsen. Detta dammskydd var avsett att skydda kameran vid landningen, men kommer att tas bort. Vi kommer därför inom kort att få betydligt bättre bilder.

(Bildkälla: NASA)

 

På tisdagskvällens presskonferens visades också en bild som rymdsonden MRO tagit av Curiosity och av lite rester från rymdsonden MSL, såsom fallskärm, värmesköld m.m.

 

(Bildkälla: NASA)

Lyckligt leende så här dagen efter Curiositys landning

Så här dagen efter den lyckade landningen av Curiosity går man omkring med ett lyckligt leende på läpparna mest hela tiden. Ett leende över den helt ”vansinnigt” komplicerade landningen och att det faktiskt lyckades. Ett leende över att Curiosity bara minuter efter landningen lyckades sända ett par bilder från landningsplatsen. Ett leende över att rymdsonden MRO lyckades ta en bild på MSL/Curiosity när den med fallskärm faller mot Marsytan. Ett leende åt alla tokglada NASA-tekniker som jublar i kontrollrummet när det står klart att landningen lyckats. Ja, det är helt sjukt egentligen det här.

Man kan ju undra vilken tokstolle på NASA som kom på idén om hur man ska landsätta Curiosity! Och, möjligen i ännu högre grad, vilka tokstollar till projektledare som tyckte att det är en god idé att sänka ner ett fordon som väger ett ton med hjälp av några rep på en planet som befinner sig några hundra miljoner kilometer bort! Ja, du milde tid vilket ingenjörskap detta är. Man får en känsla av att allting är möjligt om man bara har en tillräckligt stark vision och ett stort mått av jävlaranamma. Plus en skock duktiga tekniker. Vilken känsla det måste ha varit för dessa tekniker att se att man faktiskt lyckades, som det verkar, till 100 procent.

 

Illustration av Curiosity på Mars (Bildkälla: NASA)

Det finns de som tycker att 2,5 miljarder dollar (som är MSL-projektets totala kostnad) på något så perifert som sökandet efter spår av liv på Mars är slöseri med pengar . Jag håller inte med. Utan tvekan är det ruskigt mycket pengar. Faktum är att de skulle räcka till att driva Sveriges största sjukhus i mer än ett år och ge hundratusentals patienter vård. 2,5 miljarder dollar är också betydligt mer pengar än vad t o m ganska stora svenska kommuner gör av med på ett år i sin samlade verksamhet.

Trots detta, och trots att jag som landstingsekonom (vilket är min egentliga profession) ser alla brister som finns inom sjukvårds- och välfärdssystemet i Sverige, så tycker jag att det är väl använda pengar. Man gör det enkelt för sig genom att påstå att satsningar på diverse tekniska projekt snor pengar från viktiga välfärdsområden. Ekonomi och ekonomiska samband är inte så enkla. Ekonomi är inte statiskt såtillvida att en besparing inom ett område omedelbart innebär mer pengar till ett annat område. Satsningar inom all form av kunskapsutveckling och teknikutveckling (möjligen vapenutveckling undantagen) ger så mycket dynamiska samhällsekonomiska effekter att den samlade ekonomin stimuleras. Hur hade IT-utveckling, utvecklingen av Internet m.m sett ut utan de stora, och mycket kostsamma, vetenskapliga projekten inom fysikens och astronomins värld? Förmodligen hade vi inte haft det informationssamhälle vi har idag utan projekt som CERN, ISS, m.m. För att inte tala om utforskningen av rymden och dess bidrag till kunskaps- och teknikutvecklingen. Teknikutvecklingen i sin tur bidrar i hög grad till att utveckla t.ex sjukvården. Att satsa på dyra rymdprojekt tar onekligen resurser från andra samhällsområden, men bidrar möjligen indirekt med ännu större resurser med tiden.

Det finns också en annan aspekt. Rymdprojekt har under senare år blivit föremål för ökat internationellt samarbete. ISS är väl det bästa exemplet på det, men även MSL/Curiosity-projektet har bidrag i form av instrument m.m från en rad olika länder. USA, Ryssland och Europa för numera en dialog om rymdsamarbete. Internationellt samarbete inom detta område innebär att risken för internationella storkonflikter minskar. När det gäller utforskningen av Mars kan kanske det planerade ExoMars-projektet ytterligare bidra till samarbete mellan de stora rymdnationerna. Just nu diskuterar de europeiska och ryska rymdmyndigheterna om att genomföra projektet tillsammans. Förhoppningsvis finns också förutsättningar för att USA och NASA återigen ansluter sig till projektet. Kanske kan man så småningom också få med Kina i rymdsamarbetet.

Vi behöver utforska andra himlakroppar och deras förutsättningar för liv. Vi behöver öka vår kunskap om liv i vårt solsystem. Frågan om uppkomsten och utvecklingen av liv torde vara den mest grundläggande av alla frågor. Vi vet en hel del idag, men har fortfarande stora kunskapsluckor. Är liv (eller åtminstone ett mer utvecklat liv) på jorden något unikt, eller är det tvärtom vanligt t o m på planeter i vår närhet i galaxen? I ett första steg behövs visshet om vår grannplanet Mars någon gång i sin historia kan tänkas ha hyst liv och vad som gjorde att detta liv släcktes. Vi behöver ta fram en vision om att ”sätta en människa på Mars före år X” och bygga en Marsbas. I kommande steg behöver vi utforska förutsättningarna för liv på några av de månar i vårt solsystem som tycks ha vatten (Europa, Enceladus m.fl). När vi då kanske upptäcker hur ovanligt det trots allt är med liv på andra planeter/månar, så kanske vi börjar ta oss samman kring frågor om global uppvärmning och hoten om ökande växthuseffekt här på jorden med anledning av bristande miljöinsikt. Eller är det naivt att tro att detta ska ske?

