Ryktet om månfordonet Yutus död överdrivet

Häromdagen skrev jag här i bloggen att det kinesiska månfordonet Yutu fått motorstopp och slutat fungera. Det visade sig vara lite förhastat. Ryktet om Yutus död visade sig vara kraftigt överdrivet. Häromdagen visade Yutu tydliga tecken på att vara vid liv och de kinesiska teknikerna har gott hopp om att den ska fortsätta sin färd på månen. Vad lär man sig av detta? Jo, att aldrig dödförklara en rymdsond eller ett rymdfordon för tidigt. Det finns många exempel på att till synes stendöda rymdfarkoster återupplivats.

Månfordonet Yutu har slutat fungera

Populär Astronomi rapporterar att det kinesiska månfordonet Yutu slutat fungera. Yutu fick problem redan i slutet av januari och kinesiska rymdmyndigheten CNSA:s tekniker har inte lyckats få liv i fordonet. Det var en rejäl missräkning för det annars så framgångsrika kinesiska månprojektet. Målet var att fordonet skulle klara sig i minst tre månader och under den tiden utforska området kring landningsplatsen. Nu lyckades den köra endast 100 meter innan den fick "motorstopp". Det blir lite att fundera över för de kinesiska teknikerna. Man har en bit kvar till den teknologiska nivå som NASA har. Deras två Marsfordon kör på för fulla muggar. Den ena av fordonen, Opportunity, har kört omkring på Mars i 10 år och snart avverkat 4 mil. Visserligen ingen hiskelig sträcka, men ändock imponerande. Yutu hann i alla fall bli ordentligt fotograferad.

(Bildkälla: CNSA)

Är månfordonet Yutu redan kaputt?

Kinesiska nyhetsmedia rapporterar om problem med månfordonet Yutu. Detta bara sex veckor efter att den landsattes på månen. Den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har svårt att få kontakt med Yutu efter ännu en kall månnatt. Det är i dagsläget oklart vad som har hänt. En spekulation bland rymdforskare är att något mekanisk fel gjort att känsliga instrument utsatts för alltför mycket kyla. Det kan också vara så att måndamm stökat till det hela. Vi får avvakta besked från CNSA och hoppas att det inte är kört (eller rättare sagt färdigkört) för Yutu. Det vore ju en rejäl missräkning. Det verkar i alla fall som om månlandaren fungerar som den ska. Även landaren kommer att genomföra en del utforskning av månytan. Bilden nedan visar när Yutu körde ner på månytan med hjälp av en ramp. Det var 10 dagar före julafton.

(Bildkälla: CNSA)

Bilder från månen

Kinesiska Chang'e 3 med dess månfordon Yutu har tagit en massa bilder från landningsplatsen. På Planetary Society Blogs websida visas ett flertal av bilderna. Det tycks vara så att både månlandaren och Yutu är utrustade med bra kameror. Det är riktigt bra detaljskärpa i bilderna. Den första bilden är tagen av månlandaren från en höjd på 99 meter ovan månytan.

(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Nästa bild är från när landaren är 8 meter ovan ytan.

(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Månlandaren har också tagit en del bilder på området där den landat. Det ser lite småstenigt ut i omgivningarna kring landaren.

(Bildkälla: Chinese Academy of Sciences)

Kinesiska månlandaren och månfordonet Yutu från ovan

NASA:s rymdsond LRO har tagit en bild på den kinesiska månlandaren och på månfordonet Yutu. Bilden är tagen på en höjd av 150 kilometer ovan månytan. Hur vet man då att det lilla pricken är Yutu? Jo, genom att jämföra bilden med tidigare bilder som LRO tagit över området. Pricken i form av Yutu är ny och syns inte i gamla bilder.

(Bildkälla: NASA)

Julkort från rymden

Medan vi firar jul och har ledigt från jobb och studier fortsätter rymdsonder och rymdfordon att observera solsystemets himlakroppar. Även några astronauter fick slita på självaste julafton. Den senaste veckan har en rad fina bilder från solsystemets olika "hörn" publicerats. Här kommer ett urval av dessa "julkort". Jag ska, som vanligt, ge min sammanfattning av rymdsondsåret i ett antal inlägg som kommer här i bloggen under de närmaste dagarna. Tills dess, kolla in dom här fina bilderna.

Först en julhälsning från den Internationella rymdstationen ISS, där astronauterna Rick Mastraccio och Mike Hopkins under julhelgen roat sig med två långa rymdpromenader för att laga utrustning som styr rymdstationens kylsystem. På julafton blev det en mer än 7 timmar lång rymdpromenad!

