Visar inlägg med etikett MAVEN. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett MAVEN. Visa alla inlägg

torsdag 5 december 2013

Hur långt är det egentligen till Mars?

Jag skriver nästan varje vecka om rymdsonders och Marsfordons utforskning av Mars. Dessutom har vi under den senaste månaden fått uppleva uppskjutningar av ytterligare två Marssonder, indiska Mars Orbiter Mission (MOM) och NASA:s MAVEN. Hur långt ska dom då färdas innan dom kommer fram? Det är inte helt lätt att svara på den frågan.

Fraser Cain skriver idag på UniverseToday om avståndet till Mars. Det är lite komplicerat med detta avstånd. Saken är nämligen den att Mars har en lite udda omloppsbana kring solen, där avståndet varierar ganska kraftigt. Mars är som närmast 206,7 miljoner kilometer från solen och som längst 249,2 miljoner kilometer. Eftersom jordens omloppsbana kring solen är hyfsat cirkulär (den varierar bara med några miljoner kilometer) så innebär det att avståndet mellan jorden och Mars varierar ganska mycket, vilket bilden nedan illustrerar. Avståndet mellan planeterna är förstås större när de befinner sig på varsin sida om solen. När de är på samma sida om solen och "i linje" beror avståndet mellan dem på var i banan de råkar vara.


(Bildkälla: UniverseToday)


År 2003 var avståndet mellan jorden och Mars endast 56 miljoner kilometer. Det var faktiskt rekordnära sett till de senaste 50.000 åren. År 2018 kommer vi riktigt nära igen. Då är avståndet 57,6 miljoner kilometer. Som längst kan avståndet vara hela 400 miljoner kilometer!

Uppskjutning av rymdsonder mot Mars sker förstås när planeten är nära jorden. Det inträffar ungefär vartannat år. Därför var det två rymdsonder som sändes iväg i november i år. Åren 2016 och 2018 planeras ytterligare uppskjutningar när ESA ska sända upp rymdsonder.

En Marsfärd, med den raketteknologi som använts i de två Marsprojekten MOM och MAVEN, tar ca 10 månader. På den tiden hinner både jorden och Mars förflytta sig långt i sin omloppsbana runt solen. Det är med andra ord inte raka vägen till Mars, vilket framgår av den här bilden. Det innebär att t.ex rymdsonden MAVEN färdas mer än 700 miljoner kilometer innan den når Mars!


Rymdsonden MAVEN:s bana (Bildkälla: NASA)

måndag 18 november 2013

Rymdsonden MAVEN på väg mot Mars!

Yes! Uppskjutningen av NASA:s rymdsond MAVEN tycks ha gått planenligt. För en kvart sedan, klockan 19.28 svensk tid, sköts Atlasraketen upp i skyn i ett moln av rök. 53 minuter efter uppskjutningen är det tänkt att rymdsonden ska separeras från raketen.





Jag har skrivit en hel del om MAVEN tidigare här i bloggen (se HÄR), men kan väl ändå upprepa vad rymdsondens uppdrag är. Huvudfrågan som MAVEN ska försöka besvara är hur det gick till när planeten Mars förlorade sin atmosfär och hur denna förlust av atmosfär fortsätter idag. Tre målsättningar har satts upp för projektet:


  1. Att fastställa den övre Marsatmosfärens struktur och sammansättning och de processer som styr den
  2. Att fastställa i vilken takt som Marsatmosfären förlorar gas ut i rymden genom att undersöka de processer som gör att gas flyr från atmosfären
  3. Att beräkna mängden gas som Marsatmosfären förlorat ut i rymden under sin historia 


Det finns dessutom lite rymdsondsnördfakta att redovisa. Emily Lakdawalla har på Planetary Society Blog presenterat en massa intressanta uppgifter om denna rymdsond. Jag ska återge lite av det i några punkter:


  • MAVEN sänds upp med hjälp av en Atlas V-401-raket. Det blir tionde gången som Atlasraketen (i lite olika versioner) används för civilt bruk. Flera av NASA:s viktigaste rymdsondsprojekt under senare år har genomförts med hjälp av Atlasraketer. Till dem hör rymdsonderna MRO, New Horizons,  LRO,  SDO, Juno och även rymdsonden MSL som förde Marsfordonet Curiosity till Mars. 
  • Rymdsondens "kropp" är 2,3 x 2,3 x 1,5 meter. Sondens huvudantenn har en diameter på 2 meter. Solpanelerna sträcker ut sig hela 11,43 meter. 
  • Rymdsonden väger vid start 2.454 kilo, varav 1.645 kilo är bränsle. Själva rymdsonden väger alltså "bara" 809 kilo, varav instrumenten ca 70 kilo.