Nyfikenhet är det som mer än något annat skapat den värld vi lever i idag, på gott och ont. Vad är väl då ett bättre namn på detta Marsfordon än just Curiosity?! Läs bara vad 12-åriga Clara Ma angav för skäl när hon namngav detta fordon i NASA:s namntävling i maj 2009:

"Curiosity is an everlasting flame that burns in everyone's mind. It makes me get out of bed in the morning and wonder what surprises life will throw at me that day. Curiosity is such a powerful force. Without it, we wouldn't be who we are today. When I was younger, I wondered, 'Why is the sky blue?', 'Why do the stars twinkle?', 'Why am I me?', and I still do. I had so many questions, and America is the place where I want to find my answers. Curiosity is the passion that drives us through our everyday lives. We have become explorers and scientists with our need to ask questions and to wonder. Sure, there are many risks and dangers, but despite that, we still continue to wonder and dream and create and hope. We have discovered so much about the world, but still so little. We will never know everything there is to know, but with our burning curiosity, we have learned so much."


12-åriga Clara Ma som gav namn åt Curiosity (Bilkälla: NASA)

Nu ska jag studera de senaste nyheterna från NASA om Curiosity. Det bästa stället att göra det på är på Planetary Societys Blog där den tokigt entusiastiska Emily Lakdawalla de senaste dagarna skrivit så tangentborden förmodligen glöder vid det här laget. En sammanfattning om det viktigaste kommer här i bloggen om en stund.

Curiosity har landat på Mars!

(Artikeln nedan påbörjades några minuter efter Curiositys landning och har sedan uppdaterats under dagen med lite bilder m.m)

För några minuter sedan, strax efter halv åtta svensk tid den 6 augusti, landade Curiosity på Mars. Allt verkar ha gått helt planenligt. NASA började sändningen från kontrollcentret vid 6-tiden. Mycket spännande att följa minst sagt! Vilket jubel i kontrollrummet när det stod klart att Curiosity landat säkert på Mars yta!



Vilt jubel i kontrollrummet (Bildkälla: NASA)

Som jag skrivit tidigare här i bloggen är det en mycket avancerad landningsprocedur som Curiosity har gått igenom. Bilden nedan visar de sista minuterna av landningen. Eller som NASA kallar det: 7 minuter av skräck.


(Bildkälla: NASA)

Bara några minuter efter landning sände Curiosity den här lite suddiga bilden från landningsplatsen:

Ytterligare några bilder har publicerats. Här är en som visar kanten på Galekratern. I bildens högra ser man ett av Curiositys hjul.



På eftermiddagen idag svensk tid kom också den första bilden av själva landningen. Det var rymdsonden MRO, som med sin HiRISE-kamera lyckades ta en riktigt bra bild på MSL och dess fallskärm. Häftigt!


(Bildkälla: NASA)

Det är en fantastisk prestation av NASA att landsätta ett så avancerat Marsfordon som Curiosity. Det har också varit en mycket stor uppmärksamhet i media kring denna landsättning på Mars. Så gott som varenda kvälls- och morgontidning har skrivit om projektet. Tidningarnas websidor är också snabba med rapportering om den lyckade landningen. TV4 hade t o m ett inslag i Nyhetsmorgon där Robert Cumming intervjuas om händelsen. Sveriges Radio hade också ett inslag där Dag Kättström (RymdenIdag) berättade om Curiositys uppdrag

Kul att se de lyckliga ansiktena på alla tekniker m.fl i NASA:s kontrollrum! Det finns ju onekligen anledning till glädje. Det är fascinerande att man (så här långt åtminstone) lyckats med den mycket svåra landsättningen av Curiosity. Jag kan inte låta bli att titta på den här NASA-filmen gång efter gång: "7 minutes of terror". Man tror knappt att det är på riktigt!

Jag har rapporterat från morgonens landning på Twitter (se här). Läs "allt" om detta spännande projekt på Marsutforskning, där jag samlat lite blogginlägg om MSL, Curiosity, Marsutforskningens historia m.m. Mer om landningen kommer successivt under dagen här i bloggen. Läs också på Populär Astronomis websida. Även Anders på Tyngdlöst har skrivit om Curiosity (Kul att sidan är tillbaka efter ett långt uppehåll!). Kolla också Cassiopeiabloggen.

Senaste nytt inför Curiositys landning imorgon bitti

Här kommer senaste nytt inför landsättningen av Marsfordonet Curiosity imorgon bitti kl 07.31 svensk tid. NASA rapporterar att allt verkar vara i sin ordning inför morgondagens landning. Marsvädret verkar också vara perfekt för landning. En storm som härjat på södra halvklotet har nu lugnat ner sig. Det krävdes ingen kursändring igår, utan rymdsonden verkar ha prickat in rätt kurs, med målsättningen att landsätta Curiosity på ett så säkert ställe som möjligt. Rymdsonden far fram med en mycket hög hastighet när den når Marsatmosfären, flera tusen meter per sekund. Inbromsningen blir kraftig när fallskärmen vecklas ut. När Curiosity väl landat på Marsytan ägnas i princip hela augusti månad åt att testa fordonets utrustning. Det dröjer därför sannolikt till september innan den börjar köra omkring på Mars.