Rymdpromenad (Bildkälla: NASA)

Nästa bild  är ett riktigt hjulkort! Marsfordonet Curiosity har fotograferat ett av fordonets hjul. Det är en ganska kraftig konstruktion som bör tåla en och annan påfrestning. Rymdfordon brukar ha ett väldigt specifikt utseende, som skiljer sig markant från de fordon vi har på jorden. Undrar just hur man kommit fram till att den här konstruktionen är den optimala. Sannolikt är det en kompromiss mellan storlek, hållfasthet och vikt. Mesta och bästa möjliga fordon för minsta möjliga vikt helt enkelt.

(Bildkälla: NASA)

Kinesiska månfordonet Yutu har börjat köra runt landningsplatsen och har tagit en del bilder, bl a den här panoramabilden.

(Bildkälla: CNSA/CCTV)

Så här långt har månlandaren och Yutu mest tagit bilder av varandra. Det pågår förmodligen lite tester av kameror och andra instrument. Det är hyfsat bra bildkvalitet i de bilder vi hittills fått se. Tanken är nu att fordonet ska ut på en egen expedition för att utforska denna del av månen. Den kinesiska rymdmyndighetens förhoppning är att fordonet ska kunna fungera i minst tre månader. Landaren ska studera månmineraler m.m där den står. Bilden nedan visar landaren. Den tycks verkligen ha hittat ett perfekt ställe att landa på. Inga stora stenar som kan stöka till det hela. I bakgrunden syns lite små bergknallar som landaren lyckades undvika.

(Bildkälla: CNSA/CCTV)

Nästa bild visar en lite annorlunda vy av den stora stormen vid Saturnus nordpol. Det är rymdsonden Cassini som tagit bilden.

Den stora stormen på Saturnus (Bildkälla: NASA)

De följande två bilderna kommer också från Cassini. Den första visar Saturnusmånen Enceladus. Det ser verkligen ut som en rymdens snöboll. I den här bilden syns inte de för Enceladus så speciella vattengejsrarna. Månen sprutar nämligen ut stora kaskader med vatten. Enceladus är en ganska liten måne med en diameter på ca 500 kilometer.

Månen Enceladus (Bildkälla: NASA)

En riktigt häftig bild som Cassini tagit är den här. Den visar månen Rhea framför den disiga månen Titan. Rhea är en av Saturnus många mellanstora månar (diameter=ca 1.500 kilometer). Titan är Saturnus största och solsystemets näst största måne (efter Jupitermånen Ganymedes). Diametern är ca 5.150 kilometer. NASA har också publicerat sin topplista 2013 vad gäller Cassinibilder, se HÄR.

(Bildkälla: NASA)

Fler bilder från månen

Nu har det gått lite drygt två dygn sedan den kinesiska månlandningen. Den har uppmärksammats en hel del i media, inte minst rymdmedia. Den kinesiska rymdmyndigheten har varit bra på att informera och kommunicera bilder m.m. Så har det inte alltid varit, så låt oss hoppas att det här är början på en lite mer öppen kommunikation om Kinas utforskning av rymden och vilka resultat man uppnår. För det är ju onekligen en imponerande prestation att landa på månen och väl värd att uppmärksammas.

Landningen den 14 december var av en händelse exakt 41 år efter att den sista (senaste?) amerikanska Apollobesättningen lämnade månen. Apollo 17 landade nämligen på månen den 11 december 1972 och lyfte från månen för återfärden mot jorden tre dagar senare. Det var USA:s sjunde bemannade månfärd och den sjätte månlandningen (Apollo 13 fick ju avbryta sitt uppdrag). Astronauterna Eugene Cernan och Harrison Schmidt hade faktiskt med sig ett månfordon på denna färd. Med bilen körde de 35,9 kilometer under nästan fyra och en halv timmer total körtid. Detta månfordon ser ut som en sportbil jämfört med Yutu och NASA:s Marsfordon!

Apollo 17 Lunar Roving Vehicle (Bildkälla: NASA)

Igår kväll, när jag var på väg till bion för att se rymdfilmen Gravity (!), var det en relativt klar himmel och nästan fullmåne. Fascinerande att titta upp mot månen och inse att därborta kör en liten månbil omkring just nu! Man får av någon anledning inte samma känsla när man tittar på Mars. Trots allt kör det ju faktiskt omkring två Marsfordon på den planeten.