MAVEN under konstruktionsfasen (Bildkälla: NASA)

MAVEN har åtta instrument som bland annat analyserar väte och helium som solen sänder ut vid solutbrott, solvindens egenskaper, atmosfärens sammansättning, temperatur m.m samt magnetfältet kring Mars. Det finns konstigt nog inget instrument som kan mäta halten av metan i Marsatmosfären. MAVEN saknar dessutom kamera, vilket normalt brukar ingå i en "standardrymdsond". 

MAVEN:s instrument

lördag 16 november 2013

Dagens rymdvideo: På måndag sänds rymdsonden MAVEN mot Mars

Om allt går som planerat så sänder NASA på måndag kl 19.28 svensk tid upp rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) från Cape Canaveral i Florida. Videon nedan beskriver rymdsondens uppdrag. Läs också mina tidigare inlägg om MAVEN HÄR.

Vad är det då som MAVEN ska utforska? Årtionden av Marsutforskning visar att planeten en gång i tiden varit täckt av stora sjöar, floder och sannolikt haft en betydligt tätare atmosfär än idag. Vad var det som gjorde att atmosfären försvann och planeten torkade ut till det ökenlandskap det idag är? Vad hände med vattnet och den koldioxid som var rikligt förekommande i atmosfären? MAVEN ska försöka finna förklaringarna till att Marsatmosfären successivt blivit allt tunnare. En teori är att solen kan vara boven i dramat. Att kraftiga solutbrott och solvinden helt enkelt sakta men säkert blåst bort atmosfären. MAVEN ska därför studera hur Mars övre atmosfär påverkas av solen. Ytterst handlar uppdraget om att försöka finna förklaringar till vad som gör att en planet, som till synes tycks ha kunnat vara beboelig, nu blivit synnerligen ogästvänlig för allt liv. I videon får vi också följa konstruktionen av rymdsonden och de tester som den genomgått innan den ska iväg mot Mars.

Det här rymdsondsprojektet är ett av NASA:s viktigare under det här decenniet, så vi får hoppas att uppskjutningen blir av på måndag och att allt går bra. Vi vill ju veta vad som hände med vår grannplanet Mars.


(Källa: NASA)

onsdag 30 oktober 2013

Två rymdsonder till Mars i november - de sista förberedelserna

I november månad sänds två rymdsonder till Mars. Det är dels NASA:s rymdsond MAVEN, dels den indiska rymdsonden Mars Orbiter Mission (MOM), eller Mangalyaan som den också kallas. De sista förberedelserna pågår för fullt både i Cape Canaveral i Florida och i Indiska Sriharikota, som ligger i delstaten Andhra Pradesh i sydöstra Indien.

Först att sändas upp blir Mars Orbiter, som om allt fungerar, kan sändas upp redan den 5 november. Den Indiska rymdmyndigheten ISRO (Indian Space Research Organization) ser projektet som lite av ett testprojekt. Förutom det vetenskapliga uppdraget att studera Mars ska också lärdomar inhämtas för framtida indiska rymdsonder till andra planeter. Mars Orbiter har i uppdrag att studera Marsytan och även Marsatmosfären. Eftersom Indien är en relativt ny rymdnation så handlar projektet i stor utsträckning om att överhuvudtaget komma till Mars, kommunicera med jorden från en omloppsbana kring Mars och få det hela att fungera rent tekniskt. Rymdsonden väntas nå Mars i september 2014. Bilden nedan visar raketen som ska föra rymdsonden upp i rymden.


(Bildkälla: ISRO)


MAVEN sänds upp tidigast den 18 november med en United Launch Alliance Atlas V 401-raket. Färden tar 10 månader och i september 2014 går rymdsonden in i elliptisk omloppsbana kring Mars. Den kommer att ha en bana där avståndet till planetytan varierar mellan 150 och 6.000 kilometer. Vid fem tillfällen sänker den ner sig till en höjd på bara 120 kilometer. Sonden ska undersöka den övre atmosfären kring Mars för att försöka klargöra orsaken till att planeten förlorat det mesta av sin atmosfär. Man hoppas få en bild av planetens klimathistoria och ökad kunskap om huruvida Mars varit beboeligt. Av bilden nedan att döma så verkar det mesta av förberedelsearbetet vara klart.


(Bildkälla: NASA)


De två rymdsonderna når Mars ungefär samtidigt och ansluter där till den flotta av rymdsonder som just nu kretsar kring den röda planeten. Bilden nedan, hämtad från websidan Spaceref, sammanfattar läget (Man verkar dock ha glömt bort den indiska rymdsonden i bilden!). Vi har tre rymdsonder i dagsläget kring Mars och dessutom två Marsfordon. Fram till 2020 tillkommer ytterligare en rymdsond, en landare och två Marsfordon. Det riskerar nästan att bli trafikstockning på och kring planeten!