ESA har publicerat en bild som rymdsonden Mars Express tagit och som illustrerar topografin vid Curiositys landningsplats i Gale-kratern (rött är bergstoppar och blått djupa dalar). Kratern är lite drygt 150 kilometer i diameter. Man tror att dess ålder är mellan 3,5 och 3,8 miljarder år.


Gale-kratern (Bildkälla: ESA)

Var ligger då denna krater på Mars? Bilden nedan visar landningsplatsen. Vill man studera Mars lite mer i detalj kan man studera Google Mars, klicka här. Det är som Google Earth, fast på Mars. Det är ganska häftigt att kolla runt på Mars!


Gale-kratern på Mars (Bildkälla: NASA)

Om man jämför Curiosity med tidigare Marsfordon så inser man att det rör sig om ett stort fordon. Bilden nedan visar Curiosity, Opportunity/Spirit samt Sojourner. Den sistnämnda är den lilla "leksaksbilen" i förgrunden, som landade på Mars 1997.


Tre generationer Marsfordon (Bildkälla: NASA)

Ja, då återstår bara 14 timmar till landning! Läs en samling artiklar om detta spännande event medan du väntar via följande länk: Marsutforskning.

Rymdsonden MRO ska försöka fotografera Curiositys landning!

UniverseToday rapporterar om att rymdsonden MRO ska försöka fotografera landsättningen av Curiosity på måndag morgon svensk tid. Det är förstås inte helt enkelt att göra detta, men faktum är att MRO 2008 lyckades fånga Marslandaren Phoenix på bild. I vänster nederkant är Phoenix fallskärm och landare förstorad.


(Bildkälla: NASA)

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.

NASA-video som visar färden till Mars och Curiosity in action

NASA har publicerat en 11 minuter lång video som visar rymdsonden MSL:s färd till Mars, landsättningen av Curiosity samt Curiositys tänkta färd på Marsytan. Detta Marsfordon är ett litet minilaboratorium som ska analysera materia som en robotarm plockar upp.

(Källa: NASA)

Jag har samlat några av mina blogginlägg under etiketten Marsutforskning för en bättre överblick av MSL/Curiosityprojektet. Så läs här om "allt" du vill veta inför Curiositys spännande landsättning på måndag morgon kl 07.31 svensk tid. Jag ska också försöka följa landningen och rapportera via Twitter och på bloggen.

Allt du behöver veta inför måndagens Marslandning

NASA har lagt upp en särskild websida inför måndagens landsättning av Curiosity på Mars yta (kolla här). Vad är då viktigt att veta inför detta event? Här kommer en sammanfattning:

Allmänt

• Den nästan 1 ton tunga Curiosity sänks ner på Mars yta kl 07.31 svensk tid på måndag den 6 augusti.
• Landningen sker på 4,6 grader sydlig latitud och 137,4 grader östlig longitud.
• Mars befinner sig 248 miljoner kilometer från jorden vid landningsögonblicket.
• Det tar nästan 14 minuter för radiosignaler från Curiosity att nå jorden.
• Rymdsonden MSL har färdats hela 567 miljoner kilometer.
• Uppdragets längd är 98 veckor (och kan förlängas).
• Temperaturen där Curiosity landar varierar mellan 0 och -90 grader Celcius.
• Kostnaden för hela MSL-projektet uppgår till 2,5 miljarder dollar.

Galekratern där landningen sker (Bildkälla: NASA)

Om Curiosity

• Curiosity är 3 meter lång, 2,8 meter bred och 2,1 meter hög (inkl mast). Hjulens diameter är 0,5 meter.
• Vikten på ekipaget uppgår till 899 kilo.
• Fordonet drivs av en s.k RTG-enhet (Radioisotope Termoelectric Generator), dvs kärnkraft.
• Fordonet har 10 olika instrument med en total vikt på 75 kilo.

Om Mars

• Vår grannplanet Mars har en diameter som är ungefär halva jordens, dvs 6.780 kilometer.
• Massan är endast en tiondel av jordens och gravitationen 38 procent av jordens.
• Planetens omloppsbana är relativt elliptisk. Avståndet till solen varierar mellan 207 till 249 miljoner kilometer, med ett genomsnittligt avstånd på 228 miljoner kilometer.
• Ett varv runt solen avverkas på 687 jorddygn.
• Ett Marsdygn är något längre än ett jorddygn eller 24 timmar och 40 minuter.
• Rotationsaxeln lutar 25 grader, vilket är något mer än jordaxels lutning. Det innebär att det finns tydliga årstider på Mars.
• Atmosfären består av växthusgaser, främst koldioxid (95,3%).
• Det atmosfäriska trycket är endast 1/100 av jordens. En tunn atmosfär alltså.
• Det blåser på Mars med vindhastigheter på uppemot 10 meter per sekund. Vindbyar på 40 meter per sekund kan dock förekomma.
• Yttemperaturen på Mars varierar mellan -128 grader Celcius till +27 grader Celcius.
• Mars högsta bergstopp är Olympus Mons som är hela 26 kilometer hög.
• Mars har långa och mycket djupa kanjoner, Valles Marineris, som sträcker sig ca 4.000 kilometer över planetens yta och är mellan 5 och 10 kilometer djupa räknat från dalen till toppen på omgivande högplatå.
• Mars har två små månar, Phobos och Deimos.