Det kinesiska månfordonet Yutu har tagit bilder på månlandaren och vice versa. Den första bilden visar landaren med sin utfällda ramp. Den ser ut som vilken månlandare som helst.

(Bildkälla: CNSA)

Nästa bild visar Yutu, med utfällda solpaneler. Fordonet verkar ha gjort en liten piruett där den står.

(Bildkälla: Xinhua)

Yutu har också tagit en bild på omgivningarna. Finfin terräng att köra omkring i för ett litet fordon som Yutu. Den är ju bara 140 centimeter hög och har små hjul som kan ha svårt att forcera en mer stenig terräng.

(Bildkälla: Xinhua/Wang Jianmin)

Lustigt förresten angående filmen Gravity att kinesisk rymdteknologi spelar en avgörande roll i hur det går. Jag ska inte avslöja mer, ifall ni som läser detta inte har sett filmen. Jag vill verkligen rekommendera er att göra det. Det är en lysande film, särskilt för oss rymdnördar.

Läs också Anders Nyholms artikel på Populär Astronomis websida om Chang'e 3 och Yutu.

Kinesiska Yutu kör nu på månen

Den kinesiska månlandningen igår eftermiddag svensk tid tycks ha varit en stor framgång. Allt ser ut att ha gått helt enligt planerna. Landningen skedde en halvtimme tidigare än vad som hade förannonserats. Jag, liksom många andra, missade därmed själva landningen och fick nöja oss med twitterrapporter från andra, mer alerta, observatörer. Kinesisk TV har överraskat (åtminstone mig) genom sina mycket bra TV-sändningar från både uppskjutningen och landningen. Sent igår kväll kunde vi se hur månfordonet Yutu sakta kördes ut på den ramp med vars hjälp fordonet skulle landsättas på månens yta. Det var spännande 10 minuter! På bilden nedan syns hur Yutu rullat ner för rampen och skapat två tydliga spår på månytan.

(Bildkälla: Xinhua)

Landningsområdet är som synes ganska platt. Det är en lavaslätt som heter Sinus Iridium. Idag är det tanken att Yutu ska köra runt månlandaren och ta bilder på denna, samtidigt som månlandaren tar bilder på Yutu. Häftigt! Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har en mycket bra rapportering om händelseförloppet under landning och lossning av Yutu. Hon har bearbetat den film som kinesisk TV publicerat. Visst ser det fräckt ut?

(Bildkälla: CNSA/CCTV/Emily Lakdawalla)

Historisk kinesisk månlandning idag

Vi har idag bevittnat en historisk händelse! Den kinesiska rymdmyndigheten CNSA lyckades med uppdraget att landa på månen med den månlandare som följde med rymdsonden Chang'e 3. Månlandningen skedde kl 14.11 svensk tid. Det är den första månlandningen på 37 år. 1976 landade sovjetiska Luna 24 på månen. Därmed blir Kina den tredje rymdnationen att landa på månen, efter Sovjet och USA. Kinesisk TV har publicerat en kort filmsekvens som visar landningen mot månytan.

(Källa: CCTV)

Landaren saktade ner farten så att den i princip stod stilla ca 100 meter från månytan för att kolla av terrängen och säkerställa en säker landning. Det vore ju dumt att landa rätt  på en stor sten. Ca 3-5 meter ovan ytan stängdes motorerna av och landaren damp ner på de fjädrande landningsställen. Redan ikväll (mellan klockan 22 och 23 svensk tid enligt preliminära rapporter) väntas det medföljande månfordonet släppas ner på månytan med hjälp av en ramp. Fordonet, med namnet Yutu, är ca 1,5 meter högt och väger 140 kilo. Yutu betyder Jade-kaninen på svenska och syftar på den kanin som enligt kinesisk mytologi var följeslagare till gudinnan Chang'e. Den kinesiska rymdmyndigheten har förhoppningen att fordonet ska vara funktionsdugligt i minst tre månader och under den tiden utforska närområdet. Landaren väntas utforska landningsplatsen under minst ett år.

Illustration av månlandaren (Bildkälla: Beijing Institute of Spacecraft System Engineering)

Den europeiska rymdmyndigheten ESA har bistått kineserna med teknisk support inför landningen. Det handlar om att hjälpa till med radiokommunikationen mellan rymdsonden och jorden. ESA:s Estrack Network, med tio stationer i sju länder, har ända sedan uppskjutningen hjälpt till med kommunikationen. En station i Australien hade kontakt med månlandaren vid landningsögonblicket.