(Bildkälla: NASA)

fredag 4 oktober 2013

Förberedelserna för rymdsonden MAVEN:s uppskjutning kan fortsätta

Trots att nästan all amerikansk statlig verksamhet ligger nere just nu med anledning av budgetkrisen, fick idag rymdsondsprojektet MAVEN klartecken att fortsätta förberedelsearbetet inför uppskjutningen i nästa månad. UniverseToday rapporterar att NASA lyckats utverka ett undantag för detta projekt. Att tidplanen hålls är nämligen synnerligen viktigt om en uppskjutning ska kunna ske under det tre veckor långa uppskjutningsfönstret fr o m 18 november och framåt. I annat fall hade man fått vänta till 2016 för nästa chans att skicka sonden till Mars. Det hade varit lite av en katastrof. Inte bara vetenskapligt utan också ekonomiskt. Projektet har nämligen en kostnadsram på hela 650 miljoner dollar! Inga småpengar direkt!


Förberedelsearbetet fortsätter (Bildkälla: NASA)

torsdag 30 maj 2013

Statusrapport för rymdsonder

Var är alla rymdsonder just nu? Vilka rymdsonder är i pipeline för att sändas upp? Svaren på dessa frågor ges månatligen av Olaf Frohn på hans blogg Armchair Astronautics. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Det är ett fantastiskt arbete som denne rymdentusiast gör! Bloggen innehåller alla upptänkliga fakta om tidigare, nuvarande och kommande rymdsonder och rymdobservatorier. Bilden nedan visar den senaste statusuppdateringen vad gäller rymdsonderna. Klicka på bilden för att förstora den.


(Bildkälla: Olaf Frohn)


Vad har vi då att vänta under resten av året? Ganska mycket faktiskt. Ett flertal nya rymdsonder sänds upp under hösten. Följande rymdsonder är av särskilt intresse (klicka på länkarna för lite mer detaljinformation om respektive sond):

  • NASA:s rymdsond LADEE sänds till månen i september
  • NASA:s rymdsond MAVEN sänds till Mars i november
  • Indiska rymdsonden Mangalyaan sänds till Mars i november
  • Kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sänds till månen i december

Hösten verkar således bli något att se fram emot för en gångs skull. Först väntar dock en skön sommar.

lördag 4 maj 2013

Att studera atmosfärer blir högprioriterat under kommande år

Trots en mycket omfattande utforskning av planeter, månar och andra himlakroppar i vårt solsystem och utforskning av exoplaneter kring andra stjärnor finns fortfarande stora kunskapsluckor som behöver fyllas igen. En av de största och viktigaste är det här med atmosfärer, hur de uppkommer och hur de ibland försvinner. NASA, och även andra rymdmyndigheter, satsar stort på atmosfärstudier under de närmaste åren. Atmosfärfrågan finns också högt på dagordningen hos den forskarkår som studerar exoplaneter. Vad är det då man ska studera? Inledningsvis ska jag försöka beskriva de rymdsonder som inom kort sänds upp för att studera olika himlakroppars atmosfärer. Därefter sammanfattar jag lite kort en intressant forskningsstudie om exoplaneters atmosfärer och hur de påverkar den beboeliga zonens utbredning.

Redan i höst sänder NASA upp två rymdsonder i syfte att studera atmosfären kring Mars (MAVEN) och kring månen (LADEE). Även Indien har meddelat att man sänder upp en rymdsond mot Mars i höst (Mangalyaan) för att studera planetens atmosfär. MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) ska studera Mars övre atmosfär och försöka svara på frågan: Vad har det inneburit för planetens klimat att atmosfären successivt har tunnats ut? Ett flertal rymdsondsobservationer under de senaste åren pekar på att Mars täckts av stora mängder vatten, men att vattnet nu har försvunnit från ytan. Mars har sannolikt haft en tätare atmosfär som av någon anledning försvunnit ut i rymden. Förutsättningarna för liv förändrades därmed radikalt. Vad var det egentligen som hände? En teori är att det är solvinden som förstört Marsatmosfären, vilket beskrivs i videon nedan.


(Källa: NASA)


Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) har ett liknande uppdrag. Den sänds upp i höst för att studera månens mycket tunna atmosfär. Atmosfärens tunnaste skikt, exosfären, är så tunn att molekyler i princip inte kolliderar. På jorden skulle vi kalla det för vacuum. Flera andra himlakroppar, såsom Merkurius och några av Jupiters månar, har liknande tunna exosfärer och LADEE kan förhoppningsvis ge ökade kunskaper om varför atmosfären ser ut som den gör kring dessa himlakroppar.


Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)


Faktum är att kunskapsluckorna fortfarande är ganska stora även vad gäller jordens atmosfär och hur förändringar i atmosfären påverkar t.ex klimatet (se bl a denna artikel). NASA meddelade för några veckor sedan att man beslutat om två projekt som går ut på att studera jordens jonosfär och termosfär. Det är de atmosfärlager som ligger mellan ca 80 - 640 kilometer ovan jord (se NASA:s beskrivning av jordatmosfären och dess lager HÄR). Dessa projekt, liksom flertalet andra atmosfärprojekt, studerar samspelet mellan atmosfärer och "yttre rymden".