Rymdsondernas utforskning av Mars de senaste 50 åren

Nu är det bara en dryg vecka kvar till rymdsonden MSL placerar Curiosity på Mars yta. Detta mycket avancerade fordon är bara en i raden av rymdsonder/rymdfordon som studerat vår grannplanet under årens lopp. Här följer en sammanfattning av alla de projekt som föregått MSL och som faktiskt nått så långt att de gått in i omloppsbana runt Mars, alternativt landat på Mars, och åstadkommit något av vetenskapligt värde. Det är ganska många rymdsondsprojekt ämnade för Mars som misslyckats, men flertalet av dessa hoppar vi över här.

1960-tal och tidigt 1970-tal
Mars var kanske det allra hetaste objektet under rymdkapplöpningens era på 1960- och 1970-talet. USA och Sovjet hade en mycket intensiv kamp om att bli först till Mars. Båda länderna sände upp mängder med rymdsonder mot den "röda planeten". Det stora flertalet projekt misslyckades kapitalt. USA lyckades dock med Mariner 4 bli först med en sond som flög förbi Mars. Det skedde i juli 1965, på ett avstånd av 9.800 kilometer, och sonden blev därmed den förste att ta närbilder av Mars. Åren därefter sände USA upp rymdsonderna Mariner 6-9, varav Mariner 9 blev den första att gå in i omloppsbana runt Mars i november 1971, bara månaden innan de ryska sonderna Mars 2 och Mars 3 nådde Mars (se nedan). Mariner 9 sände mer än 7.300 bilder från Mars, där några av bilderna visade spår av rinnande vatten och bilder av den mycket kuperade och kraterfyllda Marsytan. Sonden fotograferade också Marsmånarna Phobos och Deimos.


Mariner 9 (Bildkälla: NASA/Wikipedia)

Efter ca 10 misslyckade rymdsonder till Mars lyckades Sovjetunionen landa två sonder på Marsytan, Mars 2 och Mars 3 i slutet av 1971. Mars 2 kraschlandade på ytan, medan Mars 3 lyckades landa lite mjukare och överlevde nedslaget. Den lyckades sända från ytan, dock endast i ca 15 sekunder, innan kommunikationen av någon anledning bröts. De båda rymdsonderna hann dock sända en del bilder från Mars innan landning. Projekten får ändå anses vara en imponerande bedrift inom ramen för det mycket ambitiösa sovjetiska rymdprogrammet. Ytterligare 4 Marssonder (Mars 4-7) sändes upp av ryssarna i 1973. Flera av dem lyckades sända data om Marsatmosfären m.m.


Mars-3-landaren (Bildkälla: Wikipedia)

Det framgångsrika Vikingprojektet i mitten av 1970-talet
På 1970-talet sände NASA upp ett flertal mycket framgångsrika rymdsonder (Pioneersonderna, Voyagersonderna m.m). Beträffande rymdsonder till Mars är Vikingsonderna 1 och 2 de första riktigt framgångsrika. Vikingsondernas landare landade på Marsytan i juli resp september 1976 och sände data i 3-4 år. Vikingprojektet gav mängder med information om Mars geologi, atmosfär m.m. De var också de första landarna som skickade lite mer högupplösta bilder från Marsytan.


Den steniga landningsplatsen för Viking 2 (Bildkälla: NASA/Wikipedia)

Under 1980-talet hände i princip inget intressant vad gäller rymdsonder och Mars. Sovjetunionen sände visserligen upp två sonder i slutet av 1980-talet, Phobos 1 och 2, men endast Phobos 2 lyckades komma in i omloppsbana runt Mars och sända lite data innan man tappade kontakten med den.

1990-talet och Mars Pathfinder samt Mars Global Surveyor
Det tog 2 decennier efter det framgångsrika Vikingprojektet innan nästa stora framgång i rymdsondernas utforskning av Mars kunde noteras. I två olika Marsprojekt studerades planeten mer detaljerat än någonsin tidigare. Mars Pathfinder var en rymdsond med en landare och dessutom med ett litet Marsfordon, Sojourner. Landningen på Mars skedde i juli 1997. Denna 65 centimeter långa "rover" körde ca 100 meter på Marsytan och analyserade denna. Den hade också en liten kamera med vilken den tog 550 bilder.


Den 10 kilo tunga Sojourner (Bildkälla: Wikipedia)

NASA:s projekt Mars Global Surveyor gick in i omloppsbana runt Mars ungefär samtidigt som Sojourner körde runt på Mars, i september 1997. Den kartlade från ovan mer detaljerat Marsytan under nästan 10 års tid.

2000-talet - ett flertal rymdsonder, landare och Marsfordon
Under 2000-talet har utforskningen av Mars intensifierats i och med att ett flertal rymdsonder, landare och fordon skickats till Mars. Åren innan millenieskiftet hade NASA flera misslyckade projekt, såsom Mars Polar Lander och Mars Climate Orbiter som båda kraschlandade på Marsytan under 1999. Även Japan gjorde ett (misslyckat) försök att sända en rymdsond mot Mars, Nozomi. Mars Odyssey gick in i omloppsbana runt Mars i oktober 2001 och Mars Express i december 2003. Mars Express, som var ESA:s första Marssond, bestod också av en landare, Beegle 2. Man tappade tyvärr kontakten med landaren innan den hann sända några data. Lite bättre gick det med den landare som NASA sände upp i augusti 2007, Phoenix Mars Lander. Den landade på Mars i maj 2008 och sände data till jorden under ca fem månader. De två rymdsonderna Mars Odyssey och Mars Express är fortfarande vid god vigör och jag skriver löpande om dessa sonders utforskning här i bloggen. Läs om Mars Odyssey här och Mars Express här.