Även NASA meddelar att man, trots vissa tidigare farhågor kring det kinesiska projektet, nu ser att månlandningen faktiskt kan bidra till NASA:s utforskning av månen. Månlandningen kan ge intressanta forskningsdata om hur damm och stoft sprider sig till månatmosfären. Det kan bli något för rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer) att studera. Även rymdsonderna LRO och ARTEMIS kan möjligen studera effekter av månlandningen. LRO kommer dessutom att kunna följa månfordonet Yutus färd på månen.

Det intressanta med det kinesiska månprojektet är att vi nu sannolikt kommer att få se bilder från månen av betydligt bättre kvalitet än de bilder som levererades på 1960- och 70-talen. Det har ju trots allt hänt en del med bildkvaliteten under de senaste 40 åren! Förutsättningarna för bra månreportage är oändligt mycket bättre nu än då. Istället för att titta på suddiga bilder i vår svartvita TV kan vi nu följa rymdsondsprojekt i det närmaste i realtid via dator, pekplatta eller mobiltelefon.Låt oss hoppas att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA löpande förmedlar både bilder och annan information. Det sägs att månfordonet och landaren ska ta bilder av varandra redan imorgon! Det blir spännande att följa det här projektet de närmaste veckorna och månaderna! Som sagt, redan ikväll ska månfordonet rulla ner för rampen från landaren!

Läs mina tidigare inlägg om Chang'e 3 HÄR.

Illustration av landare och månfordon (Bildkälla: CNTV)

Kinesisk månlandning planeras om mindre än 48 timmar!

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 har nu gått in i en omloppsbana runt månen som gör sonden redo att släppa ifrån sig den månlandare som på lördag eftermiddag ska landa på månens yta. I landaren finns månfordonet Yutu, som under tre månaders tid ska köra omkring och utforska månytan. Månlandningen är planerad att ske lite före halv fem på lördag eftermiddag svensk tid. Låt oss hoppas att den kinesiska rymdmyndigheten CNSA har en lika eminent sändning från landningen som man hade från uppskjutningen. Det är förstås inte så lätt att filma landningen, men nog borde vi väl ändå få se lite fina landningsbilder?!

(Bildkälla: CNSA)

Det område som månlandaren ska dimpa ner i, Sinus Oridium, ser ganska platt ut att döma av de bilder som publicerats. Det är ju förstås en fördel för ett litet månfordon som Yutu att slippa svår terräng. Lustigt nog har området besökts tidigare av ett månfordon, den sovjetiska Lunokhod 1, åren 1970-71. Den körde faktiskt mer än 10,5 kilometer under en tidsrymd på ca 10 månader. Det ska bli intressant att se om Yutu kan slå det. Rekordet vad gäller körsträcka på månen innehavs dock av ett annat ryskt fordon, Lunokhod 2, som kom upp i hela 42 kilometer.

Landningsområdet (Bildkälla: NASA)

Månen är i fokus de kommande veckorna

Månen blir högintressant de närmaste veckorna. Inte bara för att vi går mot fullmåne, utan för att vi snart har ytterligare två rymdsonder som studerar månen från ovan samt en månlandare och ett månfordon som studerar månens yta. Nykomlingarna är dels NASA:s rymdsond LADEE, dels den konesiska rymdsonden Chang'e 3, som inkluderar månlandare och fordon.  Rymdsonden LADEE har nu, tre månader efter det att sonden sköts upp, testat alla sina instrument och ska mer skarpt börja sitt uppdrag. Chang'e 3 ska gå in i omloppsbana runt månen i morgon förmiddag svensk tid för att så sakteliga börja förbereda för månlandning - den första på 37 år!

(Bildkälla: NASA)

LADEE står för Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer, och som namnet antyder, är dess uppdrag att studera atmosfärens struktur och sammansättning samt hur stoftpartiklar förflyttas upp i atmosfären. Rymdsonden har tre instrument för forskning:

• Lunar Dust Experiment (LDEX) samlar in och analyserar månens stoftpartiklar. Instrumentet har redan noterat att mängden partiklar är relativt liten och att det rör sig om mycket små partiklar, med en radie som understiger en mikrometer (en tusendels millimeter).
• Ultraviolet and Visible Light Spectrometer (UVS) studerar månatmosfärens sammansättning. Även detta instrument är i arbete. Inga resultat har ännu redovisats.
• Neutral Mass Spectrometer (NMS) mäter variationer i månatmosfären allteftersom LADEE kretsar kring månen.