Om kunskapsluckorna är stora vad gäller atmosfärer kring himlakroppar i vårt solsystem, hur är de då inte kring exoplaneter? Faktum är att forskarna idag har mycket begränsad kunskap om hur olika exoplaneters atmosfärer kan tänkas se ut. Eftersom en atmosfärs omfattning och sammansättning har den allra största betydelse för förutsättningarna för liv på en planet är det förstås en allvarlig kunskapslucka som många forskare nu börjar försöka fylla igen. Astrobiology Magazine skriver om en intressant studie i ämnet, som visar att atmosfärforskning kommer att förändra våra definitioner av "beboelig zon" och olika himlakroppars beboelighet överhuvudtaget. Mer om studien lite längre ned i denna artikel.

Den s.k "beboeliga zonen" definieras som ett område kring en stjärna där temperaturen kan tänkas vara lagom hög för att hålla vatten flytande på en planets yta. Idag utgår man i huvudsak från stjärntemperatur och en planets avstånd från stjärnan för att konstruera en tänkt beboelig zon. Eventuella atmosfärer som skapar molntäcken m.m som kan påverka temperaturen tas inte med i beräkningen. Om man ser till vårt eget solsystem så inser man att förutom ovanstående faktorer har atmosfären och dess sammansättning en helt avgörande betydelse för en planets yttemperatur. Se bara på skillnaderna mellan Mars, jorden och Venus. Med en annan atmosfär skulle både Mars och Venus kunna ha en yttemperatur som innebär att vatten flyter omkring på planeternas yta.


Den beboeliga zonen kring olika typer av stjärnor (Bildkälla: NASA)


I en studie har forskare vid Trieste Astronomical Observatory studerat hur atmosfärtryck kan tänkas påverka temperaturen. Som alla vet som kokat ägg på hög höjd blir koktiden en annan än vid havsytan. Uppe på Mount Everest, där lufttrycket är lågt, kokar vatten redan vid 70 grader. Om man (i någon slags sinnesförvirring) skulle få för sig att koka ägg där uppe får man sannolikt hålla på i timmar för att få ett hårdkokt ägg. På samma sätt innebär ett lågt atmosfärtryck på en planet att vatten kokar vid lägre temperatur och därmed riskerar att dunsta bort. Om atmosfärtrycket ökar så ökar alltså den reella beboeliga zonen i storlek.

Ett högt atmosfärtryck innebär en tätare atmosfär. Tätare atmosfär transporterar värme bättre och bidrar därmed till att skapa en större växthuseffekt. En jordliknande planet som har en tätare atmosfär än jorden kan därför befinna sig på ett längre avstånd från sin (solliknande) stjärna och ändå ha lagom yttemperatur. Dessutom kan den distribuera värme bättre från ekvatorregionen till polerna, som därmed också kan ha flytande vatten. Ett resultat av denna värmedistribution är att planeter med högt tryck sannolikt skulle ha mindre variationer vad gäller livsformer än "lågtrycks-planeter". Dessa har större temperaturvariationer mellan ekvator och poler och sannolikt därför en större variation vad gäller organismer som anpassat sig till olika förhållanden.

Än så länge kan vi inte mäta atmosfärtryck kring exoplaneter och endast i begränsad utsträckning atmosfärers sammansättning. Teknisk utveckling, nya rymdteleskop m.m kan dock så småningom innebära helt andra möjligheter att studera planetatmosfärer. Forskarna hyser förhoppningar om att man inom en snar framtid för s.k superjordar ska kunna beräkna hur stor andel av inkommande strålning en planet reflekterar. Mycket moln innebär att en stor andel av strålningen reflekteras. Ökad kunskap om det och om energiflöden och planeters växthuseffekter kan ge en grov uppskattning av planeters atmosfärtryck. Det förutsätter dock att vi fyller de kunskapsluckor som idag finns kring hur atmosfärer bildas. Bilden nedan visar de energiflöden som vi har här på jorden.


(Bildkälla: Wikipedia)


Atmosfärforskningen sker således på ett flertal olika fronter. De data som rymdsonderna MAVEN och LADEE samlar in är inte bara betydelsefulla för forskningen avseende Mars och månen utan bidrar också med värdefulla kunskaper till de forskare som studerar vår egen jord och de forskare som letar efter jordkopior kring andra stjärnor.

onsdag 3 april 2013

Ett flertal nya rymdsondsuppdrag till Mars i pipeline

Det är en intensiv utforskning av den "röda planeten" just nu och mer ska det bli. Vi kommer att få se ett flertal rymdsonder till Mars de närmaste åren. Alla de stora rymdnationerna är med på banan och planerar för Marsprojekt. Här nedan ges en översikt av läget.