I januari 2004 landsatte NASA de två tvillingfordonen Spirit och Opportunity (eller MER-A och MER-B som de också kallas) på Marsytan. Spirit rullade omkring på Mars till maj 2009, medan Opportunity fortfarande kör omkring och utforskar planeten. Läs artiklar i bloggen om Opportunity här.


Opportunity innan avfärden till Mars (Bildkälla: Wikipedia)

Den senaste rymdsonden som kretsar kring Mars är Mars Reconnaissance Orbiter (MRO)
I mars 2006 kom NASA:s rymdsond MRO in i omloppsbana runt Mars. Om denna rymdsond har jag skrivit en rad ariklar här i bloggen, läs här.

Förutom dessa rymdsonder har ett flertal sonder också passerat Mars och passat på att studera planeten. Detta gäller t.ex ESA:s rymdsond Rosetta som passerade 2007 på endast 250 kilometers avstånd från Mars på sin väg mot asteroiden 67P/Churyumov-Gerasimenko. Även NASA:s rymdsond Dawn observerade planeten när den flög förbi 2009.

Nu väntar vi med spänning på att MSL ska anlända till Mars. Den sändes upp den 26 november 2011. Två veckor dessförinnan sändes den rysk-kinesiska rymdsonden Phobos-Grunt upp, men misslyckades att ta sig ur sin omloppsbana runt jorden. Den kraschade utanför Chiles kust den 15 januari i år (läs här om Phobos Grunt). Det var synd, eftersom det hade varit intressant med även detta rymdsondsprojekt kring Mars.

Rymdsondsutforskningen av Mars har varit kantad av många misslyckanden, men också ett flertal lyckade projekt under de senaste decennierna. MSL/Curiosity kan bli kronan på verket vad gäller utforskningen av Mars.

Denna artikel har som sina främsta källor NASA:s websidor, ESA:s websidor och engelskspråkiga Wikipedia.

Även rymdsonden Mars Express ska hjälpa till vid landsättningen av Curiosity

Som jag rapporterade i onsdags ska rymdsonden Mars Odyssey hjälpa till när rymdsonden MSL hissar ner Curiosity till Marsytan. Nu meddelar den europeiska rymdmyndigheten ESA att även deras rymdsond Mars Express ska assistera vid den komplicerade landsättningen. Mars Express är perfekt placerad för att observera MSL och sända information till NASA:s kontrollcenter. Curiosity ska dimpa ner på Mars yta lite före halv åtta svensk tid den 6 augusti, dvs om endast 9 dagar. En bekräftelse av hur landningen gått kommer kl 07.31 denna måndagmorgon.

Robert Cumming på Populär Astronomi skriver på websidan om MSL-projektet, se här.

Landningen sker i Galekratern, ett ganska spektakulärt område på Mars.


Gale-kratern, med landningsplatsen markerad (den lilla ovalen) (Bildkälla: ESA)

Rymdsonden Mars Odyssey bevakar landsättningen av Curiosity

NASA har styrt om rymdsonden Mars Odyssey så att den ska kunna bevaka rymdsonden MSL:s landsättning av Marsfordonet Curiosity den 6 augusti. Vid landningen råkar jorden vara under Marshorisonten, vilket försvårar kommunikationen mellan MSL och jorden. Odyssey får därmed tjänstgöra som kommunikationslänk, så att NASA:s kontrollcenter får snabb information om hur landningen gått. Förra veckan kom lite oroande information om problem med Odysseys telemetri, men problemen är nu lösta. Nu återstår knappa 12 dygn till landning. NASA betonar att Curiositys uppdrag inte är att söka efter liv utan snarare att söka efter "livets ingredienser".

Två veckor kvar till ett av årtiondets häftigaste rymdsondsprojekt!

Nu är det bara lite drygt två veckor kvar till ett av de häftigaste rymdsondsprojekten under detta årtionde, Mars Science Laboratory (MSL). Det är ett spektakulärt projekt med ett stort Marsfordon, Curiosity, i huvudrollen. Tidigt den 6 augusti svensk tid sker landsättningen av Curiosity på Mars yta. Jag har skrivit en hel del om detta projekt här i bloggen (se här). I denna artikel ska jag beskriva projektet lite närmare.

Spektakulärt med stort S!
Vad är det då som är så spektakulärt med MSL? Redan själva landsättningen av Curiosity är ren science fiction! Det är den mest avancerade landsättning som någonsin gjorts i rymden! Från det att MSL går in i den tunna Marsatmosfären och tills Curiosity (förhoppningsvis) tryggt landat på Marsytan tar det sju minuter. Det är sju minuter av skräck för en hel skock NASA-ingenjörer! Det värsta är också att det tar hela 14 minuter för signalerna från MSL att nå jorden. Det lär bli långa minuter! Dessutom kan det bli ännu längre väntan än de 14 minuterna som NASA planerat för. Under veckan rapporterade NASA att man fått problem med rymdsonden Mars Odysseys telemetri, vilket kan innebära att man får vänta ännu längre innan man vet om landningen lyckats. Tanken var att man skulle använda Odyssey för att studera MSL:s landsättning av Curiosity. Under de 7 minuternas landningstid går farkosten från 20.000 kilometer i timmen till 0 i en mycket komplicerad sekvens av datorstyrda aktiviteter.