Förutom de tre instrumenten är LADEE utrustad med en avancerad laserutrustning (LLCD - Lunar Laser Communication Demonstration). Förutom att laserkommunikation i detta projekt ger möjlighet till snabbare dataöverföring mellan rymdsonden och jorden är det också ett test av kommunikationsutrustning inför framtida rymdsondsprojekt. 

Chang'e 3 ska, om allt går vägen, gå in i omloppsbana kring månen imorgon. Sonden kommer att kretsa runt månen på en höjd av 100 kilometer. Den månlandare som följer med sonden ska landa på månens yta den 14 december enligt preliminära uppgifter. Ut från landaren ska sedan månfordonet Yutu köra. Det blir något att se fram emot! Både månlandning och fordonets körning kan kanske förse LADEE med lite damm att analysera!

(Bildkälla: CNSA)

Historisk månfärd ikväll för den kinesiska rymdsonden Chang'e 3

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 är på väg mot månen! Om bara två veckor kan vi få uppleva en månlandning i området Sinus Iridium på 44 grader nordlig breddgrad. Det är faktiskt hela 37 år sedan världen följde en månlandning, då sovjetiska Luna 24 landade på månen. Om projektet lyckas blir Kina den tredje nationen att landa på månen (efter Sovjetunionen och USA). Det var för övrigt en lysande sändning av uppskjutningen på engelskspråkiga CCTV! Helt i klass med NASA:s livesändningar.

Chang'e 3 startklar (Bildkälla: CCTV)

Här har vi raketen i hela sin prakt.

(Bildkälla: CCTV)

Och så här såg det ut när raketen lyfte.

(Bildkälla: CCTV)

Chang'e 3 är som namnet antyder den tredje kinesiska månsonden. Chang'e 1 sändes upp i oktober 2007 och gick in i omloppsbana runt månen. Efter att ha observerat månytan kraschlandade sonden i mars 2009. Chang'e 2 sändes upp i oktober 2010 och gick också in i omloppsbana runt månen, fast betydligt närmare månytan. Sondens uppdrag var att kartlägga området kring Sinus Iridium i detalj för den månlandning som nu ska ske.

Den europeiska rymdmyndigheten ESA hjälper Kina med kontakterna med rymdsonden och ska t o m sända upp lite kommandon till den. Kul med lite internationellt samarbete i ett projekt som detta.

Den första rymdsonden som mjuklandade på månen var sovjetiska Luna 9, i februari 1966. I juni samma år lyckades USA mjuklanda med Surveyor 1.

Luna 9 (Bildkälla: NASA)

Surveyor 1 (Bildkälla: NASA)

Månfordonet Yutu

Imorgon kväll svensk tid är det tänkt att den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 ska sändas upp. Det ryktas så i alla fall. Informationen från kinesiskt håll är knapphändig. Som jag skrev igår för sonden med sig en månlandare och ett fordon. Månlandning planeras ske den 14 december. Fordonet har fått namnet Yutu, eller Jade Rabbit på engelska. Av illustrationen att döma så liknar fordonet andra rymdfordon vi sett. Det tycks vara något av en standard att ha sex hjul på den här typen av fordon.

(Bildkälla: CNSA)

Ska kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sändas upp redan i helgen?

Det är snart dags för ännu en rymdsondsuppskjutning. Det är den kinesiska månsonden Chang'e 3 som kan sändas upp redan på söndag. Detta enligt Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog, som studerat olika informationskällor. Det är som vanligt lite osäkert med exakt uppskjutningstid. Av någon anledning är den kinesiska rymdmyndigheten CNSA inte så villig att lämna så värst mycket information. Det ryktas dock om att uppskjutningen sker den 1 december. Om det stämmer kommer rymdsonden att gå in i omloppsbana runt månen fyra- fem dagar senare. Med sonden följer en månlandare, inklusive ett månfordon, som i så fall landar på månen ytterligare ca 10 dagar senare. Allt enligt Emilys informationskällor. Vill det sig väl kan vi alltså se fram emot en månlandning i mitten av december! Det skulle i så fall bli den första månlandningen på 37 år! Då var det ryska Luna 24 som damp ner på månens yta.

Illustration av landare och fordon (Bildkälla: CNSA)

Det är bara lite drygt 3 veckor sedan som den indiska rymdmyndigheten sände upp en rymdsond, Mars Orbiter Mission, mot planeten Mars. Det har spekulerats i massmedia om det kan tänkas bli en rymdkapplöpning mellan Kina och Indien, lik den som vi upplevde på 1960-talet mellan USA och Ryssland. Kina förnekar att man tävlar med Indien, eller med någon annan rymdnation. Man säger sig enbart ha ambitionen att lyckas med detta månprojekt och gärna samarbeta med andra rymdnationer i framtiden. Det låter ju bra.