MAVEN
Först i tur (i konkurrens med den indiska sonden som beskrivs nedan) att sändas mot Mars är NASA:s rymdsond MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution) som sänds upp redan i november 2013. Sonden ska framförallt studera atmosfären och magnetfältet kring Mars. Målet är att få ökad förståelse för hur planeten successivt fått en allt tunnare atmosfär genom att den förlorat atmosfäriska gaser ut i rymden. Tanken är att man därmed ska kunna få en bild av planetens klimathistoria. Tidigare Marsstudier visar på att planeten haft stora mängder vatten, vilket tyder på ett helt annat klimat än det vi idag ser på denna iskalla och ökentorra planet. En teori är att Mars haft ett mycket starkare magnetfält som skyddat planeten från solvinden. När magnetfältet försvagades tilläts solvinden torka ut planeten. Rymdsonden går in i omloppsbana kring Mars i oktober 2014.


Illustration av MAVEN (Bildkälla: NASA)


Mangalyaan - Mars Orbiter Mission
Sent i höst (oktober-november) ska också den indiska rymdmyndigheten ISRO sända iväg en rymdsond mot Mars. Emily Lakdawalla har skrivit en del om projektet på Planetary Societys bloggsida. När sonden når Mars under 2014 ska den in i en elliptisk omloppsbana. Avståndet till Mars kommer att variera mellan 372 kilometer och ca 80.000 kilometer. Sondens uppdrag är framförallt att studera Marsatmosfären, men också att kartlägga planetens sammansättning.


Illustration av Mangalyaan (Bildkälla: ISRO)


InSight
NASA:s nästa Marslandare, InSight, sänds upp i mars 2016, med uppdraget att utforska planetens sammansättning och temperatur m.m. Den ska landa på Mars i september samma år och verka i två år. Landaren bygger på ungefär samma teknologi som Phoenixlandaren som damp ner på Marsytan 2008. Syftet är att få ökad kunskap om Mars sammansättning och om hur en planet som Mars bildas och utvecklas. Uppdraget handlar mycket om geofysisk utforskning - att studera seismisk aktivitet, värme etc. Landaren är bl a utrustad med en avancerad borr som ska borra några meter ner i Marsmaterian. Landningen ska ske i ett slättområde som heter Elysium Planitia, som visar tecken på att ha varit vulkaniskt aktivt.


Illustration av InSight (Bildkälla: NASA)


ExoMars: Trace Gas Orbiter resp Marsfordon
Den europeiska rymdmyndigheten ESA och den ryska rymdmyndigheten Roscosmos har kommit överens om upplägget för det gemensamma ExoMars-projektet. Två rymdsondsuppskjutningar, 2016 resp 2018, ska ske där den första är den s.k Trace Gas Orbiter (TGO) 2016, som också inkluderar en landare med det kryptiska namnet Entry, Descent anl Landing Demonstrator Module (EDM). Liksom så många andra Marsprojekt är uppdraget att försöka utröna om liv existerat på Mars. TGO ska studera Marsatmosfären och bl a söka efter metan, som kan vara en indikator på aktiva biologiska eller geologiska processer.

År 2018 sker uppskjutning av sond nr 2 i ExoMars-projektet. Den inkluderar en landare samt ett Marsfordon. Den tycks ha samma typ av uppdrag som NASA:s Curiosity, dvs att borra efter liv. Detta fordons borr ska kunna tränga ner 2 meter under Marsytan. Tanken är att försöka finna organisk materia som inte förstörts av den starka strålningen vid Marsytan.

Ryssland, som kom in ganska sent i projektet efter att NASA beslutade sig för att hoppa av, bidrar med både raketer för uppskjutning av rymdsonderna och med landaren i "ExoMars 2". ESA står för landaren i "ExoMars 1" samt med Marsfordonet. Båda rymdmyndigheterna står för olika typer av instrument.


Illustration av Trace Gas Orbiter (Bildkälla: ESA)


Marsfordonet (Bildkälla: ESA)


NASA:s Marsprojekt 2020
Som jag skrivit tidigare här i bloggen (se HÄR) planerar NASA för ett Marsprojekt 2020, som inkluderar ytterligare ett Marsfordon. Projektet liknar till stor del det nuvarande Curiosity-projektet.

Kommersiella färder till Mars?
Multimiljardären Dennis Tito, den förste privatperson som år 2001 besökte den Internationella rymdstationen ISS, har inom ramen för Inspiration Mars Foundation annonserat om planer på en rymdfärd till Mars redan 2018. Tanken är att ett flertal kommersiella rymdbolag ska samarbeta i ett projekt som syftar till att sända två "amatörastronauter" i en bana runt Mars och tillbaka till jorden. Just 2018 ligger jorden och Mars perfekt i linje för att en rymdsond likt en boomerang ska kunna flyga runt Mars och åter till jorden. Nästa sådant tillfälle blir inte förrän år 2031. Året 2018 är även perfekt med tanke på att solaktiviteten väntas vara på en låg nivå i solens 11-åriga cykel. Det gäller ju att se till att Marsastronauterna inte utsätts för alltför mycket strålning under färden mot Mars. Det hela beräknas vara i ca 500 dagar. Återstår att se om man verkligen hinner få till ett projekt på de 5 år som återstår.