Vid inträdet i Marsatmosfären hettas värmeskölden upp i 900 grader Celcius. Denna "eldkula" till farkost styrs av NASA så att landningen kan ske på en så säker plats som möjligt. Det stora problemet vid landsättningsoperationen är att bromsa in farkosten  eftersom Marsatmosfären är så tunn, endast en hundradel av jordens atmosfär. Hastigheten bromsas ner till lite under 2.000 kilometer i timmen av atmosfären, men för att minska hastigheten ytterligare är MSL utrustad med en mycket stor och kraftig fallskärm. När fallskärmen vecklas ut lossas också värmeskölden eftersom den blockerar sikten för MSL:s radarinstrument. Inte ens fallskärmen kan bromsa in MSL tillräckligt mycket. Den har fortfarande en hastighet på ca 300 kilometer i timmen. Därför lossas fallskärmen från MSL och fyra raketmotorer ser till att bromsa in farkosten. Raketerna måste dock stängas av lite innan landsättningen sker eftersom de annars skulle blåsa upp en rejäl sandstorm på Mars vilket riskerar att skada instrumenten på Curiosity. Så 20 meter ovan Marsytan sänker man ner Curiosity med hjälp av några linor. Curiosity fäller ut sina hjul, MSL styrs bort från Curiosity och fordonet är redo att börja sin utforskning av Mars. Om detta inte är high-tech så vet jag inte vad som detta begrepp inrymmer! Det återstår att se om det är för mycket high-tech. Låt oss hoppas att allt går bra.

Kolla in den här NASA-filmen som visar hela landningsförloppet.

(Källa: NASA)

Curiositys uppdrag
Marsfordonet Curiosity ska utforska hur pass beboeligt Mars egentligen är, eller egentligen mer korrekt, huruvida Mars någon gång kan tänkas ha varit en mer beboelig planet än vad den är idag. Curiosity ska bl a söka efter spår av mikroorganismer på Mars genom att analysera ytmateria. Den ska också borra i berg och sten och studera denna materia för att få en bild av planetens geologiska utveckling och utveckling av klimatet under de senaste årmiljarderna. Fordonet är i princip ett rullande laboratorium med en mängd avancerad utrustning.

Till skillnad från tidigare Marsfordon så är Curiosity snabb (årminstone relativt sett). Den kan avverka 90 meter per timme och komma förbi hinder som är hela 75 centimeter höga. Målsättningen är att den ska klara i genomsnitt 30 meter per timme under minst ett Marsår (687 jorddygn).

Området som ska studeras
Landsättningen av Curiosity sker i Galekratern i närheten av ett stort Marsberg. Området anses vara geologiskt intressant. I bilden nedan anger den gula ovalen den area inom vilken Curiosity ska landa.


Landningsområdet (Bildkälla: NASA)

Bilden nedan visar mer i detalj topografin över området. Den ursprungliga planen var att landa någonstans inom den större ovalen i bilden. För några veckor sedan meddelade dock NASA att man nu kan ange en mer exakt landningsplats (inom den mindre ovalen i bilden). Området dit MSL ska styras är 20x7 kilometer stort.


(Bildkälla: NASA)

Läs mer om MSL och Curiosity på NASA:s utmärkta websida.

En panoramabild från Mars

NASA har genom att kombinera 817 bilder skapat en 360 graders panoramabild av Marsytan kring Marsfordonet Opportunity. Den befann sig på kanten av Endeavourkratern när bilderna togs.


(Bildkälla: NASA)

Nu är det snart bara tre veckor kvar till rymdsonden MSL:s landsättning av nästa generation av Marsfordon, Curiosity. Vilka bilder ska den inte sända till oss?!

Nu när Venus har passerat så får vi rikta in oss på Mars

Venuspassagen har som bekant varit veckans stora händelse i astronomivärlden. När nu planeten Venus passerat framför solskivan för att göra ännu ett varv runt solen, så är det dags att skåda vad den närmaste framtiden kan tänkas ha i beredskap för oss astronomiintresserade. Då kommer genast vår nästa grannplanet i åtanke. Mars alltså. Faktum är att årets riktigt stora rymdsondshändelse sker om lite mindre än 2 månader då rymdsonden MSL landsätter Marsfordonet Curiosity på Marsytan. Detta sker i arla morgonstund måndagen den 6 augusti svensk tid. Jag har skrivit en rad artiklar här i bloggen om MSL (se här) och Curiosity (se här). Under sommaren kommer fler inlägg allteftersom rymdsonden närmar sig sitt mål.

Det skrivs mycket om Mars i rymdmedia just nu. Det har under de senaste årtiondena skrivits hyllmeter med vetenskapliga artiklar om Mars, men också en hel del science fiction om denna vår grannplanet. I tisdags dog författaren Ray Bradbury, mest känd för sina science fiction- och framtidsberättelser Martian Chronicles ("Invasion på Mars" på svenska) och Fahrenheit 451 samt en mängd noveller. Martian Chronicles, en samling berättelser som utkom redan 1950, var en framtidsvision av en jord i atomkrig kring millenieskiftet, där människor ser Mars som en tänkbar tillflyktsort undan kriget. Rymdfärderna till Mars får dock förödande konsekvenser. Låt oss hoppas att eventuella framtida bemannade rymdfärder lyckas bättre med planetbevarandet.