Det har också muttrats en del hos NASA över Chang'e 3-projektet. NASA befarar att månlandningen kommer att störa NASA:s rymdsond LADEE:s observationer av månatmosfären. LADEE sändes ju upp för bara knappt tre månader sedan. Nu menar vissa astronomer att det tvärtom kan vara perfekt med en månlandning för LADEE. Det innebär att stoft och damm sannolikt rörs upp och ger LADEE en utmärkt möjlighet att studera hur det transporteras till atmosfären.

Vilken rymdsondshöst det varit! Om Chang'e 3 sänds upp i början av december innebär det hela fyra rymdsondsuppskjutningar det senaste kvartalet. Liksom de tre andra rymdsonderna LADEE, Mars Orbiter Mission och MAVEN kan det bli riktigt spännande att följa Chang'e 3. Tänk en månlandning med 2000-talets dator- och TV-teknik. Låt oss hoppas att kinesiska rymdmyndigheten förser världen med filmer, bilder och information i största allmänhet. Läs med om Chang'e 3 HÄR:

Kina planerar för ett flertal månfärder till år 2020

Websidan Spaceref rapporterar om Kinas högtflygande (!) planer vad gäller rymdfart. 4 stora månprojekt står på programmet fram till år 2020! Samtliga projekt handlar om att landsätta månlandare och månfordon. Två av projekten går ut på att en landare plockar upp månmateria som sedan transporteras till jorden. Det tycks också bli en ny rymdkapplöpning, likt den på 1960-talet. Denna gången är det de nya rymdnationerna Kina och Indien som tampas med Ryssland. De två senare nationerna har också stora planer vad gäller månen. USA har numera inte fullt så stort intresse i månen, även om man för ett par veckor sedan sände iväg rymdsonden LADEE för att studera månatmosfären. NASA har ju dessutom en annan avancerad rymdsond som kretsar kring månen, Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO).

Redan innan årsskiftet (eller strax därefter) väntas den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sändas till månen. Den för med sig både månlandare och månfordon. Det blir första gången sedan 1976 som en månlandare dimper ner på månens yta och första gången sedan 1973 som ett månfordon kör på månen. Månlandaren 1976 var den ryska Luna 24 och månfordonen likaledes ryska Lunokhod 2.

Illustration av landare och fordon (Bildkälla: CNTV)

Chang'e 3 är en avancerad rymdsond som noga kommer att utforska månterrängen innan den landsätter månlandare och fordon. Landaren är försedd med solpaneler och en liten generator som omvandlar kärnkraft till elektricitet, en s.k RTG (Radioisotope Thermoelectric Generator). Energiförsörjningen behöver säkras under kalla mörka månnätter. Landaren har en del egna instrument, bl a flera kameror, som ska användas för diverse utforskning.

Det kinesiska månfordonet är också synnerligen avancerat. Även det är utrustat med solpaneler som ska möjliggöra en färd på uppåt 10 kilometer under sex månaders tid på månen. Fordonet styrs från jorden, men ska också kunna koppla på autopiloten. Såsom de flesta Mars- och månfordon har den sex hjul och en basutrustning i form av kameror, spektrometrar etc., varav en del är monterade på en robotarm.

År 2015 är det tänkt att nästa kinesiska landare/fordon-kombo, Chang'e 4, sänds upp. Den kommer att ha ett liknande uppdrag som Chang'e 3, men ska utforska en annan del av månen. År 2018 är det då dags för ett projekt, Chang'e 5, som går ut på att plocka med sig månmateria till jorden. Ännu ett sådant projekt ska ske 2020, Chang'e 6. I de lite mer långsiktiga planerna finns bemannade månfärder någon gång kring 2025-2030.

Statusrapport för rymdsonder

Var är alla rymdsonder just nu? Vilka rymdsonder är i pipeline för att sändas upp? Svaren på dessa frågor ges månatligen av Olaf Frohn på hans blogg Armchair Astronautics. Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Det är ett fantastiskt arbete som denne rymdentusiast gör! Bloggen innehåller alla upptänkliga fakta om tidigare, nuvarande och kommande rymdsonder och rymdobservatorier. Bilden nedan visar den senaste statusuppdateringen vad gäller rymdsonderna. Klicka på bilden för att förstora den.