Illustration av Marssonden (Bildkälla: Mars Inspiration Foundation)


Ett annat kommersiellt projekt som varit på tapeten det senaste året är MarsOne. Detta något "galna" projekt har som målsättning att etablera en bosättning på Mars 2023. Dessförinnan ska diverse förnödenheter sändas till Mars med hjälp av en Marslandare. Det hela ska finansieras via TV-intäkter. Personligen skulle jag bli väldigt förvånad om det här projektet blir verklighet. Information om projektet finns HÄR.


Kina?
Även den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har förstås Marsplaner, men de tycks vara lite mer på sikt. Reuters rapporterade i höstas att Kina först 2030 planerar att genomföra ett rymdsondsprojekt med målet att hämta Marsmateria till jorden. Massmedia rapporterade också i början av december ifjol om de kinesiska planerna att odla grönsaker på Mars i ett stort växthus. Vi får väl se om inte också Kina snart rapporterar om ett kommande Marsprojekt. Den kinesiska rymdmyndigheten är inte så värst kommunikativ om sina planer.

Japan?
Japanska rymdmyndigheten JAXA har inte meddelat några konkreta Marsplaner, men planerar, enligt websidan Physorg, att sända upp ett rymdteleskop någon gång under 2013 med uppgift att bl a studera Marsatmosfären.


Illustration av teleskopet (Bildkälla: JAXA)


Som synes blir det många projekt som i detalj kommer att utforska planeten Mars. Till ovanstående ska förstås läggas alla nu pågående Marsprojekt. Flera av dem kommer sannolikt att pågå ytterligare några år, så det blir nästan lite trångt i luftrummet ovan Mars.

söndag 30 december 2012

2013 verkar bli ännu ett intressant rymdsondsår

Snart nyårsafton och ett nytt år i antågande. 2012 har, ur rymdsondsperspektiv, blivit ett bättre år än väntat. Det såg lite tunt ut med nya spännande rymdsondsprojekt när året inleddes, men lyckligtvis har vi ett stort antal rymdsonder att följa sedan tidigare. Vi fick ju också uppleva en tekniskt mycket avancerad landning när Curiosity damp ner på Mars i början av augusti. 2013 ser också ut att bli bra. Vad händer då på det nya året? Bl a tre nya rymdsonder och ett häftigt rymdteleskop kan vi se fram emot!

  • Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer), som sänds upp i augusti 2013 mot månen. Sonden ska studera sammansättningen i månens tunna atmosfär. Som namnet på rymdsonden antyder ska den också studera månstoft i atmosfären.

Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)

  • Rymdteleskopet Gaia, som sänds upp i oktober för att primärt studera så många som en miljard stjärnor i vår galax Vintergatan. En intressant bieffekt av dessa studier kan bli att teleskopet upptäcker an stor mängd exoplaneter. Jag skrev om Gaia i november (läs HÄR).

Illustration av Gaia (Bildkälla: ESA)

  • Rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) , som sänds iväg mot Mars någon gång mellan 18 november och 7 december. Rymdsonden ska studera Marsatmosfären. Sonden ska försöka klarlägga orsaker till varför planetens en gång tjocka atmosfär sakta men säkert försvunnit ut i rymden. Det handlar helt enkelt om att kartlägga klimatet på Mars, hur det utvecklats och tillståndet idag i atmosfären.

(Bildkälla: NASA)

  • Den indiska rymdsonden Mangalyaan sänds mot Mars i november 2013.

(Bildkälla: ISRO)

  • Rymdsonden Chang'e 3 sänds mot månen någon gång i slutet av 2013. Denna kinesiska månlandare bär dessutom med sig ett fordon som ska landsättas och sedan köra omkring på månen i minst 3 månader. Det är mer än 35 år sedan den senaste månlandningen! Detta är nog årets intressantaste nya projekt!

Illustration av landare och månfordon (Bildkälla: CCTV)

  • Kina fortsätter också på bygget av sin egen rymdstation Tiangong-1. Under 2013 ska en tredje rymdsond, Shenzhou 10, sändas till stationen enligt planerna.

Illustration av dockningen mellan Shenzhou-9 och Tiangong-1 (Bildkälla: CNSA)


Även de "befintliga" rymdsonderna har en hel del högintressanta uppdrag under 2013:

  • Marsfordonet Curiosity ska så sakteliga börja färden mot Aeolis Mons (Mount Sharp). Den ska dock först leta upp en lämplig sten som den kan borra i för att analysera sammansättningen. Forskarna tycks vara lite nervösa för hur borren ska fungera och om borrningen kan innebära problem för Curiosity vad gäller fordonets funktionalitet (läs mer HÄR).
  • Rymdsonden Cassini ska göra ytterligare drygt 20 varv runt Cassini under 2013 och fortsätta studera planet, ringar och månar. Kolla bara detta digra program för den flitiga sonden!
  • Övriga rymdsonder fortsätter med sina observationer eller med färden mot de objekt de ska observera.