Ray Bradbury (Bildkälla: Wikipedia)

Liv på Mars och Marsmänniskor var långt in på 1900-talet ett starkt inslag i folks medvetande. Allteftersom Mars utforskats har insikten vuxit om att det inte finns några mer avancerade livsformer på Mars. Vad man nu letar efter är tecken på om det kan tänkas ha funnits enklare livsformer på Mars och i så fall hur detta liv såg ut.

Marsfordonet Opportunity har börjat rulla igen efter lite vintervila. Den färdas inte särskilt snabbt. Det kan vissa dagar röra sig om endast några tiotal meter. NASA har dessutom ett par rymdsonder som kretsar kring Mars, MRO och Mars Odyssey. NASA har en informativ websida om utforskningen av Mars (se här). Även ESA:s rymdsond Mars Express fortsätter sin observation av den "röda planeten". Igår kom bilder av kratrar som visar hur Mars klimat har förändrats de senaste miljarderna åren. Kratrarna är fyllda av olika sedimentlager som utsatts för kraftig erosion (läs mer här). Det tycks vara så att Marsklimatet periodvis förändrats radikalt bl a på grund av förändringar i rotationsaxelns lutning.


(Bildkälla: ESA)

Kraftigt meteorbombardemang för miljarder år sedan kan också ha accelererat planetens växthuseffekt och höjt temperaturen (läs mer här). Den fråga forskare ställer sig är om det någon gång under planetens utveckling har funnits goda förutsättningar för liv. Det är bland annat detta som Marsfordonet Curiosity ska studera när den väl landat på Mars.

När skickar vi då människor till Mars? Med största sannolikhet sker det inte inom den närmaste 10-årsperioden. Det finns en del vilda planer på Marsexpeditioner. En av de allra vildaste presenterades häromdagen. Det är den holländske entreprenören Bas Lansdorp som i ett projekt vill skicka fyra människor till Mars 2023. Med enkelbiljett! Kolla bara in den här videon om projektet, som kallas för Mars One.

Tanken är att några Marsfordon m.m ska förbereda för en bemannad Marsfärd, som ska finansieras via ett gigantiskt mediaprojekt, ett slags Big Brother i multiversion. De astronauter som skickas dit är tänkta att stanna där resten av sina liv! Spännande projektidé! Själv tror jag att det skulle bli lite segt att leva på Mars, men det finns säkert intressenter till ett sådant här projekt. Vi hade ju sex astronauter som deltog i Mars 500-projektet, en fiktiv Marsexpedition på lite drygt 500 dagar (läs här).

Ja, Mars är sommarens planet att bevaka. Följ händelseutvecklingen här i bloggen.

Mars och Venus är i fokus i år

2012 är planeterna Mars och Venus år. Mars för att årets stora rymdsondshändelse sker den 6 augusti då rymdsonden MSL med dess fordon Curiosity landar på planetens yta. Venus för att vi den 6 juni ska få bevittna århundradets sista Venuspassage.

Jag hittade en kul video om konsten att landa på Mars. Eftersom Marsatmosfären är tunn gäller det att få stopp på ekipaget. Det räcker inte med stora fallskärmar. Ett alternativ är att använda en airbag, men MSL är allt för stor och tung för att det ska fungera. MSL kommer därför att använda sig av flera olika system för att landa välbehållen på Mars. Förutom fallskärm ska den också bromsas upp med hjälp av speciella hjälpmotorer. När den närmar sig Marsytan ska Curiosity firas ner med hjälp av ett slags rep. När den väl landat tryggt på Marsytan "sprängs" repen av och fordonet kan börja köra. Resterande landningskapsel kraschas en bit bort. Det hela verkar ganska avancerat.

(Källa: NASA

I avvaktan på denna landning börjar en annan Marsbil att vakna till liv igen efter en kortare viloperiod. Det är Opportunity som står på kanten av Endeavourkratern. Häromdagen kom denna utsiktsbild från fordonet.


(Bildkälla: NASA)

Och så har vi Venus. Denna, vår systerplanet, som på grund av en accelererande växthuseffekt blivit en synnerligen ogästvänlig plats. En av årets stora astronomihändelser inträffar om knappt två veckor med Venus i huvudrollen. Planeten passerar då solskivan och vi får uppleva århundradets andra Venuspassage. Den förra inträffade 2004. Dessa Venuspassager kommer i par, två stycken på åtta år och sedan ett mellanrum på lite drygt 100 år till nästa par. Populär Astronomi har de senaste dagarna skrivit om denna händelse och har en intervju med den veteskaplige projektledaren för rymdsonden Venus Express, Håkan Svedhem. Robert Cumming på tidningen ger också lite inköpstips inför detta event (se här). Solförmörkelseglasögonen låter som ett bra tips. Det där med väckarklocka låter också som en god idé. Solteleskopet för det facila priset av 7.000 kronor är kanske en något mer tveksam investering. Den är nog bara för de riktiga solentusiasterna!  Jag återkommer förstås här i bloggen om Venuspassagen när det börjar närma sig.