(Bildkälla: Olaf Frohn)

Vad har vi då att vänta under resten av året? Ganska mycket faktiskt. Ett flertal nya rymdsonder sänds upp under hösten. Följande rymdsonder är av särskilt intresse (klicka på länkarna för lite mer detaljinformation om respektive sond):

• NASA:s rymdsond LADEE sänds till månen i september
• NASA:s rymdsond MAVEN sänds till Mars i november
• Indiska rymdsonden Mangalyaan sänds till Mars i november
• Kinesiska rymdsonden Chang'e 3 sänds till månen i december

Hösten verkar således bli något att se fram emot för en gångs skull. Först väntar dock en skön sommar.

Kina och Indien satsar rejält på rymden

Jag skrev igår om de indiska planerna på en rymdsond till Mars. Det är bara ett led i den rymdplan som Indien har för den närmaste femårsperioden. I planerna ingår också att sända en rymdsond till månen under 2014. Indien är en stor raketnation, vilket bevisades så sent som igår då en raket med hela sju olika minisatelliter framgångsrikt sköts upp i rymden. SpaceflightNow har en lång artikel om denna uppskjutning på sin websida.

Även Kina är synnerligen aktiva i rymden. Arielspace har på sin websida en längre beskrivning av det kinesiska rymdprogrammet. Förutom fortsatt uppbyggnad av sin lilla rymdstation Tiangong-1 finns i planerna en månlandning under 2013 och "projektering" av en större rymdstation för uppskjutning kring 2020.

Illustration av Chang'e 3:s månlandare och fordon (Bildkälla: CNSA)

Den kinesiska rymdsonden Chang'e 3 planeras sändas mot månen i slutet av året. Sonden inkluderar en månlandare och ett månfordon. Planer finns för ännu en månsond, Chang'e 4, med uppkjutning 2015 och, enligt Xinhuanet ytterligare en månsond, Chang'e 5, 2017. Det är en storsatsning på månen som Kina nu gör. Det tycks finnas ett flertal idéer om hur man skulle kunna utnyttja månen genom att utvinna solenergi och andra naturresurser. Frågan om att bygga en månbas har också diskuterats en del under senare år (läs bl a HÄR) och kanske är det Kina som kommer till skott först. Frågan är om det högaktiva kinesiska månprogrammet  kan väcka ett intresset även hos NASA för månen.

Gårdagens "Vetenskapens Värld" i SVT belyste månens betydelse för oss på jorden ur ett flertal olika aspekter.

Den kinesiska månlandaren Chang'e 3

Det är ju några nya intressanta rymdsondsprojekt i år. Jag skrev för en dryg vecka sedan en artikel om rymdsondsplanerna för 2013 (läs HÄR). Den kanske mest intressanta av nykomlingarna är den kinesiska månlandaren Chang'e 3. Emily Lakdawalla på Planetary Society Blog har studerat projektet mer i detalj och har en hel del intressant att berätta.

Projeket går ut på att placera en månlandare på månens yta. Landaren väger ca 1.200 kilo och den har ett månfordon med sig som väger 100 kilo. Landaren ska operera under ett års tid och fordonet i minst tre månader. Det intressanta är att månfordonet ska kunna köra i upp till 10 kilometer, vilket är en lång distans i dessa sammanhang. Som jämförelse kan nämnas att Marsfordonet Opportunity totalt färdats ca 35 kilometer på de nio år som den rullat omkring på Mars.

(Bildkälla: CCTV)

Månlandaren ska vara utrustad med ett mindre optiskt teleskop som ska studera månytan. Landaren ska också med hjälp av en UV-kamera studera solaktivitet och jordens geomagnetiska fält samt partikelströmmar i jonosfären. Det blir första gången som den typen av studier görs. Landare och fordon är dessutom utrustade med flera andra kameror, spektrometrar m.m. Liksom Curiosity ska Chang'e 3 under landningsfasen på knappa två minuter studera ytan för att hitta en bra landningsplats.

Det finns planer på ytterligare ett par kinesiska rymdsonder/landare/fordon till månen, bl a med målet att plocka upp månmateria och transportera det till jorden.

Det ska bli intressant att följa detta projekt. Uppskjutning är planerad att ske i slutet av 2013, oklart mer exakt när.