I övrigt händer det också en hel del annat spännande under 2013. Har vi lite tur kan vi få se en häftig komet, C/2012 S1, eller ISON som den också kallas. Den kan bli riktigt ljusstark och en sevärdhet på stjärnhimlen i slutet av året. Läs HÄR vad Populär Astronomi skrev om den för några månader sedan.

Solen kan tänkas få en del solutbrott under 2013 då den kan nå sitt maximum vad gäller solaktivitet i sin elvaåriga cykel. Vi har ett flertal solsonder som bevakar solen dygnet runt. Faktum är det inte bara är solens utbrott som tycks påverka oss. Även stjärnor som befinner sig långt bort kan påverka oss mer än vad man skulle kunna tro. År 2004 kunde en del rymdsonder notera oväntat hög strålning. Det visade sig vara en neutronstjärna, en s.k magnetar, som orsakade detta och som påverkade jorden från ett avstånd av 50.000 ljusår! Läs artikel om detta HÄR, skriven av Phil Plait, the Bad Astronomers flitige skribent.

Det finns som synes en hel del spännande att bevaka även under 2013.

Gott Nytt År (och Rymdsondsår) önskar jag alla bloggläsare! Själv inleder jag året med lite studier av de norska skidbackarna och återkommer med blogginlägg om en vecka.

lördag 15 september 2012

Klent med nya fräscha visioner i NASA:s senaste måldokument

En rapport som NASA häromdagen lämnade till den amerikanska kongressen har nu publicerats. Rapporten, som översiktligt beskriver målen för framtida utforskning av vårt solsystem samt inriktningen vad gäller internationellt samarbete, innehöll egentligen inget nytt. Man får intryck av att det är lite stiltje på visionsfronten i NASA-högkvarteret. Kanske avvaktar man det amerikanska presidentvalet och kongressens budgetmangling inför 2013 innan man vågar yppa några nya djärva rymdplaner.

Den 10-sidiga rapporten (läs rapporten HÄR) innehåller samma målsättningar som tidigare:

A. Söka efter tecken på liv (liv som varit och eventuellt liv idag)
B. Förstå solsystemets struktur och ursprung samt dess utveckling
C. Förstå framtiden för vår planet

De aktiviteter som planeras handlar om att, tillsammans med rymdpartners, fortsätta driva den internationella rymdstationen till åtminstone år 2020. Från år 2025 planeras bemannade rymdfärder till någon lämplig asteroid. År 2030 är det tänkt att de första bemannade rymdfärderna ska ske till Mars. Inledningsvis handlar det om att med en rymdsond gå in i omloppsbana runt Mars och se till att man tryggt kan återvända till jorden. På lite längre sikt planeras Marslandningar med astronauter ombord. Det senare nämns bara helt kort i dokumentet. Som ett led i denna utveckling mot mer långväga destinationer kan det tänkas ske "utflykter" till någon Lagrangepunkt m.m.

År 2016 sker uppskjutningen av rymdsonden OSIRIS-REx med uppdraget att hämta hem lite materia från asteroiden 1999 RQ36, en s.k nära-jorden-asteroid. Denna asteroid tros vara en himlakropp som är "ursprunglig" såtillvida att den inte förändrats så värst mycket under årmiljonernas lopp. Tanken är att sonden ska söka efter organisk materia och utifrån eventuella fynd ska forskarna kunna beräkna förekomsten av sådan materia i solsystemet. Detta projekt ska också bidra med kunskap om dessa nära-jorden-asteroider inför framtida bemannade rymdfärder till sådana objekt. Dessa bemannade rymdfärder är i sin tur ett led i ambitionerna att så småningom sända astronauter till Mars och andra himlakroppar. Att landsätta astronauter på en asteroid lär bli en rejäl utmaning för NASA i och med att asteroider ofta är relativt oregelbundna i formen och därför beter sig lite okontrollerat. Asteroiders gravitation är dessutom synnerligen låg, så det gäller att inte ramla av asteroiden när man väl landat.

Annars är planeten Mars det stora målet för framtida rymdfärder. Just nu följer vi med spänning Curiositys äventyr på Mars. Som jag skrivit tidigare här i bloggen planeras flera rymdsonder till Mars inom den närmaste tiden. Redan i slutet av nästa år är det dags för nästa rymdsond att sändas iväg, sonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile Evolution Mission). Uppdraget för MAVEN är att utforska Mars övre atmosfär, jonosfären, samt Mars interaktion med solen och solvinden. Målsättningen med uppdraget är att få ökad kunskap om utvecklingen kring Mars vad gäller atmosfären och dess sammansättning, om klimatutvecklingen samt om hur det hela har påverkat förutsättningarna för liv på Mars.