Så här såg det ut 2004 när Venus täckte lite av solytan (Bildkälla: Wikipedia)

Lite drygt 4 månader kvar till Marslandning

Rymdsonden MSL är på väg till Mars och landar i början av augusti med sitt fordon Curiosity. MSL ska landa i Gale-kratern vid foten av det berg som projektledningen kallar för Mount Sharp. Kratern är 154 kilometer i diameter och berget är rester av meteornedslag som inträffade för mer än 3 miljarder år sedan. Olika lager har lagts på varandra och kanke kan man läsa ut Mars historia genom att studera dessa lager. Tanken är att rymdsonden ska landa i den cirkel som är markerad i bilden och sedan börja klättra en bit upp för berget.


(Bildkälla: NASA)

Berget i kratern sträcker sig hela 5,5 kilometer upp från kraterbotten. Bilden nedan jämför Mount Sharp med några höga berg på jorden. Det är ingen liten kulle det handlar om!


(Bildkälla: NASA)

En mindre kursändring genomfördes i början av den här veckan. Ytterligare fyra sådana kursändringar är planerade för att placera rymdsonden i exakt rätt bana runt Mars och säkerställa att landningen sker på den plats man tänkt sig. Allt har gått som planerat hittills och det finns gott hopp om ett lyckat projekt.

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/news/msl20120328.html

Läs också: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/news/msl20120326.html

Marssonderna samarbetar för att hjälpa Curiosity att landa säkert

De två rymdsonderna MRO och Mars Odyssey har justerat sina respektive omloppsbanor för att hjälpa rymdsonden MSL och dess Marsfordon Curiosity inför landningen på Mars i augusti. Tanken är att de två rymdsonderna ska flyga över MSL när den landar på Mars för att ge bästa möjliga information till NASA:s kontrollcentral om hur landningen går. Eftersom Curiosity är ett mycket större Marsfordon än t.ex Opportunity, så finns en viss osäkerhet i hur den ska klara landningen. Genom att studera det hela i detalj erhåller NASA värdefull kunskap inför framtida landningar med den här typen av relativt tunga fordon.

Det är ju synnerligen ogästvänlig terräng som MSL ska landa i. Galekratern med sitt höga berg är platsen för landningen och visas i bilden nedan.


(Bildkälla: NASA)

Det är framförallt Odyssey som kommer att följa MSL under landningen. Rymdsonden MRO kommer att samla in data från Curiosity efter landningen och sedan skicka dessa till jorden. Även ESA:s rymdsond Mars Express ska medverka i kommunikationen med MSL.

Läs mer på: http://spaceflightnow.com/news/n1203/06marsorbiters/

Hur långt har rymdsonden MSL kommit på sin färd mot Mars?

NASA har publicerat en simulering som visar rymdsonden MSL:s läge i realtid. Den har som synes nått en bra bit på väg mot Mars under de drygt 3 månader den varit på väg. Om lite drygt 5 månader, närmare bestämt den 6 augusti, når sonden fram till Mars. Bara 319 miljoner kilometer kvar! Notera att rymdsonden kommer att färdas nästan 570 miljoner kilometer trots att avståndet till Mars, som kortast, endast är lite mer än 50 miljoner kilometer! Det beror ju förstås på att både Mars och jorden hinner förflytta sig en bra bit i sina omloppsbanor innan rymdsonden når fram. Mars far fram med en genomsnittshastighet på ca 24 kilometer per sekund!


Rymdsonden MSL på väg mot Mars (Bildkälla: NASA)

Kolla in den här länken för att "se" vilken fart som rymdsonden har. Kilometrarna rasslar fram i ett rasande tempo!

Läs mer på: http://www.nasa.gov/mission_pages/msl/index.html

Minskade anslag till Mars-projekt bekymrar amerikanska forskare

Efter att president Obama lade fram sitt budgetförslag i måndags har diskussionens vågor gått höga i framförallt det amerikanska forskarsamfundet. UniverseToday har idag en artikel om det hela och med en bild på ett rymdfordon med texten "NOT Made in USA" skrivet över hela bilden. Det handlar förstås om det troliga amerikanska avhoppet från ExoMars-projektet - ett projekt som ingått bland "flaggskepps"-projekten hos NASA. Ledande forskare uttrycker sin oro över att USA på detta sätt överger utforskningen av vår grannplanet.  En annan forskare kallar det hela för en "vetenskaplig tragedi och en nationell pinsamhet"!

Med tanke på att planeten Mars har varit ett av huvudmålen för framtida bemannade rymdfärder, så är det onekligen lite märkligt att lägga budgetförslag som innebär kraftigt minskade anslag. Innan man kan genomföra en bemannad rymdfärd krävs förstås en hel radda obemannade rymdfärder för att klarlägga alla viktiga förutsättningar. Många forskare ser presidentens budgetförslag som ologiskt och ogenomtänkt.

Från budgetförslag till beslutad budget är vägen lång som bekant. Den amerikanska kongressens båda kammare ska bearbeta det hela och innan representanthuset och senaten gjort detta har det runnit mycket vatten under broarna. Det är ju dessutom presidentval sent i höst och alla förslag som läggs får nog ses som en del i presidentvalskampanjen. Vi kommer nog att få se en massa (tomma ?) löften om satsningar på både det ena och det andra vad gäller rymdens utforskning.

Vi får inte heller glömma att rymdsonden MSL med fordonet Curiosity faktiskt är på väg mot den "röda planeten". Så helt död är inte NASA:s Marsutforskning!

Läs mer på: http://www.universetoday.com/93512/experts-react-to-obama-slash-to-nasas-mars-and-planetary-science-exploration/#more-93512