2013 verkar bli ännu ett intressant rymdsondsår

Snart nyårsafton och ett nytt år i antågande. 2012 har, ur rymdsondsperspektiv, blivit ett bättre år än väntat. Det såg lite tunt ut med nya spännande rymdsondsprojekt när året inleddes, men lyckligtvis har vi ett stort antal rymdsonder att följa sedan tidigare. Vi fick ju också uppleva en tekniskt mycket avancerad landning när Curiosity damp ner på Mars i början av augusti. 2013 ser också ut att bli bra. Vad händer då på det nya året? Bl a tre nya rymdsonder och ett häftigt rymdteleskop kan vi se fram emot!

• Rymdsonden LADEE (Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer), som sänds upp i augusti 2013 mot månen. Sonden ska studera sammansättningen i månens tunna atmosfär. Som namnet på rymdsonden antyder ska den också studera månstoft i atmosfären.

Illustration av LADEE (Bildkälla: NASA)

• Rymdteleskopet Gaia, som sänds upp i oktober för att primärt studera så många som en miljard stjärnor i vår galax Vintergatan. En intressant bieffekt av dessa studier kan bli att teleskopet upptäcker an stor mängd exoplaneter. Jag skrev om Gaia i november (läs HÄR).

Illustration av Gaia (Bildkälla: ESA)

• Rymdsonden MAVEN (Mars Atmosphere and Volatile EvolutioN) , som sänds iväg mot Mars någon gång mellan 18 november och 7 december. Rymdsonden ska studera Marsatmosfären. Sonden ska försöka klarlägga orsaker till varför planetens en gång tjocka atmosfär sakta men säkert försvunnit ut i rymden. Det handlar helt enkelt om att kartlägga klimatet på Mars, hur det utvecklats och tillståndet idag i atmosfären.

(Bildkälla: NASA)

• Den indiska rymdsonden Mangalyaan sänds mot Mars i november 2013.

(Bildkälla: ISRO)

• Rymdsonden Chang'e 3 sänds mot månen någon gång i slutet av 2013. Denna kinesiska månlandare bär dessutom med sig ett fordon som ska landsättas och sedan köra omkring på månen i minst 3 månader. Det är mer än 35 år sedan den senaste månlandningen! Detta är nog årets intressantaste nya projekt!

Illustration av landare och månfordon (Bildkälla: CCTV)

• Kina fortsätter också på bygget av sin egen rymdstation Tiangong-1. Under 2013 ska en tredje rymdsond, Shenzhou 10, sändas till stationen enligt planerna.

Illustration av dockningen mellan Shenzhou-9 och Tiangong-1 (Bildkälla: CNSA)

Även de "befintliga" rymdsonderna har en hel del högintressanta uppdrag under 2013:

• Marsfordonet Curiosity ska så sakteliga börja färden mot Aeolis Mons (Mount Sharp). Den ska dock först leta upp en lämplig sten som den kan borra i för att analysera sammansättningen. Forskarna tycks vara lite nervösa för hur borren ska fungera och om borrningen kan innebära problem för Curiosity vad gäller fordonets funktionalitet (läs mer HÄR).
• Rymdsonden Cassini ska göra ytterligare drygt 20 varv runt Cassini under 2013 och fortsätta studera planet, ringar och månar. Kolla bara detta digra program för den flitiga sonden!
• Övriga rymdsonder fortsätter med sina observationer eller med färden mot de objekt de ska observera.

I övrigt händer det också en hel del annat spännande under 2013. Har vi lite tur kan vi få se en häftig komet, C/2012 S1, eller ISON som den också kallas. Den kan bli riktigt ljusstark och en sevärdhet på stjärnhimlen i slutet av året. Läs HÄR vad Populär Astronomi skrev om den för några månader sedan.

Solen kan tänkas få en del solutbrott under 2013 då den kan nå sitt maximum vad gäller solaktivitet i sin elvaåriga cykel. Vi har ett flertal solsonder som bevakar solen dygnet runt. Faktum är det inte bara är solens utbrott som tycks påverka oss. Även stjärnor som befinner sig långt bort kan påverka oss mer än vad man skulle kunna tro. År 2004 kunde en del rymdsonder notera oväntat hög strålning. Det visade sig vara en neutronstjärna, en s.k magnetar, som orsakade detta och som påverkade jorden från ett avstånd av 50.000 ljusår! Läs artikel om detta HÄR, skriven av Phil Plait, the Bad Astronomers flitige skribent.

Det finns som synes en hel del spännande att bevaka även under 2013.

Gott Nytt År (och Rymdsondsår) önskar jag alla bloggläsare! Själv inleder jag året med lite studier av de norska skidbackarna och återkommer med blogginlägg om en vecka.