Ännu en Marsexpedition i närtid är planerad. Förra månaden beslutade NASA om att sända upp rymdsonden InSight till Mars redan år 2016. En landare ska med hjälp av instrument utforska hur pass solitt planetens ytskikt är. Kan det tänkas finnas flytande materia en bit under Marsytan? Sonden ska också försöka ge svar på frågan om varför Mars inte tycks ha plattektonik på samma sätt som jorden.

I dokumentet nämns också, lite vagt dock, fler tänkbara Marsprojekt med början 2018. Är det månne ExoMars-projektet som är i åtanke tro? Detta projekt, som ursprungligen var ett stort samarbetsprojekt med ESA, nämns dock inte i dokumentet. Överhuvudtaget är det mycket vaga skrivningar (läs svammel) om det internationella samarbetet. Det tycks mer handla om samarbete på en strategisk nivå än konkreta projekt.


Bild på Mars tagen av Hubbleteleskopet (Bildkälla: NASA)

NASA betonar i dokumentet att Mars visserligen inte ska ses som slutdestination för bemannade rymdfärder, men att det under de närmaste decennierna är det ultimata målet för rymdfärder. Även de två Marsmånarna Phobos och Deimos nämns som tänkbara objekt att studera lite djupare. Studiet av Mars ska också bidra till att ge ökade kunskaper om vad som kan tänkas ske med jordens klimat.

måndag 13 februari 2012

Budgetförslaget för NASA 2013 presenterades idag

President Obama har idag lagt fram sitt budgetförslag för 2013 som bl a berör NASA. Som jag skrev i fredags (läs här) så väntar nya besparingar för delar av NASA:s verksamhet. Totalbudgeten för NASA föreslås uppgå till 17,77 miljarder dollar, vilket är 0,06 miljarder (-0,3%) mindre än innevarande års budget. Området "Planetary Science" och framförallt utforskningen av Mars drabbas dock hårt, med en budgetreduktion på över 20%. I NASA:s presentationsmaterial lyfts Marsprojekten MSL och MAVEN fram liksom LADEE-projektet (som är en månsond). ExoMars-projektet är däremot i fara.

James Webb-teleskopet får som väntat fortsatt finansiering så att det kan sändas upp 2018. Efter höstens många och långa diskussioner om teleskopets budget så hade det varit konstigt om planerna ändrats några månader senare. I övrigt är det satsningar på nya raketsystem och på rymdfarkoster som kan transportera astronauter till bl a Internationella Rymdstationen ISS. Det senare avser bl a fortsatta satsningar på att i samverkan med några rymdföretag, såsom SpaceX, ta fram ett alternativ som gör att man inte behöver förlita sig på ryska transporter till ISS. I dagsläget har Ryssland monopol på dessa transporter.

Dessutom fortsätter arbetet med en asteroidrymdsond (OSIRIS REx) som ska plocka med sig materia från en asteroid. Uppskjutning kan bli kring år 2016. Även solforskningen och utvecklingen av "early warning systems" vad gäller hotande asteroider m.m får fortsatt finansiering.  Ett flertal tidigare föreslagna rymdsondsprojekt skjuts dock på framtiden.

Det hela är ett budgetförslag och mycket hinner hända innan budgeten för 2013 är fastställd. Det är ju bl a presidentval i USA i höst.

Läs mer på:  http://www.space.com/14553-2013-nasa-budget-proposal-highlights.html

Läs mer på: http://www.nasa.gov/pdf/622643main_FY%2013%20Budget%20Presentation.pdf

Läs också: http://www.nasa.gov/pdf/622654main_a%20FY13_NASA_Budget_Summary_and_Tables.pdf

måndag 29 augusti 2011

Vart tog vattnet på Mars vägen? Forskning pågår

Som jag skrev i mitt förra inlägg har flera olika rymdsonder hittat spår av vatten på Mars. För några miljarder år sedan kan det ha funnits sjöar och floder på Mars. Vad hände med detta vatten? Det verkar som det mesta sugits ut i rymden. En artikel i SpaceDaily idag beskriver den forskning som pågår om det förlorade vattnet. Mer forskning behövs dock. Och mer forskning blir det när rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) sänds upp i november 2013 för att just utforska Mars atmosfär. Man hoppas att en detaljerad utforskning av Mars atmosfär också kan ge svar på frågor om Mars förflutna. Hur kan det tänkas ha varit på Mars för 4 miljarder år sedan?

Rymdsonden MARS EXPRESS har visserligen genomfört mätningar av Marsatmosfärens sammansättning och förändring över tid, men forskarna hoppas att MAVEN ska kunna göra betydligt mer exakta mätningar. 


Rymdsonden MAVEN (Bildkälla: NASA)

Läs mer på: http://www.marsdaily.com/reports/Out_of_Thin_Martian_Air_999.html

Läs också: http://science.nasa.gov/missions/maven/